Igen har vi haft en period av utvärdering och funderande på vilken väg vi skall ta framöver med våra hästar och vår satsning.
Att vara två, Olivia och jag är så sjukt häftigt, vi, nä jag får så mycket tid med henne och det är lyx!
Vi lånar bara våra barn under en begränsad tid och det är verkligen en ynnest att då få dela den passion man har i livet med dem. Vi har nog en plan som får presenteras här pö om pö...
Idag så pratade jag med min gode vän och mentor Per Larsson en stund och det är alltid lika givande, därav fick jag lite inspiration till detta inlägg. Han ringer ibland när han har lite tekniska bekymmer men vi hörs då och då ändå. Han är den jag bollar med när jag klurar på saker inom hästeriet och efter alla år är det en trygghet att ha någon som förstår vad jag menar även om jag inte kan träna för honom så mycket jag skulle vilja.
Förra året fick jag en hel del nya verktyg från olika personer, Lasse Åström var en av dem. Han gav mig en hel del som har fått skvalpa runt i huvudet och nu börjar jag bli klar med dessa så de passar mig och mina hästar. Jag har även följt Peder under året och hans framgångar med Allan...
Och det är något som han sa i sin dokumentär om Allan som har fått några poletter att trilla ner. Eller trilla ner, jag har väl gjort så men inte riktigt med den tydligheten som blev av hans uttalande.
Citatet han delade med sig kommer från Pessoa, hoppryttaren. Peder hade frågat, för några år sen hur han, Pessoa, tränade sin häst Baulobet för att bli så bra... Han hade då svarat:
- It is all about management.
Och det är ju så sant, så enkelt och så svårt, men om man har med det i sin tanke med allt man gör så kanske väljer man ändå något fler rätt saker att tackla.
Han sa även något i stil med:
- The better the horse, the more management you have to consider and supply.
Jag lägger länken till dokumentären här, har ni inte sett den kan jag varmt rekomendera den då den finns på SVT Play tom Mars 2018.
All In den bevingade hästen.
Jag tar ett väldigt simpelt exempel på detta.
Rubs har stor integritet och kan vara svår att fånga i hagen om hon inte är på humor.
Den enda gången det inte är problem är när hon ska in för natten, då är hon motiverad att gå in. Om det är för att hon fryser, eller vill slippa myggen, eller för att det är så det ska vara, kan jag inte säga men en sak vet jag. Om inte hennes pellets och mat finns i boxen blir hon upprörd...
Inte så hon är stökig men man ser på hela henne att hennes förväntningar inte var att få gå in till en box utan mat.
En del säger att man inte ska använda godis mat som belöning men det kan jag inte förstå alls.
Så länge jag inte kan erbjuda en bättre belöning för henne, ex en ko att valla så har jag genom åren insett att godis och mat är det snabbaste och mest effektiva jag kan belöna henne med.
Ett annat exemel är att mina hästar är inte svårlastade, har aldrig varit och jag har aldrig funderat på hur/om/när de skall gå på och därav aldrig lagt någon extra tid på detta moment.
Med management i focus, så har mitt beslut att från dag ett och att ALLTID ha lite pellets alternativt att det alltid finns hö i transporten, varit en del av framgången.
Jag vet inte varför jag började med detta men tror att det är latheten ;) jag vill inte hålla på att krångla med det här momentet, därför lärde jag in att det alltid finns en belöning inne i transporten.
Problem solved and good Management...
 |
| Längtar till sommaren nu :) |
Jag är helt övertygad om att samma gäller när man hanterar, rider, tävlar hästarna, om man kan hitta de där sakerna, detaljerna som gör skillnad, återigen, Rubs har ett favoritbett... Inte det jag trodde hon skulle gilla bäst men hon gör det bara... Varför ska jag då hålla på att krångla och stoppa in andra saker som hon blir obekväm med?
Ja, jag vet inte och jag har gjort det så många gånger och kommer säkert göra liknande fel... Varför? Ingen aning, för att jag alltid trot på att byta bett är bra och att hon ska kunna gå bra på allt... Hon är ju sååååå tydlig med vad hon gillar och inte så jag förstår inte varför jag inte lyssnar ibland... suck...
Jag åker helst inte snowboard utan knäskydd... för jag får så jävla ont och det är obekvämt att stå på knäna i snön... Åker jag om jag glömt mina knäskydd? Jo, om vi redan betalat och åkt till backen så visst...
Njuter jag till fullo, eller åker till fullo? Nope! Inte en chans, jag lägger massor med energi till att sura, backa av, fega ur, vara rädd att det ska göra ont och bara vara obekväm...
Man ska inte förmänskliga hästar och det är inte det jag menar men vi är däggdjur och vissa saker är fundamentala, som vi kan använda oss av, vi som kan forma logiska planer och lägga upp övningar för att få fram olika resultat...
Kanske är detta gamla nyheter för många, vad bra! Kanske håller man inte med, vad bra!
För mig så har just ordet Management fått mig att tänka på vad jag gör och varför, ännu mer och med ett tydligare mål, samt att välja mina "strider" och i framtiden tänka om på en del saker...
Men smaka lite på ordet och se... Management...
Ha en bra dag därute det ska jag.
