Det är spännande att många av er som läser bloggen inte är från Sverige :) utan runt om i hela världen... Så vart ni än befinner er i världen just idag så vill jag från Karlskrona önska en riktigt fin Svensk midsommar!!!
Vi här hemma väntar på Ajje som är på väg hem från Turkiet där han jobbat i en vecka... Så de visningarna har jag en viss aning om vem det är :)
Solen skiner men det är inte jättevarmt ute. Jag och Olivia skall åka till Vämöparken för att titta på dans runt midsommarstången och allmänt firande kl ett idag... Hoppas Ajje hinner hem :)
Nu på morgonen har vi roat oss med att designa klänningar på Nellys :) Måste säga att jag tycker Olivia är grymt duktig :)
Tror nog att pappa kommer ha svårt att få använda sin egen dator nu :)
Den första är min favorit :) De två sista är väl i Glamourkategorin och lite det här som barn gör... Det där tycker jag är snyggt + det där med... = Görasketasnyggt!!!
I en vecka typ har jag totalt förlorat kontrollen över mitt eget liv... Val som är fundamentala har gjorts över mitt huvud och beslut som fullständigt skiter i vad jag vill har tagits...
Så här ser det ut varje dag för många och kommer se ut för många... Livet är inte rättvist... Förmodligen kommer jag oxå hamna i den här situationen många gånger igen och jag kommer förhoppningsvis inte ha något pokerfejs då heller utan kunna reagera och känna... Lika intensivt som jag har gjort dessa dagar.
Igår kände jag att allt vände, visst jag vet fortfarande inte om jag får vara kvar eller inte, jag har ingen aning om vart eller vad jag kommer vara eller göra i höst... men ändå... igår tog jag tillbaka kommandot över mitt eget liv.
Vet inte riktigt hur jag gjorde det men jag gjorde det ändå... Jag kan ju som ni alla vid det här laget "ibland" inte hålla käften... Och det var väl det jag gjorde igen, talade utifrån mitt hjärta och mina känslor... Vad jag behöver för att jag ska må bra... hur jag vill lägga upp framtiden och vad jag inte vill... Jag dikterar villkoren för min egen framtid.
En sak som jag känner väldigt starkt är att jag inte önskar någon av mina kollegor att hamna i min sits... Inte för att jag överhuvudtaget besitter några som helst martyregenskaper utan av ren jäkla respekt... I en veckas tid har jag knappt hittat hem, jag kör fel hela tiden, hamnar på ställen jag inte är på väg till... Jag har varit som en jäkla fontän och tårarna har sprutat... Jag har inte kunnat sova och känner mig allmänt blasé...
Jag vill inte avsluta min tid på Galären på det här sättet, vingklippt och bitter... Hur det än nu blir i höst känner jag ändå att det avslutet måste göras, mina kollegor är värda ett bättre och värdigare avslut än så... Men framförallt förtjänar mina elever att behandlas med yttersta respekt!!! Det är ju ni som faktiskt format mig till den fantastiska människa jag är idag.
Jag är inte oersättlig på något sätt men jag är unik och jävligt bra på det jag gör :) Och hur "tuff" och "cool" jag än "vill vara" så har jag insett att jag aldrig kommer kunna gå över lik för att nå fram till saker och ting... Visst gå genom gråsten kan jag göra, men inte gå över lik... Tyvärr ligger detta väl mig till last om jag någonsin skall bli en framgångsrik företagare och tjäna massor med pengar... men va fan, livet är för kort för att vara rutten... Visst jag kommer inte sluta bli förbannad eller sluta säga vad jag tycker och tänker, det skulle vara som att försöka hejda Niagrafallet med en vinkork... Jag kommer inte heller sluta stå för att jag tycker folk beter sig som idioter och kräk ibland... och jag kanske tänka mig att låta vissa personer få samma behandling som de behandlar sina hästar.... Ja, ni ser, jag kunde inte låta bli att skriva det :) igen...
