Back to usual...

Eller ja inte riktigt, vi har bytt stall och det känns faktiskt bra. Jag har ju trivts super hos Gunsan men med två hästar så blev det för dyrt helt enkelt, visst kan jag lägga alla pengar på uppstallning men jag vill ju gärna ut och tävla :)
I det nya stallet finns det bara 6 boxar och som det ser ut nu så är det mina två, två ponnys och två islänningar. Litet gulligt och ägs av en härlig dam vid namn Solbritt... jag menar bara namnet blir man ju glad av. Det som inte finns är ju ridhus men en bra ridplan och jag tror jag klarar mig med denna, det är ett bra sandunderlag och även om jag tycker det är skoj att hoppa så måste fokus ligga på reiningdelen för mig och Rubs nu ett tag och då behövs det bra underlag.

Under åren som gått har jag stått på olika anläggningar, stora som små. I mina ögon spelar det mindre roll vilken anläggning det varit utan just att hästarnas behov tillgodoses. Givetvis måste man ibland kompromissa och står man på en stor anläggning, betyder det ofta att hagtillgången är begränsad.
Det finns saker som jag under åren insett ej varit så viktiga och andra som betyder mer än jag trott. Ett sådant exempel är morgonfodring, efter att ha stått hos Gunsan i två och ett halv år inser jag hur skönt det är att INTE ge kraftfoder på morgonen och att de istället går rakt ut i hagen till hö. Det är lugnt i stallet och ingen häst står och sparkar för att frukosten ska serveras.  De har haft hela balar i hagen men nu kommer de fodras fyra gånger ute i hagen istället. Fördel, jag vet hur mycket de får i sig och kan anpassa högivan över dygnet. Nackdel, ja de kan kanske få stå utan mat en timme eller två. Men totalt blir det ju fem gånger per dygn så jag tror inte det blir ett problem.
Det som är den absolut största vinsten hos Solbritt är de fantastiska hagarna och att de kommer få gå på gräs hela tiden... Jag älskar det och för Rubs mage är det toppen, hon mår ju klart bäst på gräs.

Sen kommer jag nog spotta och fräsa i höst när det regnar och blåser och jag inte har ridhus men jag ska snoka runt lite och kolla om jag inte kan lösa det på något sätt ;) Det blir ju kosseträningar uppe i Nordvik så då får man väl passa på att trimma lite då mellan kossetiden. Annars är det bara att bita ihop och gilla läget, rätt var det är så dyker tillfället upp.

Bjuder på Bertil Knoesters fantastiska bild på Olivia och Bosse efter deras första tävling ihop 

1:a reining youth, 1:a pleasure youth.

 

Det tar ju alltid ett tag att boa in sig på ett nytt ställe men när man kommer in på gårdsplanen så andas hela stället rofylldhet :) Så detta känns bra.

Sen är det alltid skoj att lära känna nya hästmänniskor som håller på med annat än det man själv gör.

Nåja, det kommer nog mer inlägg vart tiden lider, igår var ponnysarna iallafall otroligt nöjda och jag såg knappt skymten av dem i hagen ;) De brydde sig inte ett dugg om att en häst skulle åka och dess missnöje över att lämna utan är helt nöjda med att få nytt gräs och ha varandra som sällskap. Känns så skönt att ha dessa två ihop och att det funkar. Jag är färdig med att introducera nya hästar och riskera skador.

Ha en bra dag därute, det har jag.