På cruising i Falköping med girlsen ;)
På cruising i Falköping med girlsen ;)
Nytt från Wien...
Idag har jag och Olivia njutit av en sovmorgon och sen lite shopping... Jag trodde inte jag behövde vinterkläder men jag har frusit som en gris i Antarktisk... Så en kofta och lite annat smått och gott, bl a lite smink till Ojja :) Sen åkte vi ut till slottet Shönbrunn och mötte resten av klanen Knoester där. Det fanns en helt otrolig lekplats med labyrint buskar och fantastiska andra lekatraktioner som underhöll både unga och gamla länge. Dock led jag av ett kapitalt mat meltdown och satt mest och tjurade på en stol... Bara lite barnsligt men jag har inte riktigt lärt mig hur viktigt det är att jag äter med jämna mellanrum... Tyvärr får ju det stackars umgänget som är i min närhet lida för det... Jag lovar här och nu att försöka äta med max tre timmars mellanrum och inte få såna här psychic meltdowns igen.... Jag var arg i flera timmar :p Dagen har ändå varit mysig och jag måste säga att Wien är en väldigt vacker stad som är ren :) Jag är så imponerad av detta, dessutom kryllar det av hästar här oxå, dock vagnshästsr men shit vad jag längtar hem och ut i stallet nu :) Ja jag har ingen häst nu men man vet aldrig... Imorgon ska jag gå en guidad tur på Spanska ridskolan och sen ska jag och Olivia på Naturhistoriska Museet och kolla på Dinosaurier... Tror faktiskt det kommer bli grymt skoj. Innan dess ska hon med Lina och Mattias och kolla på ormar, hajar och krokodiler, så för henne går dagen lite i reptilernas tecken :) I kväll har vi njutit av Italiensk mat på en favoritrestaurang och en live framställning av Figaro av Olivia och Lina :) Jag lägger upp videon här när jag kommer hem då jag inte lärt mig hur man gör med den här textredigeraren... Som sagt jag har ju precis lärt mig jur man skriver in text :) Nä ha en underbar kväll och till alla mina älskade vänner... Jag tänker på er och hoppas ni har det bra där hemma :) Kraaaaam!!!!
Jag har lärt mig blogga från iPhonen... Tjohooooo :)
Shit vad svårt det ska vara att blogga från telefonen.... Eller? Nä inte så svårt som jag trott innan, men återigen visade det sig vara ett handhavande fel av användaren :) Varför ska det alltid vara så enkelt när man väl kommer på hur det funkar.... Hahahaha, nåja den bjuder jag på. Jag har med detta just bevisat att det går att lära gamla tanter att sitta ;) Idag så studsade jag upp efter 5 timmars kvalitetssömn :) utekvällen igår var faktiskt superskoj och vi dansade glatt till Österikisk schlager:) Nåja tillbaka till dagens äventyr, i med frukost, KAFFE ;) och sen stressade jag min kära svärmor, svärfar, make och dotter iväg tilll Spanska ridskolan... Idag skulle vi ju göra det viktiga i Wien... Nämligen titta på hästar :) Det var helt klart värt det, jag vill oxå ha ett sånt ridhus! Hästarna var fina men tyvärr var det ingen riktig uppvisning då hingstarna är på sommarbete men skit sak samma jag fick lite häst iallafall :) Efter ridskolan promenerade vi runt i Hofburg distriktet och tittade på fantastiska byggnader och statyer. Sen gick vi hem och jag toksomnade i två timmar... Med linserna i...suck, gissa vem som bara hade liiiite röda ögon efter den tuppluren :) Nu på kvällen har vi varit ute och ätit på en fantastisk restaurang som heter något liknande typ Palchutta... Pinsamt men jag kommer inte ihåg det exakta namnet... Borde nog görs det då storheter typ Putin och Clinton ätit där men ja, ja... Maten var iallafall supergod och det var nästan så Olivia slickade av tallriken oxå :) Men nu har vi bäddat ner oss för dagen, imorgon ska Olivia och jag ha sovmorgon och en mysförmiddag ihop, de andra ska ut på äventyr men jag kände att både jag och Olivia behövde en lugn förmiddag :) Hon har fått en liten vit mjukishäst från Spanska Ridskolan och hon har lite problem med vad den ska heta... Så förslag mottages gärna :) Ha en underbar kväll därute och ta hand om er... Kraaaam
Vid Donau...