Men ändå... jag är inte så cynisk och kall än som jag ibland tror... och det är otroligt glädjande... :)
Igår hade vi avslutningsfest för personalen och jag vill tacka alla underbara vänner som fanns där, ni gjorde att detta läsåret kunde avslutas med flaggan i topp :)
Idag skall jag jobba ett tag och sen skall jag njuta av att återigen diktera villkoren i mitt eget liv...
Ha en underbar dag därute, det tänker jag ha... även om jag har liiiite huvudvärk just nu :)
Jag har en stor klump när jag går till jobbet på morgonen nu... Tårarna bränner innanför mina ögon för det var inte så här jag ville avsluta min tid där... Jag har alltid trott att valet skulle vara mitt.
Idag kändes det lika illa men nu känns det ändå lite bättre...
Jag har underbara kollegor i mitt arbetslag som stöttar och bryr sig... Tack... Själv är jag ju som en jäkla lipsill... Kommer det automatiskt när man blir vuxen? Att tårarna börjar rinna hela tiden... suck :(
I eftermiddags hade vi ett långt samtal med våra chefer och det känns faktiskt lite bättre nu... Många frågetecken reddes ut och det är absolut inte klart att vi måste gå än... Men om det skulle visa sig bli så, så känns det som att det kommer göras så bra som möjligt.
Jag har fått säga vad just jag behöver i den processen för att det ska bli så bra som möjligt för mig och att jag får det stöd jag behöver... och detta är en stor klump som nu försvann från min mage.
Visst det är ju inte så att jag jublar ändå, men det känns så mycket bättre, ytterligare en bra sak är att uppsägningen inte kommer komma under sommarlovet så hur det nu än blir så måste jag släppa detta och försöka njuta av ledigheten... Även om jag ju inte kan sitta utan att söka och kolla runt så vet jag att jag nu har ytterligare 7 veckor på mig.
I sommar ska jag läsa en kurs på KTH: Kommunikationsdesign för innovatörer och entrepenörer... Ska bli mycket spännande men jag har fått skjuta på den två veckor, det är lite för turbulent i mitt liv just nu ;)
Man ska utveckla och följa en produktidé och idag kom jag på den perfekta produkten... Men det tänker jag hålla lite hemligt tillsvidare.
Det är väl dags att plocka fram lite attityd och jävlaranamma igen... :)
Så även om jag är sjukt trött och sliten just nu, det flyger ju typ 800 miljoner tankar och känslor i minuten genom mig så känns det ändå som om det kommer fixa sig till slut... På ett eller annat sätt ;)
Ha en bra kväll därute, för mig blir det en tidig sådan :)
Fyyyyyyy sjutton vad tungt det var att vara på jobbet idag :(
Ett av skälen var att ingen informerat mig om var jag skulle vara... Eller om jag blev informerad muntligt i fredags så kommer jag inte ihåg det... Hjärnan funkar lixom inte riktigt som den ska just nu. De andra i mitt arbetslag hade fått mail och instruktioner, mig hade de nog missat... Så jag ringde min kollega och sen åkte jag till KoM inne i stan...
Givetvis lyckades jag även hamna i diskussion med en av mina chefer och tyvärr har klumpen i magen växt och jag känner ännu mer att, nu fasen är det kört. Känner helt enkelt inte det stöd jag tycker jag borde få från ledningen, fast kanske är det bara jag som just nu har svårt att se det... Borde förmodligen inte ens skriva det så här öppet på bloggen men vad har jag egentligen att förlora???
Mitt jobb...hehehehe... ursäkta galghumorn... det är inte ens hälften så skoj som jag låtsas...
Blir irriterad på mig själv att jag inte klarar av att hålla både tyst om vad jag tycker och hålla mina känslor i schack... Men det är så jag är, säger och visar vad jag tycker... på gott och ont... Denna gång kommer det nog ligga mig i fatet...
Att sitta och planera inför kommande läsår när risken att få vara kvar inte känns överhängande är tufft. Att göra det med kollegor som ska vara kvar känns bitterljuvt just nu. Jag är givetvis glad över att de kan se fram emot nästa år och jag önskar verkligen ingen av dem att hamna i min sits, men jag vill oxå veta vad som ska hända... Ha tryggheten att veta att i höst har jag ett arbete att gå till...
