Bra eller dåliga erfarenheter...

Jag har funderat på några saker nu sen Ruby kom hem. Saker som idag är självklara för mig men som med Bosse inte var det. Han hade ju tyvärr fått med sig en hel hög med tråkiga erfarenheter i livet och detta ställde ju till det ibland. T ex så var han ofta ett monster vid sadling... Högg gärna efter en, stod med bakåtstrukna öron och måttade en och annan spark mot mig. Varför gjorde han det? Ja det vet nog alla som känner honom, men ändå blev han bättre och bättre mot oss.
Med Ruby nu så tänkte jag just på detta med sadlingen uppe hos Per, hon har inte dessa taskiga erfarenheter utan hennes förtroende mot människan är oförstört. Det är så enormt skönt och allting blir så lätt tack vare detta.
T ex, hon hade aldrig åkt litet hästsläp, det tog typ 3 minuter att lasta henne, sen stod hon som en ängel hela vägen hem :) Det tog 10 minuter att lasta av för hon tog en fot i taget och för mig är det precis det som urlastning handlar om, lugn och ro.
De här knappa två veckorna har hennes liv totalt förändrats och det har inte varit helt lätt... eller för den delen är inte allt helt ok än... Men ändå är hon bara glad, positiv och ställer upp på allt som hon presenteras för. Dessa två veckorna har hon; åkt trailer med höga skydd, bytt hem, fått en ny hagkompis, sett nya omgivningar, dragit ut en tand, fått nya skor och vänja sig vid nytt foder och nya rutiner.

Ruby njuter av solen i måndagskväll.

Tyvärr har hon fortfarande lite problem med att äta, det är bättre men det gör ont i hjärtat att se hennes kamp. Jag har börjat ge henne lite lucern + korn och jag ska åka till Granngården för att köpa hackad lucern... Hon har tunnat ur sen jag var uppe hos henne för typ en månad sen. Hon har vuxit men jag tror att den sista tiden har tanden spökat lite. I helgen skall hon avmaskas oxå så har jag så här långt gjort allt jag kan för att hon ska ha chans att lägga på sig lite vikt igen.

Veterinären sa att det kunde ta några dagar för infektionen att lägga sig så jag ger det till på måndag annars kommer jag ta ut honom igen så han får ge henne antibiotika eller något annat mirakelmedel... Hon står iallafall inte och sparkar med bakbenet längre när hon äter så det är nog, förhoppningsvis på bättringsvägen. Trots att jag haft häst förut så känner jag mig ibland som en total nybörjare... Vad är rätt? Hur länge ska man vänta på att det löser sig naturligt? Helst skulle jag vilja bo i stallet för att ha koll och se att hon mår bra... Just nu känns det som om jag får för lite tid med henne, jag vill vara där jämt :) Det är dags att börja tro på mina kunskaper och gå efter min magkänsla... Plocka de goda råd som jag tilltalas om och göra saker på mitt sätt, som jag vill. Jag har gjort detta förr och det blev väldigt bra då...

Hon är iallafall heeeeelt underbar och jag bara längtar tills allt detta är löst så vi kan gå vidare i vår gemensamma utveckling. Det finns så mycket att jobba på och det kommer bli så otroligt roligt att få utvecklas tillsammans med henne...

Nu är det dags för sängen för imorgon ska jag till Karlshamn på fortbildnings dag för fil med jobbet. Det ska oxå bli riktigt skoj :)

Godnatt alla därute  :)

3310F517-3853-7DD5-B6E9-6DD6E67E95DD

1.02.28