Nu börjar äventyret...

Klockan är 04.48 och jag är färdig för att åka, allt är packat, Olivia är vaken och vi käkar en macka innan vi ska sticka till bussen :)

Buss till Karlshamn, byte till Tåg ner till Kastrup.
Flyg Kastrup Heathrow och sen från Heatrow till Seattle...

Ska bli sååååå roligt!

Igår kväll ringde Ajje och hade en nyhet... Han måste åka iväg och jobba vecka två... Det var han rätt sur på men han hade lyckats få med mig och Olivia iallafall...

Till AUSTIN TEXAS!!! Yiiiihaaaaaa!!!
Jag byter alltså Fjoringuppfödarstaten Washington till det heta quartermeckat Austin!!! Såååå grymt!!!

Gissa vart jag ska inhandla min hatt!!!

Så även om han skulle jobba och jag tycker det är trist så helt plötsligt kommer jag få åka till Texas!!! Jag har fortfarande lite svårt att förstå vilken jäkla tur jag har :)
Det är bara en sak som jag inte vet än, och det är vartifrån vi flyger hem. Ajje pratade om att de kanske bokar om våra biljetter så vi flyger hem från Austin...

Ja, ja den som lever får se...

Nu ska jag borsta ut Olivias hår, borsta tänderna och sen ska vi gå till bussen!!!

Ha en underbar dag därute... Det ska jag... typ över hela världen!!

Instagram...

Tjohooooo...

Fasen vad duktig jag är som lyckades... med mycket goda instruktioner... få in mina Instagram bilder här på bloggen :)


Instagram på Blogger

Här kommer jag försöka att i bilder dokumentera USA resan nu...

Åååååh vad jag längtar efter att få krama om Ajje!!!

Ha det bra därute!!!

Snart åker vi...

Ooooh det ska bli så sjukt skoj!!!

Nu är i stort sett allt klart utom packningen. Men det tar jag imorgon...

Enligt min man är nätet kass så jag vet inte hur mycket jag kommer uppdatera bloggen under dessa två veckor... Tänkte iallfall försöka dokumentera resan via Instagram och vill någon följa mig där heter jag jessiik :) Fantastiskt rolig liten app som jag gillar mer och mer...

Det är ju inte en hästresa i den bemärkelsen men jag har iallfall försökt kolla in de få westernbutiker i Seattle som jag kunnat hitta på nätet... och planerar att besöka varenda en av dem... Tyvärr är har jag ju inte hunnit spara ihop så mycket pengar som man skulle önska vid en sån här resa...
Den är ju inte planerad av mig utan en resa som mycket tacksamt blir en bonus iår. Och får man en resa kan man ju inte säga nej... eller?

Dock hoppas jag ändå kunna hitta lite smått och gott som brukar vara alldeles för dyrt och svårt att hitta i vårt lilla Svealand...

1: Hatt, jag ska banne mig unna mig en fin vit/ljus hatt... det kommer inte bli en X100... men något bättre än den jag har idag... Fast jag har haft otroligt mycket glädje av den jag har ;) Och givetvis en box till den :)
2: Bett, har spanat in detta redan ;)
3: Sadel... men just denna punkt sket sig kapitalt med den "lilla" kvarskatt jag åkte på nu :( Och för er som då tror att jag tjänat skitmycket pengar... I WISH... men icke, uppsagd, semesterersättning som egentligen skulle vara till sommaren och att slåss med näbbar och klor för den uppsägningslönen jag enligt lag hade rätt till... Allt detta gav ju ännu mer bitter eftersmak nu... Nåja, nu är skiten betald och återigen börjar sparandet till en ny sadel...

4: Skjorta, om jag hittar någon cool sådan ;)

I övrigt är jag rätt nöjd med den utrustningsbas jag håller på att bygga upp men självklart vill man alltid ha mer men det får ta tid... Jag undrar när de där två gubbarna i hatt ska dyka upp utanför dörren och lämna över testamentet till ett multimiljondollar oljebolag... ;) Bäst att skriva en lapp på dörren nu när jag åker iväg...

Ganska modest lista men tyvärr ser min ekonomiska framtid ut som "hej kom och hjälp mig" jag blir ju återigen arbetslös den 30/6... suuuuuuck...

Men nu var det inte ett inlägg av klagan som jag tänkte skriva utan i grund och botten är jag sjukt glad över att Olivia och jag får åka över och hälsa på Ajje i TVÅ hela veckor!!! Yiiihaaaa!!!