Eller som Ulfd stavar... elller uttalar Dånauuu :) Här är det helt underbart och vi njuter av värmen här vid flodbanken. En och annan Sangria livar ju oxå upp stämningen oxå :) Jag har hittat bikini till Ojja och till mig... Halleluja... Billigt??? Nä men snygga :) Vi hade även en stoor svan som simmade lite fram och tillbaka med jämna mellanrum och bidrog till det historiska, kulturella arvet i den klassiska historien som innebär Mozart och andra stela gubbs... Iallafall så misstog vi oss inte att vara på Charter på Mallis med svenskt kaffe på hotellet :) Men vi bor på Scwedenplatzwe och L+M har rum nr 112....hahahaha och vi bor på hotell Capricornicum vilket betydr Stenbock på latin som jag och Ajje är :)
Inga bilder idag heller för mitt mms funkar inte här...
Ha det bra därute och min fantastiska svärfar dansade poledance i tunnelbanan idag... RESPECT....
Löööööööv ya all!!1
Inga bilder idag heller för mitt mms funkar inte här...
Ha det bra därute och min fantastiska svärfar dansade poledance i tunnelbanan idag... RESPECT....
Löööööööv ya all!!1
Wien...
Nu är vi äntligen i Wien :) Resan hit har verkligen varit ett äventyr med försenade tåg, inställda tåg, champangefrukost på tåg och första klass i tåg... Kontentan av det hela är: Åk med det tåg som är 30 min försenat när du är tidig för annars är det tåg du egentligen skulle åkt med bli inställt...hahaha... så himla idiotiskt och Sj i ett nötskal... Sen när vi väl kommit på fel tåg som av en händelse transformerade sig till rätt tåg i Kristianstad... en station efter där vi skulle hoppat på, så var givetvis den vagnen som vi satt i inte den som skulle till Kastrup... så vi fick flytta igen. En liten söt tågvärdinna pekade in i nästa vagn och sa: gå bara in och sätt er där... hehehe... det gjorde vi och insåg faktiskt inte att vi satt oss i första klass. Men, men tänkte vi här blir bra och så packade vi upp champangefrukosten :) Efter ett par stationer kom värdinnorna in och kollade biljetterna... Men ni får inte sitta här för ni har ju bara 2:a klass... Jaha sa jag men ni sa till oss att gå in här och sätta oss... Nä, ni skulle gå förbi denna vagnen in till nästa... Ja men sa jag, det var ni inte tillräckligt tydliga med... Då fick jag hjälp av en söt gubbe som blidde lite upprörd och sa att nu får ni ge er ni har flyttat runt oss fyra gånger redan...Hahahaha... värdinnorna gick ut och kom inte in mer på den resan :) Ibland lönar det sig att vara lite besvärlig...Här är det iallafalll varmt och gott typ 35 grader i skuggan... Jag njuter fast alla i sällskapet tycker inte lika mycket om värmen :) Inga nämda inga glömda :) Imorgon ska vi ut till nån konstgjord ö och bada, så jag min glömska, förvirrade, hönshjärna måste göra en akutrush till HM och inköpa bikini till mig och en baddräkt till Olivia... tydligen hade resten av sällskapet insett att badkläder är en bra idé medans jag tänkte... hmmm... stad mitt inne i fastlandet... inget vatten förutom en skitig å = inget bad... så fel man kan ha och vilken otur för mig att jag får göra ett bikini inköp....håhåjaja stackars mig :)
Nä nu ska jag sova så jag blir pigg imorgon och orkar se alla bleka Österikare i badkläder på en konstgjord ö :)
Jag uppdaterar givetvis med bilder om jag vågar lägga upp dem :)
Puss och kram alla där ute i cyberrymden
Livet på landet...
