Konsten att vara en nyfiken katt...

Vi är mitt uppe i sista kaoset innan möblerna åker imorgon... Jag och Ajje är som vanligt bästa vänner när sådant här ska roddas... Hehehehehe...

Nejdå men lite gruffande blir det ;)

En spännande sak som hände igår var vår katt Mollys eskapader, hon är ju något nyfiken och har en hel del kreativa ideer om hur saker och ting kan undersökas...
Som exempel kan nämnas att hon bara är tvungen att klättra så högt upp det bara går på lådorna... Även om de är lite ostadiga... Hon måste hoppa ner i varje låda, för att kolla vad som packas i den. Dessutom är små hål i kartongerna och springor det mest spännande som finns enligt Molly och givetvis skall man då peta in en liten tass i dessa...

Ni som flyttat känner säkert till hur flyttlådors lock går omlott... Detta lärde sig Molly på sättet: Learning by doing... Hon stod uppe på lådan brevid nosade in i springan och givetvis var hon tvungen att peta in tassen där för att verkligen se om det inte låg någon litet kattpetautochlekamed föremål tillgänligt för henne... Nu var det så att det hon ville ha tag på låg ändå lite för långt bort för att tassen skulle nå så hon klev över till lådan i fråga för att bättre komma åt... Detta visade sig inte vara den bästa lösningen då följande kedja av jobbia erfarenheter rullar igång...

Tassen kläms fast av tyngden från katten, katten ifråga blir lite stressad och börjar slita och dra i sin tass... Tack vare att hon tar i trycker hon sonika ner locket ännu hårdare på sin tass som nu kläms fast ännu mer... Detta tar nog max en halv sekund men den blicken hon gav mig visade med största klarhet vems fel detta var... Till saken hör att honhelt själv hoppat upp på två staplar flyttlådor a fem lådor högt upp och jag med mina 165 cm över havet inte når henne där upppe...

Efter den ilskna blicken på mig fortsätter hon slita i sin tass som oböhörligt hålls fast av henne själv. Men nu är hon förbannad på riktigt, slickar öronen bakåt och vrålar, morrar, fräser och slår mot den elaka tassfällan... Hon steppar omkring och slår med den fria tassen mot lådkanten... Fräser mot den fastkilade tassen och mig som hjälplöst står och betraktar spektaklet... Tillslut efter en halv minut kanske får hon loss sin tass... Kör en dubbelboxning mot lådkanten med ett lejonvrål, avslutar med ett fräs och sen ett graciöst hopp till lådan nedanför. Där hon sätter sig, med piskande svans, öronen bakåt, arg blick på mig och börjar slicka på den onda tassen...

När jag närmar mig för att försöka undersöka tassen, fräser hon åt mig och slinker ut ur rummet...
Efter en stund fick jag tag på henne och det var ingen fara med tassen... Mest var det nog en prinsessas sårad värdighet som tog lite stryk ;)

Kanske borde denna erfarenhet räckt för en lite kisse för en dag men nejdå... Livet kan vara hårt när man är en liten katt mitt i ett hem i lådor...

Senare på kvällen kom Olivia med katten i famnen... Hon sa att Molly luktade illa... Jag lyfte på svansen och mycket riktigt... Det fanns lite gegga i svansen som behövde tvättas bort... Nu var ju bara frågan, hur sjutton tvättar man en fräsboll enklast?
Jag började med att ställa henne i handfatet inne i badrummet och med ena handen tvätta medans den andra handen höll ett stadigt grepp om nacken på henne. Hon var inte sen med att imitera ett lejon och jag funderade på om mitt stelkrampsskydd var uppdaterat de sista tio åren... Dock till Mollys fördel så försökte hon varke hugga eller klösa, hon nöjde sig med att låta skräckinjagande :)
Jag insåg att för att få ur schampot ur hennes långa päls så krävdes det bättre grejjer än en liten handfatskran... Vi gjorde ett "tactical move" in induschkabinen och drog igång den... Ljudet från denna lilla 5-månaders, två kilos katt steg från lejonvrål till vad jag tror en T-rex får till i ett slagsmål, helt fantastiskt hur mycket ljud en sån liten varelse kan ge ifrån sig... Men hon gjorde inga utfall mot min hand ;)

När duschen var klar kunde jag inte hålla mig för skratt längre... Hon såg verkligen dränkt ut... Jag kan konstatera att en Maine Coon är väääldigt fluffig... Hahaha... Jag fick ägna en stund åt att krama ur pälsen innan jag kunde börja torka henne... Och när jag lyfte ut henne från duschen så kom jag att tänka på de där ruffiga gatukatterna i tecknade serierna, ni vet de med brutna svansar och toviga pälsar :)

Efter en snabb handukstork fick hon självtorka... Kände att det inte riktigt var läge att introducera hårfön oxå ;)




Här är en bild på den dränkta kattstackaren...

Ha en br
Hon ser onekligen något pissed ut :) Ha en underbar dag därute, det ska jag!