Så har vi varit i Kramfors...

Tack Linn <3 utan dig hade det inte gått ;)

Så var det dags igen... Som jag lovade mig själv efter Hjo-ko så ska jag ju ut och tävla varenda reiningklass med Rubs för att förbättra förutsättningarna där och i lördags anordnade MWR tävling på Kramfors Ridklubb. Jag trodde Olivia skulle komma hem men hon var kvar hos mormor så jag beslöt att rida båda hästarna. Det är väl sista gången jag får äran att tävla fina Bosse då som sagt Olivia är den som kommer tävla honom.
Ett stort tack till bästa Linn som ställde upp som hästhållare då jag insåg att det är svårt att rida en häst och hålla den andra under tiden ;) Som jag sagt tidigare så har jag ju inte tränat ground tie tillräckligt...
Bilderna som finns med här är tagna av Katarina Wassbrink, tack så jättemycket för att du fotade och vill dela med dig :)


Hur som helst, fint väder, trevliga medtävlare och funktionärer, vad mer kan man begära?

Det fanns två reining D och en reining C, jag hade anmält båda till alla, sen visade det sig att det behövdes ytterligare startande i Pleasure C, så då fick Bosse gå den med... Eller som Wille kallar det Slowrace, hahahaha... Mycket bra namn tycker jag för det är ju lite så det ser ut att gå fort fast i slowmotion. Men detta är för Bosse en bra gren då han gillar att inte gå så fort fram ;)

Lugn Rubs på uppvärmning...

Efter ett antal tvättar av Bosse är han nästan sådär vaniljfärgad som han ska, eller var iallafall i lördags, imorse när jag släppte ut så var han fläckig igen, otroligt att man kan skita ner sig som han gör. Svansen börjar oxå bli ljus igen och största "problemet" var ju manen som inte riktigt är i tävlingsskick ;) Valet var lite pest eller kolera... klippa av eller dölja... Då jag har svårt att klippa manar, ja, jag vet att jag varit tvungen med Rubs men det skär i hjärtat varje gång så valde jag att försöka dölja så gott det gick... Vet inte om det blev så mycket bättre men strunt sak samma... Bosse tyckte han var snyggast i hela världen <3

Det blev iallafall en inbakad fläta så långt det gick och sen gummiband för att försöka få ner tussarna som inte riktigt blivit så långa att de vill böja sig för tyngdlagen och lägga sig fint ner... hehehe...

Gissa vem som tycker han är snyggast? Det är han oxå :)

När vi kom dit så sadlade jag upp och började värma Bosse, han taggade igång och ville inte skritta alls... sötlök, nåja, han fick jogga på och hade lite blandade småhopp för sig innan han blåst ur sig överskottsadrenalinet och kunde fokusera på uppgiften. Han verkligen bara älskar att visa upp sig och showa!!!
Det enda som nu märktes är att han är lite orolig över sin situation, han vill gärna veta var Rubs är och har lite separationsångest. Allt eftersom tiden går kommer det lägga sig och han blir trygg med vart han bor och att det är beständigt även om vi far iväg på äventyr men just nu så...
Jag tycker ändå det är ett bra tecken, han trivs så enormt och vill verkligen inte mista det ;)
Det som betyder mest fortfarande är att han vill :)

Fortfarande lugn... bästa att spara på krutet ;)

I första reiningen så blev det världens missförstånd och överladdning så istället för första varvet i spinnen så blev det blandade småhopp och studs... Jag valde att diska mig och få kvalité i de två varven vi skulle spinna, nästa spinn funkade och resten av mönstret var hyffsat, han kändes inte riktigt med på noterna men det var skit sak samma, vi hade ju några chanser till att förbättra.
Rubs å andra sidan hade alla nerver på insidan och även om hon tryckte i högervolterna så var hon mycket mer reglerbar än normalt. Sen sista reiningen så plockade vi ett par viktiga poäng till och jag tycker Håkan bedömde helt korrekt och så som jag själv tyckte det gick :) Alltid skönt när man är överrens med domaren och känner vad som behöver korrigeras och vad som är ok.
Dock räckte poängen med Rubs till vinst och hur det än hade gått var jag nöjd med att hon inte laddade iväg som en dragracingbil ;)

Fiiiina Bosse :) bilden tagen efter två klasser och som vanligt blir han bara finare och finare!

Klassen efter var då Pleasure med Bosse och jag svidade om lite snabbt till blingish ;) Han är så jäkla stabil och mångsidig denna vita springare, visst, han har inte styrkan att riktigt bära sig än men som han försöker, denna gång så hade tävlings/show modet slagit på och det var ingen tvekan om vilken häst som tyckte han var snyggast i heeeela världen inne på banan ;)
Ansträngningarna gav resultat och vi knep en 2:a plats, mycket bra jobbat av Bosse.