När det gäller just hästfronten i Seattle verkar det vara den stat som inte är inne i Westernsvängen... när jag googlar hittar jag TVÅ Fjordinguppfödare... hehehehe... och en hel hög med hopp/dressyr stall... Så nu när jag äntligen åker över så lyckas jag pricka den enda quarterfria staten... hahahaha....

Meeeeen... I Seattle startade STARBUCKS och det ska jag besöka :)

Uppklassningsträsket...

Jaha... så har jag väl gjort bort mig igen då...
Fasen oxå ;)

Men det jag kan göra är att dela med mig av detta så behöver ingen göra om samma misstag...

Jag har ridit klasser jag inte fick i helgen... och inte bara en utan TVÅ...

Tydligen fick jag inte starta någon klass på E-nivå för att jag förra året tog ett eller två poäng i Reiningen på FunRun... Om nu detta visar sig stämma... Annars har jag bara gjort fel i en klass och det var just Reiningen på E-nivå... Krångligt? Vänta bara...

Jag köper det att jag inte får starta E-nivå i just Reining då jag lyckade skrapa ihop ett, max två poäng på hennes första start någonsin... Fine... Jag ber ödmjukast om ursäkt och kan lova att jag inte gör om det misstaget igen...någonsin... punkt, slut, stjärnstopp :)

Men nu till dilemmat där ingen riktigt verkar veta vad som gäller och jag förtvivlat letar svar på...

I Trailen på E-nivå borde jag fått starta...

WRAS uppklassningssystem bygger ju på att man klassar upp sig i gren per ekipage och då sonika har man aldrig startat en gren är man välkommen att göra det på E-nivå... är man som mig intresserad av att tävla mer kommer man förmodligen oxå starta en D-start den tävlingen och då kan man ju, som jag gjorde plocka uppklassningspoäng... Vilket jag uppenbarligen gjorde (det visade sig att min 7:e plats egentligen var en 3:e plats) och hädanefter kommer jag inte starta på E-nivå även i Trail...

Helt OK, jag köper givetvis även detta rakt av :)

Men nu får jag höra att om man plockar då ett litet sketet poäng på D-nivå eller högre så får man inte starta någonting på E-nivå... och i mina ögon är detta helt fel...
Inte för att jag känner mig orättvist behandlad och kommer förlora min vinst utan för att då har WRAS klubbarna ingen som helst anledning att ha E-klasser.

Ett exempel... Du tävlar mycket i trail och vill testa på reining... varför kan du då inte få minimum en E-start? Eller jag som tycker Roping är livsfarligt varför kan inte jag tävla det på E-nivå? Även om jag kanske är duktig på något annat...

Detta gör ju att alla mer eller mindre, har poäng och därmed inte får starta en "ny" gren som nybörjare... Då borde ju det inte gå att anmäla sig via WRAS databas till E-klasser... Eller är klasserna på klubbarna så stora att någon kan hålla på att tävla på då både E och D nivå en längre tid?

Jag tänkte tanken men inte mer i söndags just varför det var så få starter i E-klasserna och här är ju då svaret... Så det är bättre för klubbarna att anordna D - klasser och uppåt för då kan fler starta fler klasser...
Jag hittar iallafall ingenting på WRAS hemsida om just E till D nivå, när det gäller uppklassningsystemet är detta det enda jag hittar... och om de olika nivåerna hittar jag det här så det enda stället jag kan tänka mig är regelboken och den kommer lusläsas så fort jag kommer hem :)
Som test loggade jag in och försökte anmäla mig till en E-tävling i maj och här är printscreenen från den :)

Som sagt jag kan enbart anmäla till ALLA klasser :) Givetvis har inte poängen kommit in från i söndags men om poängen från Juni 2011 skulle utesluta mig från E-nivå borde systemet väl säga ifrån?

Nåja, jag väntar med spänning svar från de personer inom WRAS som jag mailat angående detta och om det nu är så att jag startat E-Trailen utan att vara berättigad så kommer jag givetvis lämna tillbaka rosetten och köpa en ny ros till vinnaren i klassen :) Men då vill jag oxå byta ut min vita 7:e plats rosett till en gul 3:e pris rosett ;)

Rätt ska vara rätt.

Yes, jag diskade mig... TVÅ gånger...