Ute öser regnet ner och vi befinner oss i Börstig hos min pappa och bonusmamma :) Vi kom hit igår och då var vi hos grannen...Fia och hennes familj... och givetvis Bosse :) Han såg så nöjd ut i hagen med tre tjejjor och just nu lite semester. Jag tänkte jag skulle rida idag men just nu vräker regnet ner så jag avvaktar lite tror jag... Igår var vi som sagt hos Fia och grillade, jag bara älskar denna familj med barn, hundar, katter, hästar och några kaniner. Det är så totalt annorlunda mot vår lilla familj men man bara känner sig totalt välkommen när man är där :) Vi ska ju vara faddrar till deras minsta son och det är dop nu på söndag, tydligen ska jag läsa en liten dikt i kyrkan så jag sitter och värmer upp mina stämband så jag skall få en riktigt allvarlig och myndig stämma som gör sig i kyrkan.....eller.... nja kanske inte riktigt :)
Nåväl, Olivia hittade en ponny som hon red på i går Molle, han måste nog vara världens snällaste ponny som bara är, han går lös i trädgården. Det kan sitta barn baklänges, framlänges eller två och han trallar runt och är nöjd :) Jag själv hoppade upp på Bosse en sväng med halsring, barbacka i hagen :) Även han är helt underbar och bara köpte läget, passade på att öva på mina gymnastiska konster som jag när Ajje har fixat till dem...just nu så undrar han varför det ska bloggas hela tiden... hehehehe det är ju för att alla ni ska kunna läsa om mitt fantastiska liv :)
Ajje fixat till två bilder från igår....enjoy :)
Nä nu ska jag vara social en stund till... vi hörs :)
Nåväl, Olivia hittade en ponny som hon red på i går Molle, han måste nog vara världens snällaste ponny som bara är, han går lös i trädgården. Det kan sitta barn baklänges, framlänges eller två och han trallar runt och är nöjd :) Jag själv hoppade upp på Bosse en sväng med halsring, barbacka i hagen :) Även han är helt underbar och bara köpte läget, passade på att öva på mina gymnastiska konster som jag när Ajje har fixat till dem...just nu så undrar han varför det ska bloggas hela tiden... hehehehe det är ju för att alla ni ska kunna läsa om mitt fantastiska liv :)
Ajje fixat till två bilder från igår....enjoy :)
Nä nu ska jag vara social en stund till... vi hörs :)
Familjedag...
Idag har vi haft en riktig familjedag :) Ajje kom hem tidigare än planerat och nu kommer han vara hemma hela veckan :) Detta är ju i mitt liv ganska ovanligt och idag har vi därför haft kvalitetstid i familjen.
Vi har:
1: Tittat på sommarlovsmorgon ihop och ätit frukost ihop...dock med vissa protester från Ajje som hellre ville se nyheterna men jag och Olivia röstade NEJ!!!
2: Morgondopp vid bryggan... S*tan glömde fota idag igen...
3: Vi åkte iväg till Mekonomens självservice och tvättade bilen :) Låter kanske som om det inte är en höjdpunkt men det var faktiskt skoj och hela familjen...undantag Pebblan... hjälpte till och tvättade och svampade och skurade :)
4: Handla på Coop :) och sen hem och fixa sen lunch och nu väntar vi på att kaffet ska koka så vi kan ge oss ut med båten som avslutning på dagen :)
Just det ja... jag och Ajje tog oss varsin..eller två Mojito som fördrink... :) Såååååååå gööööött med sommarlov :)
Ha en underbar dag därute :)
Vi har:
1: Tittat på sommarlovsmorgon ihop och ätit frukost ihop...dock med vissa protester från Ajje som hellre ville se nyheterna men jag och Olivia röstade NEJ!!!
2: Morgondopp vid bryggan... S*tan glömde fota idag igen...