Tyvärr ser ju söka jobb situationen skit ut just vid den här tidpunkten heller... De flesta jobb är redan tillsatta inom skolvärlden inför hösten...
Nåja, det är ju att bita i det sura äpplet och inse verkligheten... alla är utbytbara och pengar styr...
Så varför inte slänga ut en krok här... ;)
Jag är kreativ, ärlig, sprudlande, idérik och gör alltid mitt bästa.
Jag vill jobba inom skola, media, kommunikation eller marknadsföring, då jag har lätt för att skaffa kontakter, gillar att arbeta med människor och har ett estetiskt öga för färg och form.
Har läst bl a engelska, pedagogik, kultur, media och design på högskola.
Är otroligt duktig på presentationsteknik, ge uppmuntran och konstruktiv feedback.
Har mycket goda ledaregenskaper och lätt för att samarbeta, är van att organisera och strukturera många saker samtidigt.
Jag har läst mycket grupppsykologi och dessutom arbetat med detta dagligen i fem år. Är professionell föreläsare och har fingertoppskänsla för att rikta och nå fram med budskap till många olika målgrupper.
Ser sociala medier och digitala kanaler som tillgångar, har vana av samt tycker om att jobba med rörlig och fast bild, gärna i Mac miljö.
Utöver detta är jag stresstålig, van att hantera tighta deadlines samt har stor empati och engagemang för de jag arbetar med och det jag skall utföra.
När det gäller mig i övrigt känner ni mig ganska väl via den här bloggen :)
Jag är givetvis villig att flytta på mig för att få mitt drömjobb.
Låter det intressant, har ni frågor eller vill ha personliga referenser, är ni mer än välkomna att höra av er till mig på: jessica@knoester.se
Har stulit några bilder som Martin fotade igår :) Glömde ju skriva att vi faktiskt placerade oss på en tredje plats i Reiningen... Jag är hur stolt som helst över min fiiiiiina Ruby!!!
Anneli och jag måste diskutera hur sjutton mönstret var nu igen... hehehehe...
Finaste Ruban och jag... i tävlingsmundering :)
Från vänster 1:an Linda och Escapad, 2:a Gitte och Shouni... och 3:a Jag och Ruban... Freestylereiningen :)
Idag har Anneli och jag ridit runt Tromtö naturreservat... helt fantastiskt och vi hade en lång härlig galopp... Det är livskvalité :)
Ha en god kväll därute imorgon är det måndag igen...
Usch, jag brukar skälla på Ajje att inte logga på på jobbet redan på söndagen, då missar han ju en hel dag av helgens ledighet... Men idag är jag där, jag har en klump i magen och vill inte att dagen skall ta slut. Jag vill inte gå till jobbet imorgon, inte för att jag inte vill jobba, jag vill inte dit och känna den bittra stämning som just nu råder...
Jag vill inte tillbaka till verkligheten riktigt än utan leva kvar i min lilla hästbubbla där underbar hästdoft, dammiga boots, silkeslen pälsrem och goda vänner är det som präglar dagen...
Men livet har sin gång, även om jag önskar pausa dagen...
Jag vet inte hur jag skulle klarat av veckan utan dig Anneli... Det hade jag nog men ditt stöd har varit helt ovärderligt... Tack!!!
På jobbet finns det oxå ett oerhört stöd från kollegorna och det är faktiskt ni som gör att iallafall jag orkar gå dit med rak rygg imorgon. Veckan som kommer måste jag ägna fokus på att fixa mitt CV och faktiskt söka en hel hög med jobb.
En av mina värsta mardrömmar är ju att inte ha möjligheten att få hålla på med hästar... och i det är ju en fast inkomst en av grundpelarna... Förhoppningsvis kommer det aldrig att komma till denna punkt men onekligen finns tankarna där, även om jag försöker tränga undan dem...
Lilla prinsessan...
Har blivit stor :)
Nej, nu ska jag sluta deppa, njuta av dagen, det är ju sol ute...
Och återigen passar ju Les Vogt/ Per Larssons visa ord som handen i handsken...
Life´s uncertain, always ride your best horse first!!!