Så var årets första tävling avklarad... Resultat, Trail E; 1:a, Trail D; 7:a, Pleasure D; 4:a, Reining E; DQ och Reining D; DQ :)

Hon börjar bli fin :) Foto: Therese Jönsson

Mest nöjd är jag helt klart med DQ nr 2, DQ nr 1 och sen 1:a placeringen...
Varför? Jo,vinsten i Trailen var skoj för Ruby gick riktigt bra, hon ställde upp och jag red bra :)

DQ i två reiningmönster: Redan i första reiningen så kom det som jag känt ska komma och som nu behöver "tuktas", en något taggad "Show smart" Ruby... hehehe... Hon har massor med egna ideér om hur reining ska utföras, vilket tempo som ska hållas och när momenten ska utföras...
Dessa kombineras givetvis inte med mina ideér eller för den delen med det givna mönstret ;)

Ruby är helt övertygad om att:

1: Reining är en tidsgren!!! Punkt, slut och Stjärnstopp :)

2: Hon kan samtliga mönster alldeles själv och jag ska bara hålla i mig i hornet och inte lägga mig i så himla mycket :)

3: Stopp är onödigt... Hallå... det tar ju tid... :o

4: Hon är avlad för detta... i generationer... det är inte jag så jag gör återigen bäst i att hålla mig i hornet och inte lägga mig i...

Jag däremot... trots att jag inte är avlad för detta i generationer... dristar mig till att tro att jag vet:

1: Jag har koll på vilket mönster som ska ridas och när saker och ting ska ske...

2: Jag vet vilket tempo, lydnad och i vilken ordning domaren vill se mönstret utföras i för att ge bäst resultat...

När jag påtalar detta för ponnyn så fnyser hon högt och ser väldigt förnärmad ut...hahaha...

Hej vad det går... Foto: Gert Andersson

Hur som helst första mönstret började balla ur vid första galoppombytet, hon bytte men drog iväg lite, hade jag reagerat snabbare skulle jag helt enkelt lagt en volt till och be om ett nytt byte... Men det gjorde jag inte, andra bytet blev till korsgalopp med en rejsande ponny, och detta ledde till ett "inte" stopp...
Återigen, my mistake, jag hade fortfarande inte kopplat på skola unghäst ryttaren utan nöjde mig med ett skitstopp och därav en skitrollback ;) Ruby drog iväg igen och nästa stopp blev något... Hej, va fan vill du?
Men nu vaknade Knoestran till... istället för att låta henne göra ytterligare en rollback fick hon helt enkelt stå still... eller ja, hon piaffade väldigt fint en stund, vi blev utblåsta men när hon satte alla fyra tassar i marken och sänkte huvudet fick hon göra en luuugn roll back och sen ett stopp efter några meter... Klapp på halsen och sen skritt ut...

Reining är en tidsgren, sluta stör... Foto Gert Andersson

Inför reining nr två hade jag en annan approach med framridningen. Jag bad om mer lydnad och var noggrann med att hon inte gick iväg för mig och att hon väntade på mig...
Hon var sjuuukt fin på framridningen och stoppade som bara den och gick lugnt och fint i galoppen...

In på banan och fortfarande kändes hon fin och mjuk, första halten innan mönstret bad jag henne lite mer bestämt än jag brukar och bara att jag tänker att det inte finns några alternativ gör ju att hon svarar som en dröm....
Gött, tänkte jag, sen fick vi till en bra fattning en bra första stor snabb volt, hon lyssnade super på tempoväxlingen, var mjuk, rund och fin in i den lilla långsamma och i slutet av den så tänkte (tyvärr) jag, ååååh detta går ju bra... hehehehe...

In till mitten och jag förberedde för ett stopp... I helskotta sa Ruby, nu jäklar matte kör vi... På en millisekund tappade jag henne totalt och det blev ett sånt där; ingen häst kvar, oj ville du något, typ kanske halvhalt som nästan körde över domarna...
Men nu så sa jag att till domaren att jag struntade i mönstret och sen hade vi en kort diskussion om huruvida det lönar sig eller inte att lyssna på mig :)

Kolla... hon kan stå stilla... Foto: Gitte Ejdetjärn

Hon var fortfarande övertaggad och istället för spin gjorde hon blandade småhopp till höger eller vänster, men hon fick hoppa tills det kom några steg av spin.. Klapp och paus. Volterna reds i växlande tempo så som jag bestämde och hon började slappna av... Likaså resten, taggade hon igång fick hon göra något som hon inte trodde... hehehe...
Rundowns blev pleasure galopp och en inramad, kontrollerad mjuk och bestämd stopp, rygga och sen efter klapp och beröm en luuugn rollback :)

Visst jag vill vinna och jag hade kunnat skrapat ihop några futtiga poäng på skruttiga ritter men jag är väldigt nöjd över att jag fick ta detta nu. Ruby är en intelligent och känslig häst och jag kände i höstas att hon lätt blir just Showsmart, detta är ju helt mitt eget fel som lät henne bli det så nu väntar bara att som jag skrivit tidigare... Diska sig tills vi förstår varandra :) Och jag ska lära mig att: Ge fasen i att tänka när jag rider!!!

Hon får chansen att gå mönstret så länge hon är lugn och lyssnar men både hon och jag är perfektionister och går hon ifrån mig eller slutar lyssna så är det numera stopp och broms... gör om gör rätt :)

Jag tror inte på att jag någonsin kan fejka ett tävlingstillfälle... Inte helt ut och det märker Ruby, jag blir inte, eller väldigt sällan nervös men givetvis är jag taggad och fokuserad när det är tävling och det känner ju hon direkt.

Det finns inga genvägar till framgång och just nu kommer jag hellre 7:a på en ritt som jag tycker är bra än vinner en ritt där det känns dåligt och vi inte samspelar.

Del 2 av min 5-årsplan har börjat: Året av diskvalifikationer... :)

Ha en underbar dag därute!!! Jag ska planera när jag ska diska mig nästa gång... hehehehehe...

Uppe tidigt och reflekterar över tömkörning...

Något har hänt med mig... Jag börjar bli morgonpigg??? Det har inte inträffat sen jag var väääldigt liten... hehehe... men hela veckan har jag vaknat vid 7 tiden och de senaste tre dagarna har jag vaknat innan sex. Normalt sett brukar jag bara rulla runt, gosa ner huvudet i kudden och somna om men det har varit omöjligt ;) Nåja, det är grymt skönt att vakna tidigt av sig själv och jag sitter nu och njuter av en stoooooor kaffe och lyssnar på Spotify.

I går var Anders Eriksson på KLRK och höll föreläsning om tömkörning och även om hållbarhet och hur man tränar häst. Tyvärr hade jag inte möjlighet att titta då jag hade med mig Olivia och hon tycker det är så där intressant med honom... hehehe... Men jag har sett honom förut och han är så enormt kunnig och klok tycker jag. Jag arbetar gärna mina hästar i töm och bl a sidvärtesrörelser har jag tagit igenom på backen med Ruby. Tyvärr jobbar jag henne inte så ofta som jag nog hade haft glädje av, får ta och skärpa till mig här ;) Det är otroligt nyttig att se sin häst från marken, se hur den använder sin action och kropp, varför den kanske inte svarar på hjälpen... osv... Första 10 minuterna var hon skiiiträdd och studsade mest omkring... hehehe... men sen tog hon att tömmen kom mot sidan på henne och i sluten 20 minuter kunde jag köra henne bakifrån och flytta henne åt båda hållen, från mig och mot mig ;) Ruby funkar ju lite så ibland, överreagerar de första minutrarna innan hon fattade vad det är jag menade.

OBS!!! MAN TÖMKÖR ALDRIG MED SADEL PÅ!!!

Framförallt INTE en westernsadel, den är gjord för att rida i och ligger inte rätt för att tömköra med!!! Jag vet att många "tömkör", "longerar" sina hästar först innan de sitter upp och fine gör det men kom inte och undra varför den beter sig konstigt. Visst man kan, men det är inte rätt och ska ni hålla på med detta så är den enda gångarten SKRITT!!! Sadeln stör de fina hjälperna och tömmens inverkan om man vill flytta hästen ex i sidled och slår hästen i ryggen, oavsett hur väl sadeln passar...

Bland det värsta jag sett är de som dessutom sätter tömmen igenom stigbyglarna... Alltså, kom igen vem fan har så långa armar att man sitter med händerna där nere???
Men, jag vill gärna lära mig mer så finns det någon som har en annan åsikt får ni gärna dela med er och förklarar varför man ska tömköra/longera med sadel på... ;)


Min fantastiska Fernandos tömkörde jag mycket, han kom jag så långt med att vi piff och puffade i töm :) Gemma tömkörde jag oxå mycket och hon lärde sig samling i galopp och blev så stark att man kunde stå brevid henn och hålla tömmen väldigt kort, typ lägga handen på henne och hon jobbade på i kort, kort galopp...
Fördelen är ju att man själv inte är där med sin vikt och obalans och stör utan hästen kan hitta balansen i momentet själv. Dock behöver man göra det en hel del för man behöver få in timingen i tömmen, den funkar lite annorlunda än en tygel ;)
Men allt du kan göra från ryggen kan du göra på töm.... hehehe... dock skulle jag inte spinna på töm, kan bli väldans trassligt...
Fast jag ska erkänna att jag fuskar på en punkt... jag kör inte med spö, det gör att jag begränsar mig själv lite i min inverkan men fasen, det slutar ju med att jag har virkat en grytlapp med pisken och tömmen ;) Borde nog träna mer på detta men jag tycker det funkar bra som jag gör...  Men ska man börja piff och puffa måste man ha en vettig körpisk för att verkligen kunna bli precis med hjälperna :)

Men i mitt fall, just nu klarar jag mig bra utan och helt ärligt så föredrar jag att ha det så så länge jag kan, vi rider ju inte med pisk, varför ska jag då använda den helt plötsligt? Nä, jag vet exakt varför men jag är i det här fallet lat... och inte bekväm med den... Ska nog fjäska in mig hos Mias pappa och ta några körlektioner ;)

Anders är väldigt mån om hur man bygger upp hästarna för långsiktig hållbarhet och även här är han en inspirationskälla för mig. Ja, som ni märker är jag inte för slit och släng filosofin som ibland finns i hästeriet...



En stallkamrat berättade att han hade sagt följande: Ryttare som använder hjälptyglar sponsrar enbart sin sadelmakare...hehehe... den kommer jag sno ;) Jag vet att han har en hel del åsikter som jag delar när det gäller nosgrimmor och annan utrustning med... Det bästa med honom är att han verkligen vågar stå för det han tycker :)



Tömkörning är en metod och konst som jag tror tyvärr är på väg att försvinna, så har ni någon "gammal" hästmänniska i er närhet... HUGG tag i dem och fråga om de kan lära er att tömköra. Förr gjorde man alltid detta i inridningsskedet och i början av hästens utbildning. I western har detta många gånger ersatts av rundcorallen, ute i den stora vida Western världen, läs USA, är det inte alls vanlig med tömkörning och tyvärr, när fler och fler av utövarna väljer att bara fortbilda sig där så kommer detta försvinna mer och mer.

Fasen vad bitter jag lät, det var inte meningen och givetvis ska folk åka till USA och till de stora tränarna för att få fortbildning... Men.... vi har mycket hästkunskap och många BRA hästtraditioner i Sverige som vi ska vara rädda om så de inte försvinner :)

Sen tänker jag inte gå in på hur Sv Ridsportsförbundets idiotregler gör att man nästan inte kan gå in i ett stall utan hockeymålvaktsutrustning för att inte bli skadad... Eller så tänker jag inte igen gå in på att om man uppfostrar och miljötränar sin häst kommer den vara 1000% säkrare än någon förbannad skitregel som tror att bett i munnen räddar alla...
Nej, nej detta ska jag inte ta upp... igen ;)

Faktisk när jag tänker på det är det ju lite märkligt att man ens får tömköra enligt Sv Ridsportsförbundet... Jag menar, det är lååånga tömmar som kan trassla in sig, ingen sitter på hästen och sen går man ju bakom den... Rakt i sparkzonen... Hmmm får nog skriva en skrivelse, det går nog inte att göra detta utan att vara... sådär... tre, fyra personer, en på var sida med ledtygel, en på och eventuellt en bakom... Men då gäller det att vara säkerhetsutrustad, hjälm, väst, knäskydd, benskydd, tåhättor, och vadderade vantar... Hjälmen måste givetvis vara utrustad med antingen visir eller galler...
Men det är ju klart, man har ju bett i munnen... då funkar allt ;)

Nu är det dags för andra koppen kaffe och börja förbereda för årets första tävling imorgon.

Ha en underbar dag därute!!!
Det ska jag!

Pappa Colonel...

Japp äntligen har jag fått tummen ur och fixat det sista med senaste videon av Rubys pappa Colonels Fella :)

Helt underbar gentleman som är född 1992 och still going strong!!! Ja, givetvis är Per oxå en gentleman ;)



Ha det gott :)

Betraktelser av fler klassiska fenomen... ;)

Tänk, det är verkligen så himla roligt att få reflektera över hur annorlunda saker och ting blivit på de år som jag varit borta från hoppningen ;)

Det finns saker som har blivit snyggare och bättre men även saker som gör mig lite ledsen och som jag inte kan förstå... Så here we go again ;)

1: Ridstövlarna... Det har kommit en uppsjö av olika modeller och det finns numera flera olika färger oxå... Skoj tycker jag som själv hade congacsfärgade stövlar ;) En del modeller ser ut som värsta rymdstövlarna men de som jag spontant känner att jag nästan måste ha är de som är i krokomönster... Ååååååh så snygga ;)