3: Vi åkte iväg till Mekonomens självservice och tvättade bilen :) Låter kanske som om det inte är en höjdpunkt men det var faktiskt skoj och hela familjen...undantag Pebblan... hjälpte till och tvättade och svampade och skurade :)
4: Handla på Coop :) och sen hem och fixa sen lunch och nu väntar vi på att kaffet ska koka så vi kan ge oss ut med båten som avslutning på dagen :)
Just det ja... jag och Ajje tog oss varsin..eller två Mojito som fördrink... :) Såååååååå gööööött med sommarlov :)
Ha en underbar dag därute :)
Ljuva sommarkvällar...
Ja just nu är det verkligen ljuvligt i Sverige, värmen och solen... Många tycker det är för varmt men jag bara älskar det. Det är ju i och för sig synd om de djur som tvingas stå i gassande solsken utan skugga och de som blivit lämnade i bilar av idioter till människor. Men det är skönt här i Svealand just nu. Vi har en brygga ca 50 m från vår lägenhet, där har vi även vår båt... Vi har bott här i 4 år och först idag kom jag på den otroligt briljanta ideén att vi faktiskt kunde gå ner i morgonrockar och ta ett litet dopp från bryggan... Hahaha ibland så funkar hjärnan riktigt bra, trots att den gått på semester :) Olivia är iallafall supernöjd över denna idé och vi har hunnit med ett dopp på dagen och en ljuvligt kvällsdopp. Jag har dessutom lovat henne att imorgon ska vi ta ett morgondopp oxå :) Ska försöka få med mig kameran och fota lite då :) Vi träffade på våra vänner nere på bryggan och deras hund Opti som förövrigt är en Berner Sennen är en ypperlig livräddare :) Han står mest och ylar på bryggan om han inte får hoppa i och rädda en eller annan nödställd badare. Han är stark som en oxe och skulle nog kunna bogsera en hel båt om han var tvungen :) Pebblan däremot tycker att vatten är onödigt och att vi absolut inte borde vara på bryggan utan helst på land där det inte är fullt med sprickor ner mot vattnet :) Men när Opti börjar yla så hänger hon på, fast hon har ingen som helst aning om varför hon låter :)
Nä nu ska jag titta på en film... Ha en underbar kväll därute... KRAAAAM!
Nä nu ska jag titta på en film... Ha en underbar kväll därute... KRAAAAM!
Ligger just nu och myser an dunder och bra...
Ligger just nu och myser an dunder och brak. Är i Gaslunda hos svärföräldrarna och det är världens åskväder ute. Jag tycker det är bland det mysigaste som finns när det åskar och blixtrar. Knäppt men sant, dessutom blir luften så fräsch efteråt, det har varit ganska kvalmigt några dagar nu så det behövdes rensas lite i luften. Den enda som tycker det är sådär är Pebblan hon blir flåsig och stressad men det funkar hyffsat ändå... Fast lite synd om henne är det tycker jag. Men nu ska jag återgå till att mysa :) Ha en mysig natt ni med därute.
Svenska avundsjukan...
Egentligen håller jag på att städa men jag var bara tvungen att göra ett litet inlägg... När man städar har man ju tid att reflektera och tänka... Det är något som jag gått och funderat på en längre tid men som nu i helgen kom upp till ytan och visade sig många gånger... Nämligen den svenska avundsjukan eller kanske mer korrekt jantelagen... Alltså det får inte gå för bra för någon, eller det får inte vara för lätt för någon. Varför? Varför kan inte folk bara glädjas åt varandras framgångar eller deras tur att något i denna jäkla orättvisa värld går till någons fördel? På ett personligt plan vet jag att det är många som tycker att jag har glidit in i westernvärlden på en räkmacka. Ja, det är helt sant. Jag har haft förmånen att få låna en superhäst under en begränsad tid, en häst som faktiskt kan det den behöver och som dessutom kunnat lära mig en hel del.