Jösses amalia... Nu är jag hemma igen efter årets upplaga av Fun Run... Ruby och jag har gjort vår första debut i tävlingsammanhang och jag kan bara säga...
I LÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖV henne :) Jag red två reiningklasser och valde att sadla upp ganska tidigt för att hon i lugn och ro skulle få tid att vänja sig. Och hon var så lugn :) När vi väl kom in på banan så blev det ett skutt för att hon såg speakertornet och ett litet skutt vid publiken... Men hon gjorde allt jag bad om, rätt galopper, fina samlade stopp och helt ok spins... Visst hon tryckte lite innåt i volterna där det var mycket publik och vi har ju inga byten än men hon gjorde det jag bad om och höll mer fokus på uppgiften än jag trott att hon skulle göra. Poängmässigt så ligger vi på -0,5 i typ samtliga moment... Jag är mer än nöjd :)
I andra klassen som var en freestylereining, alltså man får välja hur man ska rida och egen musik... Här hade jag en plan men hon taggade igång lite väl mycket och jag struntade i min plan och bara red henne tills dess att hon kändes fin. Hade inte tillräckligt många varv i spinnen men som sagt hon gjorde ett par riktigt bra varv så jag ville hellre berömma kvalitén än att fortsätta :) Samma med stops och tempoväxlingar, hade kanske kunnat göra fler men när hon gjorde det med bra kvalité så bröt jag helt enkelt... Vi har ju all tid, nästan, på oss att rida program och jag vill att hon gör det med samma glädje och energi när hon är 20 som hon gör idag.
I Rubys värld så gör man ingenting till 75 % utan antingen blir det pannkaka eller oxå så gör man det till 110%, hon blir stressad när hon inte riktigt vet vad jag vill eller när det blir fel... Denna egenskapen vill jag bevara för det är det som kommer ge den där extra glansen senare i livet :)
Jag skulle kunna skriva en uppsats om min fantastiska lockiga ponny :)
Idag har jag fått se mycket Roping och jag kan inte undgå att bli imponerad när de kastar och träffar... hehehehehe... jag hade gjort det där himla lassot till en makramé innan jag ens hunnit ut ur startboxen. Ett gäng från Kinna Ropers, var där och vi har ju några duktiga Ropers i klubben oxå, från Kalmar kom Jason Patterson och även JA ranch var där... Jag har sett på kvällen sen när de "leker" med lassona och själva repet är som en förlängning av armarna... Helt magiskt :)
Anneli red Lucky i reiningen och det är grymt att se hur mycket de har utvecklats, de fick nollor rakt igenom och i våra sammanhang är det bra :) Så nu är det bara för mig att börja jaga efter dem på tävlingarna :)
Jag har varit speaker en stor del av dagen och det är himla skoj... I vår klubb så har vi en riktigt go stämning på tävlingarna och alla bjuder på sig själva... Min idol idag är vår ordförande Gitte och hennes Pleasure Polebending... Du är underbar och det var den prydligaste Polebendingen jag någonsin sett...även om det var lite risk för parkeringsböter ;) Alla klubbmedlemmar förtjänar egentligen en egen elogé men det får bli en annan dag.
En annan sak som hände var att Olivia lyckades låsa in våra bilnycklar i bilen mitt under tävlingen... Jösses, hon blev helt förkrossad... Tack alla underbara för att ni bara ställer upp och Anneli som bara har varit min ryggrad den här vecka... Du är bäst... utan dig skulle jag nog satt mig i ett hörn och bölat :)
Men efter ett samtal från Anneli kom söta Robin från Bärgningstjänsten ut och utövade magi och fick ut nyckeln...
Inte exakt Robins bil men lika röd, fin och efterlängtad :)
Jag hoppas att jag får tag i lite bilder från dagen men nu ska jag bara ta det lugnt och äta lite... är hungrig som en varg :)
Tjohooooooo!!! För två månader sen trodde jag inte detta skulle vara möjligt i år... Men för en månad sen kunde jag så smått se resultat... och idag så är Ruby så bra i hull och kropp att vi faktiskt kan ut och göra en debutstart :) Sååååååååå skoj!!!
