Och jag har INTE tid att vara sjuk. I onsdags vid lunch började jag lite oväntat snörvla, efter lunch blev det värre på kvällen var jag helt täppt och typ däckade vid 9 tiden.
Igår morse gick jag upp och kände mig helt yr, tänkte att ja, ja det blir nog bra när jag duschat... men nej, mitt huvud kändes som om någon tryckt på slowmotion och tankarna bara slirade. Sen hörde jag Olivias rosslande hostningar och insåg att nej, det är bara att kasta in handuken och krypa ner under täcket igen.
Stensomnade till klockan 10 och masade mig upp till soffan. Olivia hade fixat frukost till sig och jag satte på en balja kaffe... Det hjälpte inte ett skit... Jag frös och svettades om vartannat så efter en macka kröp jag ner i sängen igen...Fy satan jag kommer inte ihåg att det var så jobbigt att vara sjuk...
Sen vid 12-tiden gick jag upp igen och försökte packa lite... typ, slå in två glas... svettas... slå in två glas... frysa... slå in två glas... vila en stund...
Jag vågade inte ge mig på vårt vitrinskåp då händerna var lite darriga. Dessutom rinner ögonen som om jag gråter och näsan rinner oxå... Jag känner mig strålande, NOT.
Men jag fick ihop två lådor med porslin iallafall.
Idag är lika illa, snorar, nyser, hostar och svettas/fryser... Suck... men det är bara att bita ihop och försöka få ordning på Olivias rum...
Tack och lov finns det några änglar i mitt liv och en av dem Ullis skickade ett sms att hon fixade ponnyn igår.. TACK!! Jag vete fasen om jag fixat att köra bil ut dit ;)
Nä, dags för en dusch och försöka dränka någon elak förkylningsbaskelusk iallafall...
Ha en bra dag därute...