Men vad är det som är fel med det då? Varför ska jag börja med en omöjlig häst och efter år av frustration antingen ge upp eller köpa en bättre häst? Varför är inte jag värd den möjligheten att faktiskt få börja där alla borde få börja, med en häst som kan lära mig att bli en bättre ryttare lite snabbare än om jag hade en häst som inte är anpassad eller utbildad för detta?
Genom åren med häst...alltså innan western... har jag oxå gått igenom dessa omöjliga hästar. Jag har haft hästar som varit direkt livsfarliga att rida på, eller hästar som faktiskt inte haft kapacitet att göra det jag ville. Jag har ridit allt från ponnyer till stora åbäken, jag har blivit avslängd och trampad på.
Så igen varför denna otroliga avundsjuka?? Jag fattar inte det, kanske har jag för stor tillförsikt till människan som ras och att vi faktiskt är goda innerst inne. Att vi kan unna varandra glädje och framgång... Är det för att jag faktiskt tror på mig själv? Att jag faktiskt gläds och är stolt över mig själv när det går bra för mig? Eller har jag varit en så jävla bitch mot andra runt omkring mig utan att jag har en aning om det? Helt ärligt jag vet inte. Har jag varit taskig så är ju det rent fördjävligt för en av mina grundprinciper är att alltid försöka behandla alla med respekt och omtanke... eller iallafall tills de behandlar mig illa, då har jag svårt att ge en andra chans. De människor jag tycker om och respekterar är jag löjligt lojal mot och skulle vända ut och in på mig själv för att hjälpa och stötta och detta gäller alla som jag möter för första gången. Nästan ingen människa i min värld är dömd på förhand utan det är dess handlingar och beteenden som bygger upp min åsikt. Nu hoppas jag och vill inte döma ut någon för enkelt för givetvis kan alla människorelation få en taskig start eller att alla, inklusive jag själv ha en dålig dag, men när man känner det där illmariga inte så snälla baktanken hela tiden och man känner att det skrattas och snackas skit bakom ryggen utan att de kan stå för sina åsikter inför mig, ja då är iallafall mitt mått rågat.
Nu skriver jag detta ur ett väldigt personigt perspektiv men jag har sett och hört så mycket skit ute på tävlingsbanorna när någon faktiskt lyckas på ett eller annat sätt. Eller när någon aldrig lyckas med sin häst och elaka tungor tycker att det är väl bara patetiskt att försöka med en sån häst, eller en sån ryttare. Är det verkligen det som det handlar om? Rosetter och pokaler? Vad hände med att ha skoj och att älska sin häst oavsett vilka förutsättningar den har...
Sen måste jag givetvis erkänna att när de som inte unnar mig framgång och lycka misslyckas därute så sitter det en liten djävul på min axel och skrattar i mjugg. Den sidan av mig själv tycker jag inte om och jag försöker att vifta bort den men ibland faller jag för frestelsen att få njuta lite av skadeglädjen...
Jag erkänner att jag i hästsammanhang är lite av en rasist, jag kommer inte skaffa mig något annat än en quarter som har kapacitet för att tävla. Detta är för det är det jag älskar att göra men jag tycker att alla får ha precis den häst de vill och att de får ha precis vilka ambitionsnivåer som de vill ha. Personligen kommer jag aldrig nöja mig med Walk and Trot klasser :) Men shit the same, vem är jag att klanka ner på någon annan för vad de vill uppnå med sin ridning, så länge det är sjysst mot hästen.
Jag håller inte på med hästar för att bevisa för någon annan än mig själv vad jag kan uppnå. Den glädje och kärlek jag känner för detta går inte att mäta för någon annan än mig själv. Jag vet att jag inte ens borde ta åt mig eller ens lägga energi på dessa människor som faktiskt suger energi ur mig men som sagt ibland lyckas de ta sig under skinnet på en och det gör för jävla ont!!!
