Att lyssna på sin häst...

Idag har jag fått rida... då menar jag verkligen rida ;)

I torsdags hade Mia och jag vår egentliga sista förevisning om westernridning på ridskolan (vi kommer ha en dressyrgrupp oxå) och min ponny sa bara... Nej, nu räcker det!!!

Jag har visat lite reiningmoment och därför ridit några mönster eller ja delar av mönster... Då jag nu ska flytta i december har det varit en intensiv period på ridskolan med i stort sett varannan dag grupper och däremellan har ridningen lite fått stå tillbaka... Är ju hemma själv med Olivia och ibland är det svårt att pussla ihop hästeriet med familjen ;)

Men men... I torsdags så bara sa Ruby att nä... nu räcker det... ska vi hålla på så här så kör jag min grej och du kan hänga på eller inte... hehehehe...

Jag började värma upp och kände att hon var lite väl taggad... Jag tänkte mig ett stop på medellinjen men Ruby gjorde ett flygande byte och gick över i en stor snabb volt... Min rygg sa knaaaaak ;)

The show must go on... och efter en liten quick fix så det hela hyffsat ut... Tack och lov var det ingen reiningdomare där ;)

Idag fick jag lida för denna slarviga ridning... Hon gav mig bara stora fingret och sen drog hon ;) I vanliga fall hade jag låtit henne få springa av sig men det var fler än jag i ridhuset och då gäller att visa hänsyn. Efter några vääääldigt snabba stora volter med inslag av bakdelssladd och snubblande med framdel kände jag att detta kan sluta illa...
Plan B... VOLTER :)
Varenda gång hon försökte krulla ihop sig och dra fick hon snabbt gå in på en liten liten volt... med mycket drivning. I början studsade hon mest runt men ganska snabbt insåg hon att detta kommer bli jobbigt att fortsätta med. Så snart hon hade lugnat sig något så fick hon gå framåt igen. Jag hade dessutom tur för en stallkamrat lade ut några markbommar och jag kunde rulla över dem i lite olika tempo. Då släppte stressen och Ruby tyckte det var väldans skoj att få göra något annat igen ;) Det är lite typiskt henne...

Som jag skrev förut... Det har varit superskoj att få "prova" på "tränar" rollen men det är inget för vare sig mig eller Ruby :)

Nu ska vi fortsätta mysa här hemma... Skulle egentligen åkt på medlemsmöte men Olivias mage krånglar igen... Stackars liten...

Ha en underbar kväll därute, det ska jag.

Att vara tränare

Tack vare KLRK så har jag under några veckor fått smaka på vad det kan innebära att vara ridlärare/tränare... Mia och jag har haft 10 gånger fem med barngrupper och fem med vuxengrupp. Det har varit sjukt skoj, framförallt att få kombinera min pedagogiska proffesionalitet med erfarenheten och kunskapen från hästeriet...

Men jag har återigen insett att jag för 15 år sen tog rätt beslut att inte ha hästarna som yrke.
Inte för att jag inte kan förklara och visa eleverna hur och varför utan för att detta troligtvis kommer ta över från min egen utveckling. Att stå i ett ridhus kväll efter kväll... Sen ha de som inte vill lära sig och utvecklas... Bara för att man måste dra in pengar...

Kanske låter det hårt och enkelspårigt men ska jag lägga energi och tid på någon då får de oxå göra det som krävs. Hellre lägger jag mitt engagemang på några få som verkligen vill utvecklas och kommer jobba hårt för det... Men mest är jag intresserad att utvecklas själv ;)

Jag är full av beundran för alla som är tränare eller ridskolelärare som har tålamodet att lära ut ridning och hästeriet.

"Lilla" hästen som vi döpte om till HighTower :)

En sak har dock varit ännu lite roligare... det är att fått chansen att rida Nasse några gånger, han har nu åkt till hästhandlaren och jag hoppas att han hittar ett bra hem. Det är en underbar liten häst...
Jag har saknat att ha flera hästar att rida... även om jag inte riktigt har tiden till det ;) Men där kan jag se en anledning till att ge upp amatörstatus... möjligheten att rida andras hästar och utbilda dem... det hade varit skoj men än så länge långt bort i framtiden ;)

Det har varit väldigt roligt att för en liten stund nosa på hur det skulle kunna vara att jobba med hästarna och ridningen men nu lämnar jag med varm hand över till alla er etablerade tränare därute :) Jag står fast vid att om någon vill ha hjälp och jag har lust att hjälpa så gör jag gärna det... Men där går min gräns... 

