Fast när man väl kommit till jobbet brukar det ordna upp sig med lite kaffe och trevliga kollegor och massa underbara kids :) Men visst kunde jag skulle jag inte gå upp så tidigt... I mitt tycke finns det bara ett par saker som är värda tidiga mornar... Hästevents och att resa... Allt annat skulle mycket väl kunna vänta tills klockan 10 iallafall...
Vi har varit i Gaslunda och firat svärmor igår och idag har vi varit på skogsmulletur med hästarna... Shiit vad jag trodde det skulle vara mycket varmare än det var... Men solen var framme och det var ljuvligt!!!
Nu är det tre veckor kvar tills Per kommer och jag kommer nog få lite skäll... hahahaha... nä men jag har ju inte hunnit så långt som jag trodde med Ruby, de där jäkla tänderna har ju satt käppar i hjulet hela tiden. Men, men jag ska banne mig rida de där himla 5 easy pieces så de sitter nu innan han kommer annars får jag sitta och göra dem hela helgen :) Testade ett nytt bett idag ett tredelat med några kopparrullar på mittendelen och hon svarade upp jättebra mot det och gav efter. Däremot tycker hon fortfarande att splitreins typ är äckligast i hela världen när de killar henne på bogen och så...hahahaha... hon är som en liten mask då :) Men det är det jag ska tävla på så det är bara att vänja henne...
Appropå tävlingar så fick jag en rolig nyhet idag... Mamma har bokat stuga på Chappen och ska vara med från torsdag till lördag :) Wiiiii... sååå skoj, hon har typ sett en eller kanske två tävlingar på hela tiden jag hållit på med hästar men jag tror faktiskt att hon kommer uppskatta Chappen. Hon ska även plocka med sin man och jag är nästan helt övertygad att han kommer älska stämningen och atmosfären där... Han gillar det där med guldvaskning och the Wild West :) Jag är superglad för detta och hoppas att vädret kommer vara lika bra som det varit de sista åren...
Det är fortfarande lungt och harmoniskt i hagen och Ruby är nog lite förälskad i Italiano... De pussas och äter ur samma hög hela tiden... Löööööv is in da air :)
Sen har jag ägnat mycket tid i helgen till att fundera på det där med NH... jag vet att jag inte borde hetsa upp mig och att jag riskerar att bli tjatig... men hey... min blogg... hehehe... så jag skriver lite mer om mina funderingar...
NH eller Horsemanship för mig är som jag sagt förut... rent jäkla förnuft och hästvett... Jag tror inte att hästarna blir lyckligare av eteriska oljor eller av att ridas med repgrimmor... Nä, jag tror att hästar blir lyckliga av att få leva och verka med människor som älskar dem och ser till deras naturliga behov i största möjliga mån...
Men... hästen är inte ett naturligt djur längre, många av våra hästar skulle inte överleva länge i det fria... Ruby hade antagligen inte gjort det med tanke på hennes tänder... Därför är det min plikt som hästägare eller kanske mer som hästmänniska att se till att detta inte händer... alltså, måste hon till tandläkaren... Detta är inget som överhuvudtaget kan kompromissas på... Likaså med foder, hovvård, avmaskning, veterinärvård och uppstallning... Oavsett om det är julafton eller min födelsedag så ska Ruby ha det hon behöver även om jag är världens morgontröttaste människa...
När det kommer till ex hovvård så väljer jag att anlita ett proffs... alltså någon som är utbildad, vet vad han håller på med och dessutom är intresserad av det han gör. I mitt fall heter han Micke och är helt suverän... Jag har haft tur att snubbla över en bra hovslagare när jag skaffade mig min första häst och tack vara honom vet jag hur viktig det är. Har du inga fötter har du ingen häst!!! Lätt som en plätt... Nu till dagens NH tokar... jooo, men serru... det naturligaste är ju för hästen att gå utan skor...
Japp det är det... om hästen pallar det!!! Idag är det få hästar som har så bra fötter att de klarar av att vara oskodda. Vi rider i paddocks med grusunderlag, på grus och asfaltsvägar... Hästen går inte längre på stäppen... Jag har sett dessa idioter som dessutom rastrar fötterna på hästarna alltså verkar ner dem så att de ska stärka sig själva... Fyyyy... tänk er själva att hyvla bort allt skinn under fötterna så att de nästan blöder och sen ska ni gå barfota... för att härda fötterna... Ni som har hästar som kan gå barfota... Grattis :) I övrigt... Nej tack!!! I mina ögon är detta inget annat än ren och skär tortyr... Har man inte råd eller vett att sko sin ömfotade häst ska man inte ha häst!!! Tycker att de människorna borde gå barfota oxå året runt... ;) Jag har tyvärr sett alldeles för många som ska vara så jävla naturliga att det växer ekologiska groddar ur öronen... hehehe... det är väl allt som finns därinne... Dessutom rider vi ju hästarna och slänger på massa extra vikt med taskig balans som de ska klara av att bära...
 |
| Lite så här känner jag mig idag och hornen börjar växa... |
Så det var en av tankarna... nu till nästa... som jag touchade där... Utrustningen...