Sen var det dags att ställa om till reining igen och nu var Bosse på :) Spinnen satt mycket bättre och mönstret i det hela var helt ok, denna gång är det jag som inte rider smart, tar ut cirklarna för mycket och får dem ojämna... en sak som förvånade mig positivt var att helt plötsligt så började han försöka stoppa ordentligt, jag trodde inte han hade styrka och det har han nog inte egentligen men som han försökte :)

Snygg...

Rubs... hmmmmm... Jo men eller hur... Hahahaha... hon slog på alla turbocylindrar och när vi skulle jogga in för start så kändes det som att rida upp inför start på Gran Nationals... Jag försökte göra halt men ponnyn kunde inte stå still. Jag valde att ta henne på två händer och bara försöka skola... Det är sååå  svårt när hon blir sån, bara kortar upp sig och lyssnar inte något alls... Visst jag skulle kunna backa och rida på tränsbett men det hjälper ju inte nästa gång jag går in på stång... En totalt kaotisk runda... så frustrerande... blä och usch vad det kändes som 100 steg tillbaka, men ändå, jag vet ju att det är bara ut och göra om och göra rätt... och det är svårt att hålla känslorna tillbaka och besvikelsen över att vi inte kan kommunicera bättre ibland... Dock kom vi förbi slutmarkeringarna och hon stoppar bättre och bättre fast det går i raketfart...
Men, inget ont som inte har något gott med sig Bosses runda räckte även denna till placering av ädel sort nämligen en 1:a plats :) Det var hans ansträngningar verkligen förtjänt av och han tyckte ärevarven var roligast någonsin.

...snygare, snyggast!

Sista klassen var en C-reining och dags för turbonitroglycering ponnyn att gå in igen... skritt in och nästan att det gick att skritta... spinnen var ok men hon laddade igen och lyssnar inte hel men bättre än i klassen innan... en annan sak som jag klantade mig med var att jag lät romalen bli för lång och lyckades inte korta upp den under ritten, kom på efter ett par gånger att det såg nog roligt ut när jag sitter med en han rakt upp i luften... hahahaha, nåja, denna gång så red vi igenom mönstret på en hand även om jag här med kände frustration över ingen kontroll... Jag skulle behöva tävla ett mönster per dag i en månad tror jag... Nåja, även om poängen var låga så var de helt korrekta och rättvis så får jag väl vara nöjd att jag kunde genomföra mönstret, jag fick igenom cirklarna bättre och trots allt så blev vägarna faktiskt helt ok. Även här måste jag trots -1 i varje rollback ändå säga att hon tar i bättre och bättre i stoppen... hahahaha... bara vi får någon slags kontroll någonstans blir det nog bra ;)
Men det är svårt... riktigt svårt att få till något bra när hon blir så laddad... Erkänner att jag känner mig lite misslyckad då hon var så lugn på framridningen och är så lugn hemma...
Men det var bara att hoppa av från fröken röd och upp på Bosse igen. Ställa om och fokusera på nytt.
Här tänker jag ge mig själv cred, jag är otroligt duktig på att lämna och fokusera om och köra igen.
Han trampade iväg lite i ena spinnen men igen, han ställer upp och försöker trots att han inte riktigt orkar, jag orkar inte heller riktigt rida ihop honom som han behöver så det blir lite som det blir. Även denna runda så red jag för stora, stora cirklar så de blir ojämna, jag är inte med efter bytet och får ingen riktigt bra väg... men men... Även här ansträngde han sig och försökte stoppa. Igen, ansträngningarna betalade sig och vi knep en 2:a plats :)

Spinnen på väg tillbaka, gäller att visa när någon fotar.

Så summa sumarum är:
Jag är verkligen i det stora hela väldigt nöjd med herr B, han snäppade upp sig många steg och gav mycket mer än jag trodde och hade begärt av honom :)
Det känns så himla skoj att det kommer från honom själv och inte jag som pressar på. Det är långt kvar till toppform men han vill och ställer upp till 110%
Med Rubs... ja, jag hade iochförsig räknat med att diska mig i alla tre klasser och att hon var lugn enligt hennes och mina mått mätt i första klassen får jag ta till mig som ren bonus och sen bara se de andra rundorna som skolning... Dock känner jag att jag inte riktigt vet vad jag ska göra... Nåja, det löser sig säkert med tiden... hahahahaha... när hon blir 20 och har lugnat sig lite :)

En sak som jag beslutat är att just nu lägga hoppningen en stund på hyllan, här krävs det att hon laddar och just nu är ju fokus istället låg, långsam och kontrollerad...

Tack Linn, igen :)

Jag vill tacka MWR med funktionärer, som anordat en väldigt trevlig tävling, bara positiva miner, omtanke och glada tillrop :) Till alla medtävlande, klubbkamrater och andra trevliga hästmänniskor, supertack för gott sportmanship, bra motstånd och  härligt peppning emellan!
Sist men inte minst tack Håkan och Jenny för bra och rättvisa bedömningar, härlig sportmanship och peppning!
Med andra ord... Precis som en härlig Westerntävling i Norrland brukar vara :) I löööv it!!!


Så till alla, ha en underbar dag därute, det har jag!!!