Detta blev ett ganska negativt inlägg men det var många tankar jag behövde ösa ur mig. Det finns givetvis de som alltid stöttar och peppar och det är ni som hjälper mig och som gör att jag vill fortsätta med detta. Tack till alla er, ni är ovärderliga för mig <3
Så till slutklämmen: Varför kan inte folk bara vara snälla mot varandra???
Men vad är det som är fel med det då? Varför ska jag börja med en omöjlig häst och efter år av frustration antingen ge upp eller köpa en bättre häst? Varför är inte jag värd den möjligheten att faktiskt få börja där alla borde få börja, med en häst som kan lära mig att bli en bättre ryttare lite snabbare än om jag hade en häst som inte är anpassad eller utbildad för detta?
Genom åren med häst...alltså innan western... har jag oxå gått igenom dessa omöjliga hästar. Jag har haft hästar som varit direkt livsfarliga att rida på, eller hästar som faktiskt inte haft kapacitet att göra det jag ville. Jag har ridit allt från ponnyer till stora åbäken, jag har blivit avslängd och trampad på.
Så igen varför denna otroliga avundsjuka?? Jag fattar inte det, kanske har jag för stor tillförsikt till människan som ras och att vi faktiskt är goda innerst inne. Att vi kan unna varandra glädje och framgång... Är det för att jag faktiskt tror på mig själv? Att jag faktiskt gläds och är stolt över mig själv när det går bra för mig? Eller har jag varit en så jävla bitch mot andra runt omkring mig utan att jag har en aning om det? Helt ärligt jag vet inte. Har jag varit taskig så är ju det rent fördjävligt för en av mina grundprinciper är att alltid försöka behandla alla med respekt och omtanke... eller iallafall tills de behandlar mig illa, då har jag svårt att ge en andra chans. De människor jag tycker om och respekterar är jag löjligt lojal mot och skulle vända ut och in på mig själv för att hjälpa och stötta och detta gäller alla som jag möter för första gången. Nästan ingen människa i min värld är dömd på förhand utan det är dess handlingar och beteenden som bygger upp min åsikt. Nu hoppas jag och vill inte döma ut någon för enkelt för givetvis kan alla människorelation få en taskig start eller att alla, inklusive jag själv ha en dålig dag, men när man känner det där illmariga inte så snälla baktanken hela tiden och man känner att det skrattas och snackas skit bakom ryggen utan att de kan stå för sina åsikter inför mig, ja då är iallafall mitt mått rågat.
Nu skriver jag detta ur ett väldigt personigt perspektiv men jag har sett och hört så mycket skit ute på tävlingsbanorna när någon faktiskt lyckas på ett eller annat sätt. Eller när någon aldrig lyckas med sin häst och elaka tungor tycker att det är väl bara patetiskt att försöka med en sån häst, eller en sån ryttare. Är det verkligen det som det handlar om? Rosetter och pokaler? Vad hände med att ha skoj och att älska sin häst oavsett vilka förutsättningar den har...
Sen måste jag givetvis erkänna att när de som inte unnar mig framgång och lycka misslyckas därute så sitter det en liten djävul på min axel och skrattar i mjugg. Den sidan av mig själv tycker jag inte om och jag försöker att vifta bort den men ibland faller jag för frestelsen att få njuta lite av skadeglädjen...
Jag erkänner att jag i hästsammanhang är lite av en rasist, jag kommer inte skaffa mig något annat än en quarter som har kapacitet för att tävla. Detta är för det är det jag älskar att göra men jag tycker att alla får ha precis den häst de vill och att de får ha precis vilka ambitionsnivåer som de vill ha. Personligen kommer jag aldrig nöja mig med Walk and Trot klasser :) Men shit the same, vem är jag att klanka ner på någon annan för vad de vill uppnå med sin ridning, så länge det är sjysst mot hästen.
Jag håller inte på med hästar för att bevisa för någon annan än mig själv vad jag kan uppnå. Den glädje och kärlek jag känner för detta går inte att mäta för någon annan än mig själv. Jag vet att jag inte ens borde ta åt mig eller ens lägga energi på dessa människor som faktiskt suger energi ur mig men som sagt ibland lyckas de ta sig under skinnet på en och det gör för jävla ont!!!
