Och erfarenhetsboken fylls kapitelvis på några dagar...

Idag har vi överlevt en hel massa saker ute i det verkliga livet utanför stallknuten ;) Eller ja, Ruban har överlevt massa äckliga saker... hehehehe... Stallet, anläggningen ligger väldigt centralt och runt om området ligger det en hel del villaområden. För att komma till skogsvägarna innebär detta att vi, läs Ruby, måste  passera, viadukter, porlande gatubrunnar, trädgårdar med människor i, folk som är ute och går med hundar, barnvagnar och om man har otur paraplyer ;)

Men det värsta av allt var nog DAGISET... och idag är det söndag och inte ett enda litet barn var ute och lekte... hahahaha... Ruby hade väääääldigt sviktande gång förbi detta fasansfulla ställe och trumpetade som tre flockar med elefanter :) Det ska bli väldigt spännande att rida förbi där imorgon när alla små barn är ute och leker... hehehe... Tur man har ett horn att hålla sig i ;)

En annan sak som hon var skeptisk mot var just viadukten, ca 50 m innan började hon trumpeta och 5m innan tvärstannade hon och öronen snurrade... Hon var väldigt tydlig med att... va, fasen... det är ett stort Jäkla hål mitt i vägen???!!! Menar du verkligen att vi ska igenom där???

Inne i viadukten hade hon en krök på nacken och svikt i stegen som skulle göra en Grand Prix dressyr häst grön av avundsjuka... Men det var inte det värsta enligt Ruby... okej att man går in i hål, typ transporter, stall, spolspiltor... osv... men det här himla hålet tog ju slut... och hon var inte helt säker på att underlaget var stabilt på andra sidan... Det blev ett stopp till, lite trumpetande, nosande i backen innan hon bestämde sig för att något darrigt testa marken med en liten hov :)
Jag bara älskar henne och hur hon verkligen tänker och klurar inför nya situationer :)

Jag har lärt mig att bara låta henne stanna och fundera en stund, då brukar hon lösa situationen utan stress men som sagt myyyycket svikt i stegen :) Givetvis får hon massor med beröm när hon tar dessa egna initiativ och tänker framåt men det är så häftigt att se hur hon verkligen klurar.

En sak som hon efter 4 dagar kommit på att hon inte gillar är att få benen spolade... hehehehe... vi har en superfin spolspilta i stallet och det är lyx att bara spola av leran... Men hon har kommit på att om vi svänger till vänster när vi går in i stallet är vi på väg till spolspiltan och då tar det stopp... Öronen snurrar lite och hon kollar lite bistert på mig... Är detta verkligen nödvändigt?... Igen??? Sen knatar hon snällt in och står still men just det där stoppet och blicken gör att jag blir full i skratt...

I övrigt är hon som vanligt helt fantastisk och bara tar det mesta med ro, vattenkoppen har blivit en höjdare och hon slabbar friskt med den och verkar tycka det är skoj att blöta ner nosen :)

Det är fortfarande saker som jag ser att hon funderar på och det kommer nog ta lite tid innan hon hunnit sortera alla intryck men bara på dessa få dagar har hon lugnat ner sig massor :)

Tyvärr har jag inte fotat så mycket dessa dagar men jag ska plocka med mig kameran och fota lite på Ruban och hennes nya hem... Hahaha... hon ser ut som en liten B-ponny brevid alla "små" hopp och dressyrhästar :) Men jag bjuder på en "gammal" bild som visar lite av hur mycket jag löööööööövs min lockiga lilla ponny :)

Det är nog den frågan jag fått flest gånger ;) Har hon verkligen så lockig man... hehehe... jag vet en som ställde exakt samma fråga första gången jag såg henne ;)

Ha en underbar kväll därute, det ska jag :)