20 mars 2013

Hjälmtvång nr2...

Detta är ju en så het potatis att den bränns genom de flesta lagren...

Innan jag går vidare vill jag bara poängtera att jag INTE har något emot hjälmar och att jag ALDRIG kommer försöka påverka någon att ta av den!!! Tvärtom kommer jag påpeka att den bör användas och att den är ett ypperligt skydd mot skallskador.

Meeeeeeeen... Jag tycker debatten har urartat till någon himla löjlig lekstuga och att detta även resulterar i en trend där man förlitar sig på falsk trygghet, alltså det går mycket djupare än hjälmfrågan...

För ett tag sen la jag upp en video på Isabelle Werth när hon rider sin häst barbacka, i grimma och utan några hjälpmedel såsom sporrar, spö etc, hon rider Grand Prix rörelser och jag fick gåshud av att se detta samarbete... Givetvis delades detta klipp både här och där och i kommentarerna kunde man mest läsa: Var är hjälmen? Inte hur samspelta de var eller vilket häftigt klipp det var med alla rörelser i så fri form...

Anledningen till att jag återigen tar upp ämnet är att jag själv fick kommentarer av en av mina bästa vänninor på en bild där jag sitter på Ruby utan hjälm... Vi hade en del konversation angående detta och jag började fundera på hur skadestatistiken klassiska ryttare vs western ryttare ser ut. Om någon sitter på denna info får ni mer än gärna dela med er...
Generellt så tänker jag så här:
Det finns många fler klassiska ryttare alltså borde det vara en högre olyckssiffra här... Men med tanke på skyddutrustning borde skadorna vara mildare.
Westernryttare borde ha ett lägre nummer för att de är färre men de skador som inträffar borde då vara allvarligare med tanke på att vi ofta rider utan bl a hjälm...
De klassiska ryttare som rider utan hjälm och de westernryttare med hjälm borde då således mer eller mindre ta ut varandra...

Passande bild då jag känner mig lite på krigsstigen...
Det jag är lite mer intresserad av är om det finns hästrasrelaterade aspekter här med... Inte för att alla halvblod är hysteriska, långt ifrån, men jag vet ju att Quarter/Paint/Appis och andra Amerikanska raser faktiskt är väldigt coola och att många westernmänniskor har en annan aproach när det gäller grundhanteringen av sina hästar...

Det finns så många andra faror, folk som rider med musik i lurarna och inte hör ett skit av det som är runtomkring dem... de som sitter och sms:ar och pratar i telefon, har de koll på sin häst?
Många longerar och tömkör utan vare sig hjälm eller väst, enligt mig är detta ännu farligare än att sitta på hästen då man ju är i en perfekt sparkzon... Bara några exempel på saker som förmodligen kommer komma i debatt, eller ja det är ju till viss del redan där...

Jag vet att jag har några vänner som förmodligen inte hade levt om de inte haft hjälm på sig den där gången då olyckan var framme, förmodligen har jag ett par sådana tillfällen själv i livet då jag kan tacka min hjälm för att den skyddat min skalle. Men jag är less på den trend som syns tydligare och tydligare inom hästvärlden. Mer och mer förlitar man sig på skyddutrustning och nya regler istället för att ta tag i grundproblemen, nämligen osäkra och ouppfostrade hästar. Det blir en falsk trygghet att man är skyddad med hjälm och väst istället för att fundera på varför lilla Lukas 850 kg inte kan gå normalt i grimskaft från hagen... Att stresslongera sin häst i 30 minuter och sen sitta upp livrädd, med hjälm, väst och säkerhetsstigbyglar och undra hur många gånger man ska åka av idag istället för att lära lilla ponnyn att stå still... Hästeriet är farligt, det kommer alltid att vara farligt att umgås med djur som väger ca ett halvt ton eller mer, som dessutom är flykt/bytesdjur, sparkas först och frågar sen och väääldigt ofta får för mycket kraftfoder och motioneras för lite...

Ju mer av detta jag ser och hör och ju fler kommentarer om att jag om jag inte alltid rider med hjälm är jag inte är en bra förebild desto mer övertygad blir jag om att grundhanteringen av 95% av Sveriges hästar är åt helskotta fel...
Jag sätter en stor stolthet i att långsiktigt utbilda och träna min häst till att bli en trygg, lugn och trevlig häst... med en Ferrarimotor ;) Jag utsätter därför henne för mångt mycket mer av stressituationer än vad som är normalt, men jag har alltid en plan för hur vi ska agera. Hon visade tidigt, så har mina andra hästar oxå gjort, att när hon tycker något är konstigt så stannar hon och lyssnar... Jag har inte gjort någon grej av detta utan just låtit mina hästar stanna och lyssna, nosa, titta och bara ta in intrycken, hittintills är det väldigt få gånger som det blivit något mer än en lugn stund av titt, en djup suck, ett öra som spelar bak mot mig och då en klapp från mig på halsen och färden har fortsatt framåt. Det tar inte många gånger innan hästarna lär sig att det är ok att stanna och fundera, att man inte behöver kasta sig iväg och fly, med andra ord jag försöker avprogrammera flyktinstinkten så mycket jag kan. Det som kommer med som en härlig liten bonus är ju att mina hästar litar på att jag inte forcerar fram dem i situationer som de inte får tid att tänka i och det förtroendet är guld att ha den dagen då det hettar till ;)

Oj, nu blev det ett sidospår...