Detta blev ett ganska negativt inlägg men det var många tankar jag behövde ösa ur mig. Det finns givetvis de som alltid stöttar och peppar och det är ni som hjälper mig och som gör att jag vill fortsätta med detta. Tack till alla er, ni är ovärderliga för mig <3
Så till slutklämmen: Varför kan inte folk bara vara snälla mot varandra???
Funderingar...
Har just läst en annan blogg och blev så glad över att det finns fler med samma häst/träningssyn som mig själv. I helgen som varit har jag ju varit iväg och tävlat på High Chaparall, det har varit grymt skoj och verkligen en upplevelse för mig. Men en sak som slog mig på banan är att jag och de "duktiga" ryttarna inte rider på samma villkor... När de är inne och "skolar" sina hästar så kan de i stort sett slita och dra i hästarna hur mycket som helst. Både på framridningsbanan men tyvärr oxå inne på tävlingsbanan. Trots att det står i reglerna att hjälperna ska vara osynliga och att hästen ska vara självbalanserad... Sen finns det ett annat fenomen som jag verkligen inte tycker om, detta med tränare som tar cred för andras jobb, ex en häst har stått hos en tränare i 3 månader och sen går bra i en klass. Då givetvis är tränaren där och gastar om att det är tack vare honom/henne som det går så bra. Jovisst har ju de en del i det men det dagliga arbetet och träningen där kunskaper och motivation befästs måste ändå gå till ryttaren. Dessutom måste ju faktiskt ryttaren lyckas rida åt rätt håll, rätt mönster och förmodligen ha viss koll på vad han/hon sysslar med där inne. Annars skulle inte hästen gå in där alls :) Eller förlåt, just för att hästen stått i träning hon "den" tränaren så kanske den skulle göra just det???Detta är en av de stora anledningarna till varför jag inte vill ha en färdig häst. Jag vill inte höra att jag får allting gratis eller att det är enbart tack vare kreti eller pleti som jag lyckas. Många tycker att jag borde skaffa mig någon häst som är färdigutbildad men det kan jag inte för det känns inte rätt i magen. Jag vill INTE sitta och rätta till andras misstag!!! Kaxigt? Jo kanske men jag vet att det kommer gå snabbare, bli bättre om jag får sätta knapparna själv och inte programera om hästen.
Bosse är ju en sk färdig häst. Han har verkligen lärt mig massor av saker om hur det ska kännas och framförallt är han otroligt trygg och säker så jag har kunnat gå in och testa allt vad jag kunnat tänka mig utan att han knorrar :) Samtidigt är varje dag en strid mot gamla ovanor som han lagt sig till med. Hade man fått ha honom från början tror jag att denna omprogrameringstiden från robot till häst inte ens funnits. Som det är nu finns det massor kvar att göra men faktum är att han börjar bli mer och mer häst igen :) Jag tänker länka till det blogginlägg som jag själv inspirerats av idag för det som Henrik skriver stämmer så väl in på mina egna värderingar och tankar om hästeriet :)
http://fitinghoff.blogspot.com/2010/06/motivation.html
Jag och Anneli vid prisutdelningen i Cowhorse Rookie :)
Ha en bra dag där ute idag...
Bitterljuv ledighet...
Ja så känns det nu, Bosse har åkt hem. Chappen är över och för mig har hästeriet tagit en paus... Allt som drogs igång i slutet av oktober hade sitt slut i helgen, jag och Bosse var på Chappen och tävlade och sen körde jag hem honom till Fia igen. Tävlingarna har gått jättebra och jag känner att trots lite småmissar...harklel... typ rida i fel galopp i 1 1/2 varv :) så gick det kanon. Jag kom trea i min första Cowhorse Rookie klass och hade riktigt bra poäng i kosse delen 67p, i reiningdelen så som sagt gjorde jag bort mig och red i fel galopp :) Men man kan ju se det på ett annat sätt, han är så otroligt stark och smidig så jag kände inte det :)
Sen red jag och Anneli Teamsorting, det var en skräckblandad upplevelse med 78 hästar inne på banan samtidigt och kossor som inte tyckte att staketet skulle stå där utan det trycker man igenom... Vi lyckades plocka ut 4 djur i första heatet och tyvärr smet ett felaktigt djur förbi Bosses rumpa i andra heatet...eller smet, den tryckte sig igenom som om Bosse inte ens stått där :) Så då åkte vi ut, i vilket fall som helst så insåg jag återigen vilken fantastisk häst han är som står ut med alla idiotier... Klassen startade 23.30 och vi var inte klara förrän vid 01.15.
