Att inte lämna in rätt blankett...

Idag har jag fått förmånen att få rida en dam med mycket egen vilja och hon är nog en av de intelligentaste hästar jag stött på...

Hon är en sån där: First time learner :)

På grund av många olika omständigheter har hon under några år fått vila sig i form och detta är en dam som även om hon ger intrycket av att inte vilja jobba så är det en häst som vill jobba... fast hon vet inte om det själv än ;)

Dessutom är det en "tuff" häst alltså en häst med vinnarskalle och ett sto :)
Jag har studerat henne ett par gånger när Mia ridit henne för att se lite hur hon funkar och var gränserna går...
Lillan jobbar lite enligt konceptet management by fear aka hugg och spark... funkar inte det så magement by speed aka 30 m slängtrav... funkar inte det så management by cuttingsväng höger... hehehe...

Förra gången jag satt på henne så körde hon stenhårt med att försöka hugga mig i fötterna när jag bad henne ge efter för bettet :) Men jag är faktiskt ganska kvick i benen och den enda hon högg var sig själv... Och som sig bör för en smart häst försökte hon inte ens det idag :) däremot så var det mycket saker som hon inte ville göra...

Jag tänkte att vi går först... Nej, sa Lillan, det vill jag inte... Jo, sa jag det vill du...
NEJ, sa Lillan och körde några tjolahoppsansteg med bakbenen...
Åh, sa jag, jag och mina Les Vogt spurs har alltid velat rida tjolahoppsansteg men gärna fler och högre... och samtidigt som vi rör på frambenen...

Ruby tittade mycket misstänksamt på henne och vid ett tillfälle så tänkte hon nästan lägga sig i och hjälpa mig genom att sparka till Lillan... I hennes värld så uppför man sig inte på detta sätt när man har sadel och ryttare på sig... Då är det jobb som gäller och hålla på att krångla och busa... sånt gör man i hagen... Mia fick säga till henne att hon inte behövde uppfostra den andra hästen och att jag klarade nog mig själv... men hon höll ett rejält avstånd till den där rodeoponnyn under hela ridturen :)

Efter tre fyra gånger med olika typer av Tjolahoppsan/kosparkar började den omsorgsfullt tränade gräsmagen göra det lite jobbigt för damen att studsa runt med bakbenen, när hon nu fick flytta runt framänden oxå ;)
Då kom hon på att det var lättare att gå fram när benen klämde om.

Men det återkom en och annan... är du säker på att du inte ger dig om jag verkligen inte vill gå framåt när du trycker med benen? Varje gång fick hon samma svar... Ja, tjolahoppsansteg... fan vad skoj... mer av dem och rör på frambenen oxå... hehehe...

Nästa moment var att om du trycker med benen... japp då springer jag...
Till saken ska väl sägas att hon synnerligen nogrannt har lyckats anlägga en av de största gräsmagarna jag sett och att den inte är till fördel för en något envis dam som ska trötta ut en räka på ryggen...
När Lillan sa: Jag springer.... så sa jag: Fasen vad skoj jag har längtat efter att trava i slängtrav men du går i form annars har jag så svårt att rida i takt...  rider man inte i takt på en dam med stooor gräsmage går inte heller gräsmagen i takt... Så då var det en idiot uppe på ryggen som studsade runt och dessutom bankade ännu värre med benen... höll händerna jättehögt upp och allt detta ledde till att magen studsade i baktakt... Lillan insåg att ville hon vara i fred så gick man lite snyggt i skritt på tygeln :)

Jag tror att hela denna process tog ca 20 minuter för att sedan ge en väldigt angenäm ridtur de följande 40 minuterna :) Hon stannade i from, backade i form och när jag klappade om henne så gnäggade hon av glädje över att göra rätt... Underbara häst!!!

Hon svarade samlande på ben och hand och var sådär bara trevlig som en välriden häst egentligen är ;) Fast hon för tillfället glömt bort att hon är det... och dessutom så sitter det upp en liten ponnyräka och tror att hon vet hur det ska vara... UTAN att ha lämnat in rätt blankett...

På den sista delen av sträckan så skulle vi korsa en tomt... Här visar Lillan ytterligare en talang... Hon hade ju pustat i 25 minuter nu efter de första 20 minuterna av Jag vill inte... hon drar en cuttingsväng till höger... eller ja... gräsmage och kallblod... Jag skrattade lite åt hennes försök och sa att min lilla ponny med lockig man hade svängt och varit 50 meter iväg på samma tid som du gjorde ditt lilla försök... oj, oj, oj Lillan nu märktes det att det var lite kallblod i dig :)

Jag tror banne mig att denna hästen förstår varenda ord jag sa för vi han inte mer än över tomten och skulle precis kliva in i skogen igen då hon lägger en cuttingsväng höger så det bara dammade till... Jag tappade ena stigbygeln och blev väldigt mjuk i midjan... HAHAHA... Hade hon velat få av mig så hade hon vänt lite tillbaka och sen ytterligare en sådan sväng men det kändes mest som om hon ville visa mig att... vänta du bara... jag kan svänga :)

Jag var ju tvungen att erkänna att den var bra... klappa henne på halsen och fortsätta in i skogen...
När det var ca 150m kvar hem så kände jag i hela hästen att nu kommer det snart komma en sista diskussion... jag höll om med benen för att säga: Jag vet att du vet, att jag vet om att du vet vad som gäller... Lillan sa...nja... men jag VILL INTE... Och sen gjorde hon en caprioll... med frambenen i marken... Mitt svar var... Åh fan du kan de högre skolorna... mer av det och rör på frambenen oxå... Det roligaste var att just i denna stund kom det en hemtjänstbil körande och hon saktade nästan inte in... Precis när Lillan ger en synnerligen väl framförd uppvisning av hela de Spanska/Larumska högre klassiska skolorna... Tjolahoppsansteg med båda bakbenen samtidigt... Och huvudet högt upp... kospark höger/vänster... något misslyckad cuttingsväng vänster och till sist som avslutning... två studs framåt :) Innan hon nöjt stannade och frustade...
Tanten i bilen hon insåg att det var bäst att köra ner i diket och vänta tills uppvisningen var över... Lillan... ja hon sket fullständigt i den ganska bleka damen i hemtjänstbilen :) Jag... ja, jag skrattade gott och som vanligt var ju Lillans idé fullkomligt brilljant och jag ville ju ha mer av det och röra på framdelen oxå :)

Som sista finalgren tänkte denna lilla ädla dam göra en sista fuling och gå in i stallet med mig på för att skala av mig mot dörrkarmen... Mina Les Vogts påminde henne ganska skarpt att om du gör detta ja då blir jag rejält förbannad och då kommer det göra ont...

Att hon protesterade ute, japp det kan jag ta för det var inte mer än jag vill inte... men börja springa in genom dörrar... Oooops där är gränsen knivskarp och det är farligt... det finns inte med på kartan... Till Lillans förtjänst ska väl sägas att det jämfota gasellhoppet hon gjorde framåt var väldigt graciöst och hon tänkte egentligen inte alls gå in genom dörren...

Sen stod hon och fick fundera en stund med några bumpar av ben och lite hand för att komma ihåg att bump betyder ner med hjärnan :)

Detta är nog världens snällaste häst och hon vet precis vad hon förväntades göra, det var bara att hon inte riktigt ville göra det just idag ;)
Men det häftiga med henne är just att har du tagit igenom en sak, då sitter den där och du kan gå vidare... för i grund och botten är hon välskolad och vet vad hon ska göra :)

Tack snälla söta Mia för att jag fick stångas lite med Lillan idag :) Det var skoj!!!