Ja detta är ju en djungel men vi börjar med sadeln... Det är ju nu extremt populärt med bomlösa sadlar och barbacka paddar osv.. Idén tilltalar mig väldigt mycket då tanken är att få kontakt med hästen och att sadlar och paddar ska formas efter hästen så det inte blir feltryck och felbelastning... Men... när du inte har en bom i sadeln som stabiliserar upp saker och ting så behöver du ha en väldigt bra sits... Balanserad och absolut liksidig...hmmm... hur många har det? Jag hade inte klarat av en veterinärbesikting som hästarna går igenom... Jag anser mig själv ha god sits och i de allra flesta fall välbalanserad och liksidig men jag hade ändå inte velat utsätta Ruby för en bomlös sadel varenda dag... Vissa veckor är jag väldigt stel i nacken och har ont i skuldrorna... Jag kan lova att om man testade min sits så skulle fler timmar var något snea än i perfekt balans... När jag red som mest red jag upp till 4 hästar per dag... det skulle under ett år ge ungefär 1000 timmar i sadeln... I år har jag kanske nått upp till max 20 timmar... vilket är ganska mycket ändå för en hobbyryttare med en häst. Jag sitter gärna upp barbacka ibland just för att känna musklerna bättre och för att skärpa upp min egen balans... Men under kontrollerade former och med en plan för vad jag vill ha igenom när jag sitter upp. Jag red mycket barbacka på Bosse förra vintern och det gav väldigt mycket i samspelet men ändå.. Den träningen är mer för min skull än för hästens, det blir på bekostnad av hästen till viss del just för att jag inte kan vara lika avslappnad och att jag inte har lika bra balans. Gör hästen en knyck så kommer jag ur balans... i flera steg även om jag inte åker av.
Kontentan av detta är att en BRA utpassad sadel är bättre och mer sk horsemanship än att rida barbacka eller med paddar och skit... Sen kan vi ju diskutera hurvida en sadel passar på alla hästar eller inte... Det finns tydligen vissa som tror det...
Nr två i utrustningskategorin och det sista jag tänker ta upp idag är tränset och bettet...
I dessa Horsemanship/NH/veva red/kommynizera med pinnar filosofier så verkar det som om att helst ska man rida utan träns eller bettlöst iallafall... hmmmmmmm...
Jo, även här tilltalar grundtanken mig och jag kan se poängen i hela sammanhanget... MEN...hehe... Det är inte vad du stoppar i eller runt hästens mun som spelar någon roll utan vad handen som ska hantera detta gör... Jag lovar att ex Kyra Kyrklund, Ryttmästarna från Spanska ridskolan etc har en lättare och känsligare hand och ställer till med mindre skada än Johansson som rider sin häst med repgrimma...eller för all del sidepull... När jag var liten fick jag alltid höra att ju smalare bett desto skarpare... idag säger jag BULLSHIT!!! Det är handen, Handen, HANDEN och dess inverkan som bestämmer hur skarpt ett bett är. Jag har ridit på allt från just repgrimma till Gags... och inte en enda av mina hästar har varit skadade i munnen... En häst jag hade Demolero, red jag alltid med gags för han trivdes med detta... Gags är ett bett som sitter i sidstyckena och skulle rent teoretiskt kunna hissas upp till öronen på hästen... Alltså ett ganska avancerat bett med mycket hävstångseffekt... Han gillade detta för han kunde höja och sänka bettet i munnen lite som han ville själv... Denna häst plockade jag även av nosgrimman på för han gillade helt enkelt inte den... Jag fick mååånga blickar på tävlingsbanorna då... men, det spelade ju ingen roll när vi vann klassen, tack vare att han trivdes och då gav allt :)
Även här är det många tokar som sitter och gnider med repgrimma/sidepull så hästarna har skav på nosryggen... jo, men det är ju mest naturligt... eller? Eller hästar som har så tjocka bett i munnen så de inte kan stänga den... men då drar vi ihop munnen med en nosgrimma.... hahahaha.... Patetiskt... Westernvärlden är ju inget undantag när det gäller bettkarusellen... I Cowhorsen måste betten vara utformade på ett visst sätt för att vara godkända... Snafflebitsen måste vara tvådelade för så säger reglerna... osv... osv...
Helt ärligt... är det inte bättre att lära sig rida så bra och bli så skolad i handen så det inte spelar någon roll vad fasen man trycker in i käften på hästen? Taggtråd, sytråd, bosal, hackamore, stång, snaffle, fast, tredelat, kedja eller kanske med äppelsmak :) Sen är det ju bara att testa vad hästen tycker om bäst... som sagt Ruban gillade det tredelade med tre kopparrullar på... men det gäller ju att vara väldigt lyhörd och fundera på varför hästen ev inte vill svänga till höger eller något annat som inte funkar... Vad gör jag som ryttare? Hur tacklar jag problemet, tjabbar jag emot eller är det helt enkelt så att hon inte förstår vad jag vill??? Men visst, är alternativet att alla har typ pessoabett, gramantyglar och hårt spända nosgrimmor... Ja då är även jag förespråkare för sidepulls och repgrimmor... Men inte förrän dessa personer först fått chansen att lära sig rida på riktigt med utrustning...
Anledningen till detta lilla inlägg är bl a att jag råkade hamna framför Ponnyakuten idag... och det gör ont i mitt hjärta när man ser hur hästarna blir behandlade från att kallas Den, till att vara någon jäkla My Little Pony som longerar sin ägare...
Så, nu är jag färdig för den här gången men tro mig det kommer mer... :)
Ha en underbar natt nu ska jag sova...