Jag vet att vi är ett gäng som vill använda vår hatt, keps, mössa och att vi inte kommer använda hjälmen jämt men av dessa så har jag ALDRIG hört en nedvärderande eller något påpekande om de som använder hjälm... Därför är det så jäkla märkligt att många på "den andra sidan" ska ha rätt att bete sig på detta sätt. Varför?
Det blir lite som religiösa dörrknackare, ni får gärna tro på vad ni vill men för sjutton kom inte hit och försök tvångsfrälsa mig... No, no, det funkar inte...

Jag är vuxen, jag får rösta, gå på krogen, handla på bolaget... jag måste deklarera, betala skatt och har en hel hög med förmåner och förpliktelser... Nog fasen är jag gammal nog att själv få bestämma vad jag har på huvudet när jag rider!!! Och detta utan att få massa "dåligt samvete" kommentarer av folk runt omkring...


Så nu har jag ältat detta med hjälm sista gången i den här bloggen :)

Ha en underbar kväll därute det ska jag.



Takt och ton...

Senaste tiden har jag hittat många intressanta blogginlägg om hur man tränar sin häst och kommer vidare med utbildningen av denna. Många "gamla" dressyrövningar plockas upp av westernryttare och det bevisar ju återigen att all ridning går tillbaka till samma grundövningar... Med andra ord, en häst är en häst oavsett vilken häst den är.

Men det är en sak som jag ofta saknar och som jag tror sätter sig så i ryggmärgen att man efter ett tag inte tänker på det längre men som förmodligen skulle behöva tas upp gång på gång :)
Detta gick upp för mig nu efter att jag har lyckats titta på några träningar från läktaren och faktiskt funderat på varför inte detta belyses mer...
Är ni beredda?

TAKTEN...

En av grundstenarna till att kunna rida sin häst i balans med eftergift osv är att kunna hålla samma takt i gångarterna.
Alltså, jobbar man i trav skall det vara samma takt i korttrav, mellantrav och ökad trav, eller för den delen jog. Takten skall inte ändras om man rider lätt eller sitter ner om man ställer, böjer hästen eller går in i en sidvärtes rörelse, då har man med sig alla delar av hästen och fömodligen både balans och eftergift.

Här är det dessutom himla lätt att känna om en rörelse inte är den kvalitén som den borde just för att takten ändras... Låter lätt som en plätt men är sjuuuuukt svårt att uppnå :) Kan säga att Ruby sällan håller samma takt in i öppna och sluta men vi jobbar på det...

Men hur kan då det vara samma takt i kort trav som i ökad trav? Jo för hästen tar i mer och steget ser nästan ur som om det går i slow motion och kraften går upp fram istället för upp och inte så mycket fram utan mer samlande...
Såg en häst i söndags, typ Grand Prix nivå och en Portugisisk tränare som instruerade och då var det så himla tydligt att takten var det som skiljde ekipaget från att se ut som om de flög/flöt fram i rörelserna eller om de såg spända ut.
Här kan man även gå tillbaka till dressyrens bedömningsmatriser där man lätt kan få ett nerdrag för taktmiss... 

Ett sätt att kolla om man kan hålla takten är att sjunga en sång samtidigt som man rider ;) Typ blinka lilla stjärna där... obs man får inte öka/minska takten om hästen ökar/minska takten man ska bara öka/minska steglängden och hålla takten, ett annat knep kan vara att använda en taktmätare eller metronom som det heter egentligen... Finns många sådana gratisappar att ladda ner. Sen hitta hästens grundtakt och därigenom utveckla steglängd... Som sagt efter ett tag sätter sig detta i ryggmärgen och det blir något som man hela tiden strävar efter att rida i samma takt :) Det är då som man oxå helt plötsligt "börjar" rida med sätet, just för att man är inne i och vill hålla takten.

Kanske har jag återigen avslöjat en "tränarhemlighet" iochmed att så många inte berättar detta för eleverna... hehehe... för visst rider alla tränare i takt och har koll på detta ;)

Nä skämt åsido, ibland behöver man helt enkelt sitta och titta från läktaren för att kunna plocka upp detaljerna och förstå dess inverkan... och det var det jag gjorde i helgen och ville dela med mig av här :)
Men det är klart så att musik och ridning har en hel del gemensamt, båda är beroende av takt och känsla, tar sjukt lång tid att bli bra på och måste hela tiden underhållas för att hålla kvalité... Men när det är bra, ja då jäklar är det Rock n´Roll!!!

Ha en bra dag därute det ska jag och testa sjunga när ni rider... man måste inte sjunga högt för att hålla takten :)