 De vita är ju bara nästan ett stort NEEEED to HAVE ;)
 Totalt opraktiska men guuuud så snygga <3

2: Den (nästan) obligatoriska fårskinnspadden... Japp, superbra och det hade jag oxå men jag undrar varför i stort sett alla har den mellan schabraket och sadeln??? Jag hade min pad närmast hästen där den gör mest nytta... Visst man får tvätta den ofta men det är väl lite det som är meningen med fårskinn, att det ska ligga närmast hästryggen för avlastning och transportera fukt och värme? Är det så viktigt att den är fluffig och vit så man förkastar det den var ämnad för?

Den ska väl ligga närmast ryggen?

Tänk att något så rätt kan bli så fel...


3: Kärringtyglar... Tyvärr tycker jag mig se en trend där många fler idag rider med h(st)jälptyglar typ graman, tideman, drawreins, german martingale och allt vad de heter... Varför? Detta är inte bara ett fenomen inom den klassiska biten utan även inom western... Jag kan möjligtvis köpa användningen om man har en häst som är galen och reser sig och bockar... ett tag men sen får man ju kolla upp så den inte har ont eller ta hjälp... Återigen, är man så duktig så man kan rida med hjälptyglar då kan man rida utan... Det enda som de gör är att tvinga hästen ner med huvudet och du får aldrig en riktigt ärlig eftergift... Men det är väl som politikerna gör, kan man fuska utan att bli påkommen så har man inte fuskat :P Men det gör mig ledsen över att detta skit förespråkas av både ryttare och tränare... Lär er rida istället för fasen...














Ser ju verkligen ut som om detta skit hjälper till att få en mjuk och lyhörd häst... eller... för att ingen ska missförstå mig... NEJ det gör det inte!!! Detta är ett jävla skit och i mitt tycke faktiskt djurmisshandel... Åååååh nu gick det nästan en sprint igen... Och nosgrimmor ska vi inte ens gå in på...
Nä vi går vidare till något mycket roligare :)


4: Kavajer och Frackar... även här har det hänt mycket med designen och jag kan bara applådera och jubla. Äntligen är de snygga och sitter väl och alla ser inte likadana ut!!!

 Riktigt skoj att kunna designa sin egen kavaj :)


5: BLING... hehehe... Ja vad kan jag säga förutom... I LÖÖÖÖÖÖÖÖV!!! Mer bling till folket, på träns, grimmor, sadlar, schabrak, kavajer, stövlar, hjälmar, hattar, pads och chaps... Indeeeeed we need more bling :) Hehehe... det finns nog en liten country/schlager nerd inne i mig som älskar glitter och glamour ;)

Denna får jag nog inhandla när min hjälm har gjort sitt :)

 

Just detta pannband är tillverkat av sadelmakaren Mia Sunnman, hon är grymt duktig och min tävlingsmapp är från henne... Givetvis i Kroko :)

6: Havrepappa... Tack för att du finns... Jag skrattar åt inläggen så tårarna rinner och många gånger är det som att läsa om sig själv :) Helt underbart skrivet med glimten i ögat och otrolig träffsäkerhet... även om han skriver om klassiskt... Det finns massor med likheter i western oxå ;)
Jag menar hur kan man inte älska någon som hoppar högre, längre och snabbare än Lasse Anrell... Vem fan nu det är?

Ha en underbar dag!!!

Wiiiiiiiiiiiiiii!!!... USA here we come...

Idag har jag fått boka biljetter till USA!!! Yiiiiihaaaaaa!!!

Glada tjejjor som ska till USA

Min man Ajje är ju over there och jobbar några månader och nu får jag och Olivia en resa över för att hälsa på honom :)
Sååååå glad och det är verkligen vad vi behöver nu när det snoras grönt snor och snörvlas för fullt här hemma :) Olivia har varit så inihelskottas förkyld så det finns inte men det har nog börjat lätta lite...

Men nästa lördag den 28:e flyger vi till Seattle och landar den 28:e, rätt coolt att man kan resa i nästan 36 timmar och ändå landa samma dag... hehehe... är det detta som kallas att resa bakåt i tiden ;)

Hur som helst så väntar sen två härliga veckor i icke Quartermeckat Seattle ;) Meeeeen, har jag tur kanske jag oxå kan få se en häst på vykort... hehehehe...

Nåja, jag har lite planer men vi får väl se om de är genomförbara... Hur som helst är det dags att kartlägga varenda liten shop med westernprylar och göra en shoppingrutt... hehehe... får ta det en dag när Ajje är på jobbet och jag kan sno bilen ;) Olivia får jag muta med gosedjur eller något..