Jag red en sväng igår och hon känns superfin, visst vi har inga byten än ;) tar lite längre tid än en knapp vecka att lära in... men jag får helt enkelt göra avbrott och fatta ny galopp... Men i övrigt känns hon super.
Hon kommer säkerligen att ha en hel del att titta på och koncentrationen kommer nog vara lite sämre men skit sak samma. Vi ska bara ut och rida två reiningklasser och därigenom få lite positiva erfarenheter.
Målet idag är att hon skall gå in på banan, åt rätt håll ;) och sen så gott som möjligt följa mönstret... Hur det går får vi se :) Sen är det stora målet bara att vara på tävlingsbanan och se på det som händer.
Idag är det ju Fun Run som är vår klubbs största tävling för året, förutom att tävla lite själv ska jag vara speaker... Något som är riktigt roligt, framförallt på just den här tävlingen. Det är mycket fartgrenar och jag har lyckats knåpa ihop lite spellistor med både bra musik men även lite hysterisk musik till räjsgrenarna :)
Nä nu måste jag hoppa i kläderna och dra till stallet...
Ha en underbar dag därute och har ni tid kör förbi Johannishus och EWR:s ridcenter och titta på oss :)
Idag har veterinären varit ute och kollat igenom Ruban igen, denna gång var det dags för tänderna ännu en gång... och hör och häpna... De håller på att rätta till sig!!! Wiiiiiii!!! Sååååå underbart!!!
De som varit på väg att vika sig utåt håller på att räta upp sig, det är fortfarande en del nivåskillnader på de nya och gamla tänderna men det börjar se jämt ut :) Hon är fortfarande öm i käken och spottar ut en hel del men ändå, det går åt rätt håll. Förhoppningsvis kommer hon ha lättare att äta till hösten och risken för att hon faller ur så mycket är ju betydligt mindre.
Ruby igår i hagen... ser ni hennes sällskap? Fågeln på rumpan :)
Tyvärr lämnar pippin lite spår på henne... hmmm fågelbajsmask... är det bra för hårremmen?
Sen är hon helt ok i rygg och hals, satt fast liiite i nacken men hon lyckades ju slå sönder sig i skallen uppe i Tidaholm... Suck, ibland är hon bara lite klantig :) Så nu är det två reiningstarter som gäller på lördag... hahaha... Det kommer bli intressant... Jag red igenom ett program i förrgår och hon gjorde vissa saker bättre än jag trodde och vissa saker ungefär som väntat. Inga gallopombyten eller riktigt hårda stops... men det är faktiskt SKIT SAK SAMMA för det enda jag eftersträvar på lördag är goda erfarenheter för hennes del och god ridning från min sida... Resultat är helt oviktiga :)
Kan ärligt säga att jag verkligen behövde lite goda nyheter efter gårdagens turbulenta händelseutveckling... Men jag lyckades faktiskt samla mig tillräckligt mycket för att gå på avslutningen... Jag fick så många fina ord och kommentarer från elever och kollegor som värmde mitt hjärta...
Till mina kollegor vill jag bara framföra ett stort tack för ert stöd... Ni vet vilka ni är!!!
Framförallt från er elever när ni säger att jag inte bara hjälpt er med engelska utan även med livet... TACK!!! Men utan er hade det inte gått :)
Världens bästa Olivia!!!
Har njutit av Olivias första skolavslutning idag och därför inte varit på jobbet men fick igår höra att det är några fler än jag som blivit varslade och jag tror tyvärr att detta inte är till det positiva för mina kollegor som kommer vara kvar, det verkar som om vi med bara ett ämne sorteras ut och min tanke är helt enkelt att vi inte är lönsamma nog. De lärare som har två eller fler ämnen kan på det sättet ta fler undervisningstimmar...
Men, men det är ju bara mina personliga reflektioner och jag kan ha helt fel... Hur som helst så har jag inte riktigt råd och sitta overksam och vänta på att ledningen skall skicka ut uppsägningsavtalet eller inte... så...
Ready to Rock n´ Roll...