På fredagen red jag Ranchreining mot ett helt gäng mästare, från USA, Europa och Sverige... Trots mitt i vanliga fall goda självförtroende så kan jag erkänna att jag var ganska nervös och till och med undrade vad jag hade anmält mig till :) Tack till Malin, Fia, Anneli, Gitte och alla andra för att ni stöttade mig :) Utan er hade jag nog strukit mig... Det var iallafall nyttigt att vara nervös igen, men fy sjutton vad jobbigt det var. Nåväl ritten gick väl och jag fick 67p vilket gav mig 9:e bästa score :) Jag är supernöjd och visst jag har inget att sätta emot världsmästarna, men vänta bara om några år då ska jag göra mitt bästa för att ge dem en match :)
Nu var det färdigtävlat för min del men Bosse hade två starter till, en teampenning där kossorna var helt galna och även de riktigt duktiga misslyckades.
Sen var det dags för Freestylereiningen med Fia, det gick jättebra och de scorade 68p och därmed säkrade de en 3:e plats :)
Här är Annelis och min Cowhorseritt :) Hon vann och jag är själaglad för det, hon har verkligen förtjänat detta då hon alltid ställer upp och puschar alla andra runt omkring sig :)
Nä nu ska jag städa här hemma och komma tillbaka till vardagen igen :)
Ha det gott där ute...
Sen red jag och Anneli Teamsorting, det var en skräckblandad upplevelse med 78 hästar inne på banan samtidigt och kossor som inte tyckte att staketet skulle stå där utan det trycker man igenom... Vi lyckades plocka ut 4 djur i första heatet och tyvärr smet ett felaktigt djur förbi Bosses rumpa i andra heatet...eller smet, den tryckte sig igenom som om Bosse inte ens stått där :) Så då åkte vi ut, i vilket fall som helst så insåg jag återigen vilken fantastisk häst han är som står ut med alla idiotier... Klassen startade 23.30 och vi var inte klara förrän vid 01.15.
På fredagen red jag Ranchreining mot ett helt gäng mästare, från USA, Europa och Sverige... Trots mitt i vanliga fall goda självförtroende så kan jag erkänna att jag var ganska nervös och till och med undrade vad jag hade anmält mig till :) Tack till Malin, Fia, Anneli, Gitte och alla andra för att ni stöttade mig :) Utan er hade jag nog strukit mig... Det var iallafall nyttigt att vara nervös igen, men fy sjutton vad jobbigt det var. Nåväl ritten gick väl och jag fick 67p vilket gav mig 9:e bästa score :) Jag är supernöjd och visst jag har inget att sätta emot världsmästarna, men vänta bara om några år då ska jag göra mitt bästa för att ge dem en match :)
Nu var det färdigtävlat för min del men Bosse hade två starter till, en teampenning där kossorna var helt galna och även de riktigt duktiga misslyckades.
Sen var det dags för Freestylereiningen med Fia, det gick jättebra och de scorade 68p och därmed säkrade de en 3:e plats :)
Här är Annelis och min Cowhorseritt :) Hon vann och jag är själaglad för det, hon har verkligen förtjänat detta då hon alltid ställer upp och puschar alla andra runt omkring sig :)
Nä nu ska jag städa här hemma och komma tillbaka till vardagen igen :)
Ha det gott där ute...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar