12 sep. 2010

Trafiksäkerhet...

Ja, tänk vad man kan uppföra sig illa i trafiken... Hur respektlösa folk är. Idag red jag ut ensam på Ruby, jag är egentligen inte så orolig över henne och trafik, hon är en klok liten häst. Men ändå, önskar jag att bilförare kunde visa lite mer hänsyn i trafiken när de möter hästar och föralldel andra icke bilburna trafikanter. Bara för att det står 50 på skylten betyder det inte att med minsta möjliga marginal trycka sig förbi i 50+... Denna diskussionen är ingalunda ny och bilförarna brukar hävda att ge dig inte ut på vägen om din häst inte kan hantera det... Jag kan till viss del hålla med men, hur sjutton ska jag befästa goda erfarenheter hos min häst om jag aldrig får rida på vägen? Till saken hör att man som hästägare, eller vi som är rädda om våra hästar, inte ger sig ut på stora vägar om vi absolut inte är tvungna. Jag måste korsa en 80-väg för att nå en del av ridvägarna men givetvis skulle tanken att rida längs denna väg inte falla mig in. Nej det handlar alltså om småvägar, typ 50-vägar eller grusvägar där trafiken inte är övertalig. Men likt förbannat finns det en hel uppsjö med gubbar med keps, champinjontoppade tanter, gubbkrisgubbar i stora SUVar eller BMVs eller de två inte alltför ovanliga grupperna 18-åriga killar med trimmad Volvo eller 18-åriga killarna med pappas BMV... Många i dessa grupper verka tro att alla hästar är lobotomerade och därför kan man toucha ett bakben eller två på vägen förbi. Varför håller inte ni er till de stora vägarna där man får köra fort? Antagligen vill ni inte att polisen ska kunna upptäcka er... Undrar just om man skulle ta ett snack med polisen och kanske få en hastighetskontroll ute på vår lilla väg...

Nu ska vi försöka ta oss till badhuset för lite kvalitetstid med familjen.

Ha det bra därute och njut an dagen.


-ofcourse I am using my iPhone for this...

Sjuuuuk....

Eller ja inte sjuk egentligen men i torsdags beställde vi mat från en fantastisk liten indisk restaurang och tydligen var det något i den jag inte tålde. Efter typ 30 min blev jag jättedålig och helt sonika fick åka hem :( Mådde riktigt dåligt hela torsdagen och långt in på natten, så fredagen sov jag mig igenom. Sååååå tråkigt, vill verkligen inte bli sjuk eller dålig när det finns så mycket skoj runt omkring mig.
I fredagskväll gjorde jag dessutom en utryckning till stallet. En stallkompis ringde och sa att hon tyckte att Ruby såg lite off ut. Hon ville inte äta utan stod mest och hängde i boxen. Jag är så tacksam över att hon ringde, hellre en gång för mycket. Det var dock ingen fara med prinsessan utan hon är bara så himla trött på kvällarna. Det händer mycket i hennes liv och när hon kommer in är hon mätt och föredrar att stå och vila en stund :) Men som sagt hellre en gång för mycket, jag har varit med om det motsatta.

Några människor som hade stalltjänst hade kommit till stallet och min häst Fernandos hade inte ätit upp natthöet och sen inte rört morgonmaten. Istället för att ringa mig hade de ignorerat detta och släppt ut honom i hagen. När jag kom till stallet senare reagerade jag på att han inte ätit upp maten och gick ut och kollade honom, han stod i hagen med frossa och bara skakade. Han hade 40graders feber och luktade jäst bulldeg. Jag fick köra honom till Strömsholm akut där han fick stå i en vecka med blodförgiftning i hela kroppen... Som tur var överlevde han detta men de människorna fick sig en ordentlig avhyvling av både mig och stallägarna. De skulle ju givetvis ha ringt mig direkt. Hade han dött hade jag banne mig stämt dem... Usch och fy nu blir jag nästan upprörd igen :)

Men som sagt Ruby mådde bra och jag kunde, efter en stunds kel och mys, åka hem och lugnt gå och lägga mig.

Igår var det premiärtur ute... Hon är verkligen en liten bebis ibland :) Många nya läskiga saker fick hon uppleva, hundar som kom springandes och skällandes, eld i tunnor, pensionärer på promenad och cyklande bönder :) Som tur var hade vi med både Flizan och Lucky ut....hahahaha... De två gjorde sitt bästa att lära Ruby allt de kan... Läskiga brevlådor och annat som en häst måste ta i beaktning.

Det roligaste var nog när Ruby fick syn på cyklisten... typ 2 km bort, jag såg den inte, hon tvärnitade vände sig om och spetsade öronen sådär som bara hon kan, man tror att de ska gå av... Sen vände hon och lyssnade en stund bakåt. När väl cyklisten kom ikapp oss så tänkte jag att nu kommer hon hoppa till men hon tittade inte ens åt honom för det hade hon ju gjort lååååååångt innan :)

Sen tyckte hon att hösilagebalarna på fältet var fantastiskt äckliga oxå. Men jag förstår varför... För vi puckade människor fattar ju inte att det egentligen är dinosaurierägg... Dessutom låg det kläckta "ägg" vid sidan om... Ja, det fattar ju alla att man om man är en liten häst måste hålla koll på omgivningen ifall det skulle dyka upp en T-rex...Hahahahah... Hon är helt supergo, även om hon är lite spänd och girar åt sidan ibland är hon aldrig dum, inga bockningar eller kastande åt sidan eller så. Hon fryser en liten stund, funderar och sen fortsätter hon. Eventuellt tar hon några snabba steg framåt först innan hon fryser :) Helt underbart tycker jag då jag vet att hon är väääääldigt uppmärksam och har koll på allt. Det är ju detta som skiljer ettan och tvåan i slutet och jag vill bevara och förvalta alla hennes goda egenskaper på bästa sätt. Hon är en liten Ferrari och det kommer ta lite tid att lära sig att hantera henne på bästa sätt. Sen behöver hon lära sig mig och hur mycket hon behöver ta i och ansvar för, det kommer sakta men säkert, hon tyr sig mer och mer till mig så det är bara att låta tiden gå an lite...

Nu är det dags för mig att åka ut och rida ut på tromtö en sväng idag. Det är fantastiskt vackert väder så man får passa på att njuta så länge det går. Tyvärr kommer hösten alldeles för snart.

Ha det bra därute...