Men framförallt är vi där för att umgås med Ajje ;) Han har ju varit borta i snart en månad nu och det börjar bli ensamt här hemma utan honom... och med tanke på att han ska vara borta ett tag till ska vi verkligen göra det mesta av tiden...

Om det finns någon som sitter på tips av vad man kan göra där så lämna gärna en kommentar här... Vet ni något som har med hästar att göra så blir jag superglad :)

Olivias önskemål är att bowla discobowling, kolla om det står en Yoshi utanför Nintendos högkvarter (Ajje jobbar precis bredvid) och hälsa på Brody Fitch... hehehe... sötlöken...

Vi får väl se vad vi hinner med och vad som passar :)
Jag och Olivia är iallafall SUPER glada att få hälsa på älskade Ajje!!!

Nu måste jag fixa försäkringskassan, ESTA visa och allt annat som ska fixas... shiiit vi åker ju om en vecka typ ;)

Ha en underbar dag därute... det har jag ;)

Konsten att tävla...

Blev lite inspirerad till att fundera lite över detta... hehehe...

Då jag själv är en tävlingsidiot ända ut i fingerspetsarna tänker jag ibland inte på att tävlingar kan vara ett stort orosmoment och något man drar sig för att göra. Jag kan helt ärligt erkänna att jag har svårt att sätta mig in i hur detta skulle vara då jag ju älskar allt som har med tävling att göra :) Men jag tänkte dela med mig av min syn på tävlingskarusellen...

Att tävla är skoj, superskoj och alla kan göra det oavsett nivå... eller nej nu ljuger jag, kan man inte hantera sin häst ska man banne mig stanna hemma och träna på att leda i grimma och att hästen uppför sig utan att vara farlig för sig själv och andra... Men förutom det kan verkligen alla tävla.

Att komma ut på tävling är att testa av sig och sin hästs nivå, vad funkar, funkar inte i skarp läge ;) Se och inspireras av andra, jag gör det varje gång, inspireras av andra... Det finns alltid något att lära sig och få nya tips, visst det kan göras på träning hemma oxå men just att se alla försöka sitt bästa inne på banan just i skarpt läge ger otroligt mycket :) Oavsett vilka mål var och en har.
Att heja på och se sina medtävlandes lyckliga ansikten när de kommer ut från banan och känner att de lyckats är sååååå skoj.
De som imponerar mest på mig är just de som kanske lider av total skräck inför att tävla men som ändå vågar ge sig ut där... You Rock!!! Vad man än säger så finns det nog ingen som inte går in och försöker göra sitt bästa, jag menar man har förmodligen groomat sin häst extra mycket, putsat sin utrustning, plockat fram finpaden, putsat bootsen, tvättat jeansen och strukit skjortan... jag har givetvis blingat upp min hatt och allt jag kan... hehehe... kontentan är att man lagt så mycket tid på att förbereda sig att man visst verkligen försöker rida lite extra bra och lite extra noga... Sen är det ju inte alltid det lyckas men ändå... i början är det verkligen tanken och försöket som räknas :)

Man behöver inte ta allt på så blodigt allvar som jag gör... Även om jag trots detta fullständigt skiter i vilken placering jag får eller inte, så länge jag är nöjd med min ritt och det jag var ute efter... Men självklart vill jag vinna... hehehe...

Så här kan jag se ut när jag kollar info om klasserna på tävlingen

Men att våga ta steget och ge sig ut ger ett mervärde i ridningen och man kan hela tiden få nya mål att sträva mot. Sen funkar förmodligen inte ett skit de första gångerna ute på tävling, man glömmer mönstren, får blackouts eller hästen är som förbytt mot en überpigg eller tvärtom en totalt "död" häst men så är det ;)
Jag har oxå ridit fel väg, fått totalt blackout eller bara haft en häst som inte lyssnar ett skit på någonting... hehehe... men det är det som är tjusningen som får en att gå hem och träna ännu mer, tänka ännu mer på att åka ut och utsätta sig för saker och ting.