Nu har vi bara en enda dressyrgrupp kvar att visa och sen eventuellt en lite skojgrej inför julen ;)

Tack till KLRK, alla ridskole elever och hästarna, för att jag och Mia fick komma in på "pyjamasklubben" och visa lite hard core westernridning... Det har verkligen varit AWESOME :)



-ofcourse I am using my iPhone for this...

Ny familjemedlem...

I fredags fyllde Olivia 8-år och jag och Ajje hade planerat att hon skulle få en egen kattunge i present :)

Jag lovar att vi blev ganska så populära... Olivia visste att hon skulle få just denna kisse men vi har sagt att hon inte får den förrän vi flyttar till Sundsvall... hehehe... så hennes ansiktsutryck när vi sa att hon fick ta med henne hem var obeskrivligt... Hennes fråga var. När måste jag lämna tillbaka henne?... Hon trodde hon bara fick passa kattungen över dagen ;)

Så jag vill bara passa på att presentera Molly Knoester... En liten Main Coon tjej, född den 10 Juli och helt underbar!!!

Obs... Vi bestämde namnet Molly i somras... långt innan Maria Montezami döpte sin hund till Molly ;) Så hon härmar oss...

Typ världens lyckligaste 8-åring :)

Molly Knoester

Vampyrkatt???

Ha en underbar kväll därute det ska jag :)

Positiv förstärkning is da shit...

Igår gick jag ut till hagen och klickade lite för spansk skritt. Ruby var helt på och vi kom så långt att båda frambenen har höga knälyft men inte riktigt alla... Mitt i klickandet så kommer det en hare utrusande från buskaget rakt genom hagen med en stor schäfer efter... Ruban är ju väldigt flyktbenägen så hon studsade iväg i hundraåttio.

Meeeeen... istället för att fara runt så kom hon efter en repa runt hagen tillbaka till mig och fortsatte bjuda på benlyft!!!
Schäfern for ytterligare några gånger till fram och tillbaka in i buskaget för att nosa rätt på haren som tack och lov var långt borta... Hundägarna... ja de har nog lite att träna på med sin hund ;) Kanske ska intruducera klickern för dem...
Ruby, hon höjde på huvudet, snarkade lite men stannade ändå hellre kvar hos mig och även om det var något oroligt så fortsatte hon att bjuda på knälyft!!! Och jag klickade!!!

Från att ha en häst som för knappt två veckor sen inte ville ta belöning efter 4 klick och var helt övertygad om att klickern skulle äta upp henne till nu en häst som i en flyktsituation väljer att komma tillbaka och fortsätta jobba... HELT otroligt och jag önskade jag hade filmat detta! För mig är det återigen ett fantastiskt bevis på hur effektiv positiv förstärkning är...

Till alla er som inte riktigt har fått till det... Ge inte upp, det är värt allt :)

Ha en bra dag därute... Det ska jag :)

Mer kosseträning...

I helgen fick Ruby och jag ytterligare ett par tillfällen att träna med kor... Sååååå jäkla skoj är det.

I lördags var det ett par riktigt pigga damer så Ruby växlade upp några snäpp och återigen blev jag varse om att jag inte har en jävla aning om vad jag håller på med... men... att Ruby helt klart är avlad för detta :)

Madde försökte lite fint lägga fram det där med att jag lägger mig i Rubys jobb lite för mycket... hehehe... Jag veeeeet!!! Det är ju typ det jag får höra och det är märkligt hur svårt det ska vara att bara lämna över...
Men jag försökte verkligen och vissa gånger lyckades jag bättre med att bara åka med... Ruby tyckte det var grymt kul och hon är fantastisk... jag kan erkänna att jag i ett par svängar lättade lite väl mycket i sadeln... Ruby verkade tänka; men för fasen, nu har jag ju koll på hur jag ska göra kan du för en gångs skull hålla i dig i hornet och inte störa.... Kan helt ärligt säga att någon gång flög tanken... shiiiit det här vågar jag inte, genom huvudet ;)

En annan sak jag gör är att tveka... Som sagt än så länge påverkar jag ju Ruban ganska mycket negativt då hon lyssnar lite för mycket på mig...

Det positiva är ändå att Madde tycker att vi går framåt och att jag den här gången la mig i mycket mindre och överlät mer till Ruby. Och det är ju tyvärr det som saknas... Kotid... sadeltimmarna där man jobbar kossor...