I´m on the market again :)
Nu ska jag ha en lugn kväll för imorgon är det tillbaka till verkligheten igen...
Ja, denna dagen kommer gå till historien som en av de där dagarna i livet då livet gör ett litet skutt och vänder riktning... Jag har mer eller mindre fått sparken!!!
Visst jag sitter inte med uppsägningspappret i handen men när man tror att man ska ha ett möte med chefen angående lön och hur min tjänst kommer se ut i höst och istället får höra att jag ligger i riskzonen för att bli av med jobbet... Ja, då ser det ju inte så ljust ut inför hösten...
Dessutom var det timmen innan skolavslutningen... Jag kan helt ärligt erkänna att det kändes som en dolk i ryggen och att alla frågor jag ställt under våren om framtiden bara tryckts ihop till en liten boll och kastats i soporna...
Tanken var nog att informera så fort som möjligt och det är ju bra, tyvärr klarade jag inte av att hålla tillbaka all besvikelse jag känner så jag kunde inte närvara på 6/7:ornas avslutning... Trist med tanke på att jag förmodligen inte kommer få träffa dem igen... Så ni som läser detta...
Tack så jättemycket för den tid jag fick ihop med er iår...
Det är ytterligare en avslutning ikväll med 8/9:or... Just nu känner jag mig inte tillräckligt balanserad för att gå dit... Hoppas ni får en superkväll!!!
Har även fått höra att det är några fler som ligger i "riskzonen" och jag känner med er...
Så för att summera mitt inlägg... Ingen som sitter på ett jobb över??? Bara hör av er, just nu är det mesta intressant :)
Eller ett par vingar så man kan flyga iväg från situationen en stund och få ett bättre perspektiv av saker och ting... Jag verkar har förlagt mina för tillfället...
Jag har under några dagar precis som många andra följt och reagerat på de filmer som Epona lagt upp på YouTube från Reiningen på Bökeberg.
Jag har själv blivit förbannad och helt sonika namngett några som i mitt tycke inte håller sig till den etik som borde genomsyra all djurhållning...
Jag har sett hur Schmersals familj tagit stryk av att få skit för sin framridning och sett hur många oxå stöttat honom i denna "häxjakt"...
Jag har läst på bloggar, hemsidor, facebook och andra medier om både hur för djävligt det är men oxå om synpunkter som att elitidrottare pressar sig hårdare än andra, att man kan inte döma någon på grund av ett 3 minuters videoklipp...
I helgen har jag haft förmånen att få umgås med en hel drös kloka människor och utbyta funderingar kring detta...
Många har helt sonika sagt att om det är så det måste gå till för att nå toppen då tänker/vill inte jag ens försöka ta mig dit... Flera har struntat i att åka eller anmäla sig till tävlingar tack vare att Eponas videos lämnar en bitter eftersmak och ont i magen...
Några tycker att man inte kan kalla det för djurplågeri utan metoder för att träna häst... Just detta är väl det som jag hakat upp mig på.
Jag tror i mitt stilla sinne att de som hävdar att detta inte är djurplågeri egentligen kanske tycker att det är ok att behandla hästar på det här sättet... Kanske inte fullt ut men ändå... Jo, om man är världsmästare så får man göra så och uppenbarligen ger det ju resultat...
Jag vill dra paralleller till föräldraskap... Jo, men en eller två smällar kan väl en unge ta av sina föräldrar???
Eller en dask i baken... När de inte lyssnar... ?
Det är ju därför vi har lagar och regler!!! Just för att det finns idioter som tycker att sådana här saker är OK... Varför ska ett efternamn eller en titel ge undantag för detta? Är inte lagarna till för att i ett demokratiskt land se till att ALLA, både djur och människor behandlas humant?
Någon hade även argumenten att allt vi gör med hästarna är i sådana fall djurplågeri... Ja, det är väl sant rent teoretiskt men återigen handlar det om att göra saker etiskt rätt... Att bygga ett förtroende med sin häst, för att kunna rida, åka transport, tävla osv... Men att knäcka ett väsen som ställt upp för människan i flera tusen år, bara för att den inte är livsnödvändig längre, det är ALDRIG acceptabelt!!! Då har man gått över gränsen till just djurplågeri...
