6 aug. 2015

Arv från pappa...

En sak som är så häftigt när man får massa bilder är att man ibland får en serie där vissa moment bryts upp i sekvenser och man kan se ett mönster.

Många gånger har Per berättat att Colonel ibland använder ett lite speciellt sätt att vända kossor på, framförallt i heardwork och cuttingen. Jag har sett det några gånger och han är så himla häftig att se när han går in med sitt självförtroende och kunskap. Oftast tar det inte många sekunder innan han har sagt till om hur, var och när kossan ska vända och sen är det en ren uppvisning i organiserad vallning.

När det gäller Rubs så har jag många gånger märkt att efter en eller ett par vändningar på träning så vänder hon bort huvudet och tittar mot flocken. Hon tycker uppenbart att kossan är färdig och det stämmer mycket väl, kossan står still och undrar vad som hände... ;) I hennes fall har nästa steg varit att få henne att förstå konceptet... the show must go on... att fortsätta showa och jobba kossan som ren uppvisning. Mycket föll på plats nere på Hjo-ko och det är mina "misstag" som begränsar oss.. men skit sak samma, vi kommer träna ännu hårdare och vara ännu mer målmedvetna och fokuserade... Vi har mååånga år kvar :)

Nåväl, tillbaka till Colonel... Lite typiskt för honom och som han nedärver många gånger är att han med bogarna stoppar kalven, han lixom knycker till lite, lite som en bodybuilder som flexar bröstmusklerna lite snyggt... pang, pang och sen (oftast) står kossan still och undrar vad den ska göra... Men om den inte uppfattar Colonels orders så i nästa vändning dammar han ner bogarna rejält och sprätter grus mot kossan för att få total uppmärksamhet. Det går blixtsnabbt men är så jäkla coolt tycker jag.

Bland bilderna från Mi så hittade jag ett par bilder som så tydligt visar just detta även hos Rubs... Det behöver förfinas en del men ändå. Tack snälla pappa Colonel för att du några nätter stod och pratade med din dotter, jag är helt hundra på att du gav henne en hel del tips och råd ;)

Nä du, säger Rubs... Nu räcker det...

Jag sa stopp!!!
Ja, jag har verkligen en actionponny och är sjukt stolt över oss. Just bild 2 ser väldigt konstig ut ensam men med första bilden så blir den istället väldigt uttrycksfull och det syns att Ruby makes a statement. En annan sak som börjar bli tydlig är hennes personliga stil när hon vallar... Hon kommer förmodligen aldrig jobba med extremt låg form, hon har alltid haft en ganska stor bubbla och helt ärligt tror jag att hon gillar att ha överblick och titta ner på kossorna ;)  Rätt eller fel? I hennes fall är det uppenbarligen rätt och inget jag tänker bråka om.

Jag tycker Rubs är ascool!!!

Ha en underbar dag därute det har jag!