Piaff med Kurt och magisk ponny...

Idag har varit en riktigt bra hästdag :)
Jag fick som start på dagen rida en helt fantastiskt fin dressyrhäst, en riktig gentleman som kan typ allt... Hans ägare undrade om inte jag kunde slänga på westernsadeln och se om han tyckte det var skoj. Jag som tycker det är kul att få sitta upp på andra hästar var inte sen till att tacka ja och det ångrar jag inte en sekund!

En av de mest välridna, utbildade hästar jag ridit på lääänge :)

Ååååååååh vilken njutning... En välriden häst som bara kan och vill!!! En häst som inte gått med massa äckliga hjälptyglar utan bara har en bärande eftergift och balans. Han var något undrande till Bosalen de första 10 minutrarna men just för att han är riden rätt så var det inte så mycket konstigare än att gå med kandar. Denna gentleman bevisade allt det jag tror på att det inte är någon större skillnad på ridningen, visst han och jag skulle behöva några fler gånger ihop för att verkligen förstå varandra men han försökte med hela sitt väsen och efter lite trevande oss emellan så funkade det ändå riktigt bra. För en månad sen, ungefär så var han inne i ridtältet på Sundsvalls Fältrittklubb när det gav vika och rasade in så visst han är lite skeptisk till fläktar och gjorde några graciösa sidvärtes hopp men efter en liten stund så tyckte han det var mer intressant att leka med mig än att skygga för en fläkt. Att bara sitta till i sadeln och trycka iväg en häst i ökad galopp med samling är en upplevelse jag önskar alla och att sedan räta upp sig för att få ner tempot igen, det är så man nästan blir religiös!
Det var väldigt länge sen jag fick piaffa på en häst och Kurt som han heter bjöd på detta med, jag har gått med ett stort leende hela dagen, tack snälla, rara Sandra för att jag fick äran att rida din fina häst!!! Nästa gång får Sandra rida Ruban och hon får pröva på att vara dressyrhäst :)

På eftermiddagen var det så dags för Rubs, satt och kom på mig själv med att längta tills hon är 16 år och sådär välutbildad så man bara kan njuta. Och jag vet att jag oxå vill ha henne sådär positiv och arbetsvillig när hon är där :) Även detta blir något att hålla i minnet och hjärtat...
Hur som, jag sadlade upp med planen att få ordning på galoppfattningarna, hon har en tendens att vilja gå iväg... efter uppvärmning satte jag igång... Men det blev bara skit, ju mer jag försökte desto mer stressad blev hon och jag visste till slut inte hur jag skulle gå vidare...
Då, ramlade poletten ner... Jag gör för mycket!
Hon är så välskolad och känslig nu att jag bara behöver sitta till med yttre sittbenet och hålla om med benet, inte rama in, flytta bak skänkel, rama in lite mer och fippla...
Bara tänka, sitta, hålla om och be.... Såååå enkelt och så lååång tid det tagit för mig att fatta...Trots att både Per och Madde sagt till mig att lita på henne och inte lägga mig i för mycket ;)
 När jag väl bara gjorde just detta och inget mer så sänkte hon huvudet och fattade lätt galopp... HALLELUJHA moment!!! Ruby, hon såg mer ut som... Ja men hallå, hur länge har jag inte försökt få dig att fatta???

 Resten av ridpasset var som en dröm, det står typ alltid ca 10 uppbyggda hinder i ridhuset så man får lixom planera sina ridvägar... I början var jag irriterad men nu ser jag möjligheten att få en väldigt styrbar häst, träna på neckreiningen och en miljö som ger varierande ridvägar, varje dag!!! Men, nu kunde jag släppa ut henne helt på tygeln, rida med sitsen och bara leka runt hindrena, byta galopp, cirkla en oxer, rida snett igenom, byte igen osv...

Ja, det var helt magiskt!!! Och jag skrattade högt flera gånger och bara tjöt hur mycket jag älskar min ponny!!!

I ridhuset befann sig oxå en mamma till en ponnyryttare som står uppstallad här och när jag travade av kom hon fram och frågade hur jag red, hon hade noterat att jag inte skänklade varje steg och att jag bara satt still och njöt, sen undrade även hur neckreiningen funkade... Efter att försökt förklara i fem minuter så fick hon sitta upp på Ruby. Det blev en och annan Aha-upplevelse för henne, jag bara stod och log och älskade min ponny ännu mer. Att hon bara genom att vara kan förklara en stor del av ridningens mysterium för någon som inte än fått uppleva det magiska i en häst som är med en i varje steg :)

Återigen ett helt magiskt ögonblick som alltid kommer finnas i mitt hjärta :)

Så, idag har varit en helt fantastisk hästdag för mig!!!
Hoppas ni har haft en lika bra dag som jag...