Jag jobbar mycket med media i mitt jobb... och jag vet att det går att klippa ihop en film så den vinklar saker på ett hysteriskt sätt men ändå... Epona borde inte kunna hitta det material som de gjort på en Världscup... Final!!!
Och har man betett sig på det här sättet så var modig nog att be om ursäkt för det då, till och med våga rannsaka sig själv om sitt eget förhållningsätt till hästen och sporten...
Många som jag pratat med säger ju just detta, om det är på det här sättet man måste behandla sina hästar vill inte jag vara med och tävla på den nivån...
Do you want some more dust?
Detta gör mig ledsen, för om vi som vill samarbeta med våra hästar skiter i att tävla då har ju återigen vargarna vunnit... Då står vi faktiskt vid sidan om och tycker att det är ok att behandla hästar på elitnivå på detta sättet... Istället för att våga vara med och säga ifrån, våga visa att det går att få fram topprestationer av hästar utan att misshandla dem... Att våga bua åt domaren när de dömer upp "döda" hästar, att våga säga ifrån på framridningen när den går över gränsen...
Varför är det så jäkla tabu i Sverige att ha civilkurage och våga stå upp för hästens väl och ve... även om personen ifråga har en "snygg" världsmästar titel?
NEJ!!! Det är dags att ta tillbaka sporten, vi i Sverige har en lång och fin hästtradition, vi är i grund och botten måna om våra djur och det borde genomsyra all hantering av dessa.
Helt ärligt tror jag dessutom att detta kommer vinna respekt i det långa loppet, att alla vet att i Sverige, där får man banne sig sköta sig om man ska våga visa sig där.
Vågar vi ta första steget här hemma så kommer fler följa efter, jag är helt övertygad om att det finns precis lika många i de andra länderna som oxå tycker att detta är för jäkligt, som inte vill träna, tävla med sina hästar just för att de inte vill utsätta dem för detta... Låt dem se att vi så kallade Vikingar vågar stå emot djurmisshandeln av hästar, det är dags att vässa hornen och stångas tillbaka...
Efter en underbar helg på Classic L Ranch så har fantastiska Ruby gått från att vara halvt skräckslagen för kor...hehehehe.... till att med självförtroende putta undan dem :) Hon har enorma cuttingsvängar som hon i början använde för att komma bort från kossan men igår framför dummyn på cuttingmaskinen fick jag en försmak på hur det kommer kännas när hon är klar... Sååååååååå häftigt!!!
Tack Per för att du med ditt kunnande, ödmjukhet, tålamod :), lugn och själförtroende gav Ruby och mig detsamma på bara tre dagar :) Du är bäst!!! Och för att du alltid står ut när min hjärna och kropp inte kommunicerar helt som jag vill, eller när jag helt enkelt inte har en aning om vad jag håller på med :)
Även en hel del andra saker har fallit på plats och just det här med att vara så nära henne så mycket har varit guld värt. Hon är ju en häst som det tar lite tid att bygga förtroende med och även om jag hela tiden gjort enligt konstens alla regler så känns det ibland som om jag skulle behöva bo i hennes box en vecka för att verkligen bounda. Låter larvigt kanske men så känns det i mitt hjärta :)
Hur som helst har det nästan varit så den här helgen och tack vare fantastiska Per och Johanna hade Ruban tillgång till en gräshage... hon kan ju fortfarande nästan inte äta hö... och där fick hon gå ute två nätter för att äta upp sig. Men sista kvällen, i lördags, ville hon inte vara kvar och hon verkligen sökte kontakt med mig och nästan bad på sina bara knän om att jag skulle ta med henne upp till stallet... I min värld var det ett ypperligt tillfälle att visa henne att hon tjänar på att vilja vara med mig, så jag gjorde henne till viljes.
