25 feb. 2013

Snabbreflektion om ponnyakuten...

Normalt sett brukar jag inte kolla på detta programmet... Inte för att jag tycker det är speciellt dåligt utan att jag blir så frustrerad över att man som förälder låter sina barn ha så totalt ouppfostrade, farliga hästar och för att sen Kirshti var med och talade om för någon unge att hon/han, kommer inte ihåg, skulle vara som en mamma för sin ponny så känner jag att min tid går att lägga på andra saker ;)

Meeeeeen... fick ju höra att det skulle vara med en Westerntränare med och sen stötte jag oväntat på en fd deltagare från ponnyakuten... så då blev jag ju tvungen att kolla några avsnitt...
Jag konstaterar följande saker ;)
Kände hur hornen växte ;)
Japp, fortfarande skulle 95% av alla problem lösas av tre saker:

1: UPPFOSTRA era ponnys!!!
2: LÄR er GRUNDERNA i ridningen/hanteringen innan ni skaffar häst!!!
3: UPPFOSTRA era ponnyjävlar!!!

Dock såg jag en sak som var väldigt intressant och som gjorde att en eller två tränare fick smaka på gruset ;) Kanske är det klippt så men jag undrar...
Det var ingen förutom kanske Jan Brink, han hade lina och beridare med sig, som kollade av hästen från marken innan de satt upp... Ni vet de där vanliga sakerna man ALLTID gör innan man sitter upp på en ny häst, funkar det att flytta undan den, backa den? vad händer om man petar på den bakom sadeln, om man tar i tyglarna?

Moreno gjorde detta den andra gången han red ponnyn men hade han gjort det den första gången kanske han inte flugit av ;) Ja, jag kan ge honom att om han fått en riktig sadel som inte åkt fram över halsen hade han nog suttit kvar men ändå...
Fredrik, dressyrtränaren gjorde samma sak, satt upp och givetvis blev det fel och han åkte av.
Sen tycker jag nog Moreno skulle hivat upp tjejjen i westernsadeln så hon fått feelingen direkt från det han suttit av... Och att ibland kan en ny situation få bort gamla ovanor, hon sa ju att hon var van att rida på ett visst sätt... Men, men...
Givetvis är det ju viktigt att hon lär sig rida sin häst med sin utrustning men, ja ni vet ;)

Han som skulle hjälpa tjejjen med ponnyn som drog ger jag inte mycket för... Visst rent handlersmässigt på visningar funkar hans sätt men ta på en repgrimma med långt grimskaft och lär hästen gå bakom... Hur svårt ska det vara?

Jag blir nog ändå tvungen att följa årets gäng för jag vill se hur det slutar...

Ha en bra dag därute det ska jag.





3 kommentarer:

  1. Jag håller med i allt du skriver - bra noteringar. Det som kom till mig var att kanske en sadelutprovare kunde vara en god tanke i kommande program för vägledning ... Sadeln på den ponny som Moreno hjälper till med är ju under all kritik! Kanske... eller vad tror ni? Kan en sadel som ligger FEL skapa spänningar och ledsamma minnen för livet hos en häst... jag skulle också bocka och krumbukta mig om det spände och nöps hela tiden ... Att få sitta i en trygg western sadel när man har en häst som mer är i luften är på backen är sagolikt! Fråga mig...hi! Jag höll på att döpa om min egen pålle till "Bockaruu" förra sommaren... när vi checkat tänderna som visade på elaka vargtänder och sadeln som låg minst sagt fel... fick på en western sadel en working cow horse sort - som gav "luft under tyget" så att säga... ja då kunde min häst komma till ro och börja befästa rätt sorts muskler. Idag bockar hon ibland men inte för att det gör ont - och inte för att slänga av mig - utan för att ge uttryck som den unga häst hon ännu är för sann glädje att umgås och ha kul tillsammans - det är en väldigt stor skillnad!
    Så vill jag också tacka för att dessa duktiga ryttare som är med i programmet - bjuder på sig själva och visar att de är högst mänskliga - det vill jag ge en sann illoge till.
    Hn Mi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med om sadeln... Tänkte på att den ponnyn går och kniper med rumpan hela tiden oxå och på det en fantastisk underhals och hårt spänd nosrem... Tror den hästen skulle behövas gås igenom av en kiropraktor...

      Radera
  2. ...lite roligt att du skrev det om nosremmen... De hetaste av hästar som jag haft i träning har jag helt enkelt plockat av både nosrem och betsel till alla novisers stora förtret... men ofta springer djuren emot det som är otäckt ungefär som på savannen vid stor brand - tar de sig genom tillräckligt fort och ut på andra sidan så klarar de livhanken ... säger dem ursprunget... plockas det som tar emot helt enkelt bort - ja vad har de då att springa emot... precis... ingenting... Jennifers ponny Chanel Dane kom hem som en riktig yrfåle... så plockades allt bort - tösen har länge nu ridit runt i betet utan sadel och träns - mediterat med sin häst och de två har fått tid att lära känna varandra - Rom byggdes som sagt inte på en dag... Nu... först plockar vi på mjukt betsel - än så länge utan nosrem... steg för steg faller trygghetens pussel på plats... det är magiskt att se vad struktur och vanan kan ge!

    Att vara på Topp - betyder för de flesta att vinna en tävling. För oss betyder det säkerhet före allt - som bekräftelsens bevis gav idag.
    Att när vi mötte en stor älg i skogen - klara vända om, fatta galopp i lugnets tecken trots rädsla för min lilla tös av ett så stort okänt djur... behärskning och klara ledarskapet i sig över en stressbekänt märr... ja det är efter många timmars träning av grunder genom struktur - vi ser lyckan av att vara på Topp när det krävs i samspel mellan människa och djur! //MI

    SvaraRadera