Tänk på att en tävlingsklass är ju bara moment i en särskild ordning... Det är verkligen superviktigt att  träna just moment för moment så att man sen kan sätta in dem i ett mönster eller på en bana... Se bara på hoppningen. Hur skulle det se ut om man aldrig hoppat en kombination på träning eller en oxer... Sen om de är gröna, blå eller i vilken ordning de står spelar mindre roll och här är det bara att komma ut och få erfarenhet som hjälper. I just hoppningen kanske man rider 2-3 låga klasser per dag med 10-15 språng i och oftast var det omhoppning direkt och det innebar att ta grundhindrena i en ny ordning... I högre klasser rider man vanligt vis 1-2...
Kan liknas med Trail; sidepass, travbommar, ryggning, bron, grinden och annat är ju bara olika moment som just den dagen rids i en viss ordningen... Men allt brukar gå superbra om man bara rider ett moment i taget :)

I dressyren eller i westerns Reining eller Western Riding är det ännu viktigare att inte för ofta rida de förutbestämda mönstrena som finns... Risken är jättestor att hästen försöker förekomma sin ryttare och då blir det lätt fel... tro mig :) Även här måste man verkligen rida moment/rörelse var för sig... Bara i den ordningen som för dagen är bestämd...
Och här måste man rida bort sig, man kommer garanterat att få blackout någon gång... Sist jag fick en var i oktober i reiningdelen i kvalet till Cowhorse Limited på Axvall... Satt och skulle göra min andra spin, visste att jag skulle till höger men kunde för mitt liv inte komma på vilket håll som var höger... hahahaha... tillslut kom jag på att den första spinnen var ut mot ridhusväggen och att nr två sannolikt oxå borde vara ut mot samma vägg... för er som inte vet så är ett reiningmönster speglat av sig själv... Jag spann åt det hållet men var så inne i mitt höger eller vänster att jag spann ett varv för mycket... hehehehe... inte så lyckat men vaddå... Det var Rubans och min första kotävling någonsin och jag är bara glad över att vi kom in på banan :) Dessutom är det supernyttigt att läsa igenom protokollen som domare har dömt så man får en bild av hur det egentligen skulle vara... ännu bättre är att filma sig själv för att verkligen se vad som funkar och inte funkar... Otroooooooligt jobbigt men nyttigt :)

Så hur förbereder man sig bäst inför tävling?
Jo, köp en regelbok eller kolla in WRAS hemsida, där finns alla momenten man någonsin kommer behöva kunna :) Det finns även några mönster som är anpassade för nybörjare och sen hela vägen upp till internationell nivå... Om tävlingen är en E-D tävling kan man vara ganska säker på att mönstren är något eller några av de nybörjarmönster som är rekommenderade... Ju högre upp man sen kommer i nivån desto mer avancerade kommer mönster och banor vara...
Men för att börja komma ut på tävlingsbanan E-D tror jag följande täcker in ganska mycket av det som brukar komma:
Trail: Grind, bro, boxen, rygga, sidepass och bommar... sen brukar det oftast vara ganska snälla mönster med galopp för sig och inte så avancerade trav och skrittbommar.
Reining: Här har vi ju typ bara 5-8 moment, lite hur man räknar dem ;) Galoppombyten, spinn, stopp, ryggning, tempoväxling och rollback. Sen beror svårigheten på i vilken ordning de kommer i och hur de ska utföras...
Western riding och horsemanshipen har en del byten, ryggningar och spin... men även här brukar det inte vara avancerat på E-D nivå...

Vad är det värsta som kan hända?
Att jag ramlar av? Att jag skadar mig? Eller min häst skadar sig?
Ja, dessa tre är mina mardrömmar men helt ärligt är risken att detta händer större hemma, i hagen eller på träning än just på tävling...

Att misslyckas i en klass?
Ja, det kommer hända garanterat... hehehe... flera gånger till, men ju fler gånger jag tävlar desto mer erfarenhet och kunskap om hur och vad jag ska göra får jag ju... Och till slut sitter allt där som en smäck och man bara känner att det lyckades... om sen det är VM eller en fjärdeplats på en klubbtävling... SO WHAT? Känslan av att allt funkar slår det mesta och det är det jag strävar efter... sen får det hemskt gärna vara en bra dag den dagen jag lyckats ta mig till något mästerskap ;)

Sen finns det en sak som jag som liten fick bankat in i mitt huvud...
Det är aldrig hästens fel om det går dåligt!!! 
Det är alltid ryttarens ansvar att rida så väl och ge hästen de bästa förutsättningarna som går.
Och så är det, även om jag ibland kan bli galen och reta ihjäl mig på att jag red i fel galopp i 1 1/2 varv, chappen 2010... hehehe... men det gör jag bara en gång :)

Hehehehe... Tack Mia för den :)

Så till alla er som funderar på att våga tävla... Gör det och ha KUL!!!

Ha en bra dag därute :)