Ruby kommer till insikt med att hon kan putta iväg kossorna :) Och för att även du inte vill vara cool på akuten ;)
Jag ser så grymt fram emot vår förhoppningsvis låååååååånga framtid ihop för hon är nog banne mig den bästa häst jag någonsin suttit på :) Hon är helt enkelt GRYM!!! Hon har så lätt för sig och hon har så mycket själ och hjärta att om jag nu bara klarar av att guida henne rätt.... vilket jag har gett mig sjutton på... så finns det inget som kommer stoppa oss på tävlingsbanorna... Kaxigt kanske... men det är ju det här jag älskar!!!
Sen är helt ärligt inte prispokaler, rosetter eller äran lika viktigt som att Ruby är min bästa vän och behandlas som det.... men om vi vinner ett och annat mästerskap på vägen, spöar de människor som inte borde få tävla i sporten och därmed visar att man kan bli bäst även om man inte misshandlar sin häst...
Ja, då tänker jag sträcka på ryggen, vara riktigt jäkla Osvensk och vara förbannat stolt över mig och Ruby :)
Som Per sa, Life´s uncertain, always ride your best horse first...
Ja som jag sagt så tänker jag inte hålla käften längre... Förmodligen kommer detta ligga mig i fatet men det skiter jag i, kan jag påverka så en häst till får ett drägligt liv så är det värt det!!!
Jag tänker inte aktivt försöka smutskasta eller sprida illvilliga rykten om någon utan det jag skriver kommer att baseras på egna erfarenheter eller dokumenterade bevis... Tyvärr är det ju inte speciellt svårt att få fram detta då det verkar som om man på en tävlingsbana har som code of cunduct att bete sig som ett svin mot hästen... Klipper in detta från FEI:s hemsida...
THE FEI CODE OF CONDUCT
FOR THE WELFARE OF THE HORSE
The Fédération Equestre International (FEI expects all those involved in international equestrian
sport to adhere to the FEI’s Code of Conduct and to acknowledge and accept that at all times
the welfare of the horse must be paramount and must never be subordinated to competitive or
commercial influences.
1. At all stages during the preparation and training of competition horses, welfare must take
precedence over all other demands. This includes good horse management, training
methods, farriery and tack, and transportation.
2. Horses and competitors must be fit, competent and in good health before they are allowed
to compete. This encompasses medication use, surgical procedures that threaten welfare
or safety, pregnancy in mares and the misuse of aids.
3. Events must not prejudice horse welfare. This involves paying careful attention to the
competition areas, ground surfaces, weather conditions, stabling, site safety and fitness of
the horse for onward travel after the event.
4. Every effort must be made to ensure that horses receive proper attention after they have
competed and that they are treated humanely when their competition careers are over. This
covers proper veterinary care, competition injuries, euthanasia and retirement.
5. The FEI urges all involved with the sport to attain the highest levels of education in
their areas of expertise.
Jag kan ju bara hoppas att Helene Hokkanen missbedömde avståndet till väggen och att trycka in Whizards Enchantressnr(8) in i sargen var ett STORT misstag!!!
Att Nico Hoermann tappade balansen så illa att han höll på att ramla av och därför behövde, av ren och skär självbevarelsedrift, balansera upp sig i Smart Spooksters (nr 26) mun... hela sträckan fram till väggen...
Att Rieky Young, har nummerdyseleksi och inte kan räkna till 5 eller 6... samt att hon har spasmer i sitt vänsterben och fick ett anfall just när hon skulle spinna några få varv på Brady Chex (nr 18) för att kolla knapparna...
Vad tror ni? För annars skulle de ju bryta mot första paragrafen i det Etiska fundamentet... men folk som utger sig för att vara professionella har ju stenkoll på detta och skulle väl inte sätta sitt rykte, namn och heder på att bryta det???
Jag kommer iallafall inte att anlita någon av dessa att ens hålla i en häst... Återigen, om man kan med att bete sig såhär på en tävlingsbana... World Cup... hur fan beter man sig hemma då, bakom stängda dörrar???
Jag bryr mig inte om dessa personer vinner titlar och framgång... I mina ögon har de endast kvalificerat sig till dessa titlar i DJURPLÅGERI!!! Och där har jag ingen som helst lust att vare mig träna eller tävla!!!
Det man kan vinna är att få sin klännin i produktion, en resa, ett klädkonto :)