På söndagen var vi redo, jag kittade upp med hjälm utifall att... och lördagskvällen hade jag mentalt tränat på att slappna av och inte tveka :)
Den här gången var det två något lugnare damer och för mig var det superbra för jag kunde känna efter vad Ruby gjorde... Ruby å andra sidan tyckte det gick för långsamt... hahaha.... Ett par gånger blev jag helt nollställd och hade ingen aning om ens vilket håll vi skulle ta vägen men på slutet fick jag ihop lite flera bitar. Hur viktigt det är att hålla om med benen, positionen vid kon och lita på min fantastiska ponny :)

Jag är väldigt nöjd med helgen och Madde har återigen förklarat saker och ting väldigt väl för mig...
Sen säger hon samma saker som Per säger till mig... bra eller dåligt? Ja, jag tycker det är bra för det är inte tusen saker som behöver rättas till utan det handlar mer om att våga ge ansvaret till Ruby och bara hänga med.

Som de båda säger... Jessica ska du styra detta och låta Ruby vänta på dig... då kommer ni aldrig hinna med en enda ko... Hon är avlad för detta är du?

Hahaha... underbart, jobbigt ärliga är de men det är så jag vill ha det annars lär jag mig aldrig :)

Ha en underbar dag därute det ska jag....

Sprida ringar på vattnet...

Jag är en sån där typisk "förstundenhållerjagpå" människa...
Jag har som ni som följt bloggen väldigt svårt att hålla intresset vid liv på en specifik grej särskilt länge..

Undantaget är hästarna... Det beror helt klart på just detta att ju mer man lär sig desto mer inser man hur lite man kan... ;)

Det finns alltid något som man kan göra bättre, smidigare eller med mindre hjälper... Att förbättra kommunikationen med sin häst så det blir som att dansa fram, när tanken styr det vi gör och häst och ryttare går in i total sync...

Det är inte så ofta detta händer men de tillfällena som bjuds på är helt magiska och framkallar ett livslångt beroende. Dock händer det ju betydligt oftare nu än för tio år sen... Jag har ridit i stort sett i hela mitt liv och när jag var 25 insåg jag att jag var nybörjare ;) Då började det hända spännande saker, jag kunde ta av mig "jag vet allt" glasögonen och verkligen börja "lära" mig på nytt...
Jag har alltid experimenterat med olika träningsmetoder och tror nog egentligen att jag skulle vilja jobba som djurtränare inför filmer :)

För 15 år sen snubblade jag över klickerträning... Då främst för hundar. Det fanns egentligen inget material förutom några böcker på engelska och klickrarna var ganska svåra att få tag på men jag letade upp några...

Jag började klickerträna allt som fanns i min närhet... Hundarna, katterna ett par getter och hästarna...
Det gick helt ärligt inte så bra med hästarna då för jag hade inte riktigt timingen... Hundar, katter är lite långsammare än hästarna... tycker jag iallafall :)

Men skoj var det iallafall... Katterna kunde sitt, tass och någon kunde snurra... hehehe... dock är ju katter som katter är och de var väl så där motiverade men ibland ville de vara med :)
Men mina hundar... shiiit vad skoj det var... De kunde hur många tricks som helst... Ja i början använde jag klickern enbart till att lära in trick ;) Insåg inte då dess fulla potential...

Men sen har det utvecklats massor... Min sista hund Pebbles började jag klicka så fort jag fick hem henne... Med henne tränade jag inför att ta ett räddningshundcert men jag gjorde ett stort fel... Jag lyssnade på de andra som höll på istället för att gå på mina egna kunskaper. Inget ont om deras träningsmetoder men det passade inte en liten ångvält ;) Jag skulle helt enkelt fortsatt att klicka och inte börjat belöna hos figgen med korv...

Tyvärr sket sig hennes utbildning när hon reagerade på skott :( Men, men med henne fick jag bekräftat att jag ska lita på mig själv...

Under de dagarna som gått sen Ruban accepterade klickern har jag hunnit med att locka in några fler in i klickerns fantastiska värld... hehehe...

Här är lite samma sak, jag kan klicka men iochmed att jag inte själv kunnat vara aktiv med min häst så blir det inte att jag spontant intruducerar detta till andra...

Förra veckan så testade jag detta på en pigg liten hopponny Favve... som ibland tycker att han är avlad för det här och gör saker och ting lite på sitt eget sätt... Han fattade efter 4-5 klick... Sen jobbade Kajsa (ryttaren) mycket på att få honom att gå "fot"... Vad jag har hört är att hon klickat varje dag in från hagen och att det funkar bra :) Nästa "stora" grej som ska klickas in på honom är att sänka huvudet när någon/Kajsa lägger handen på mankammen....

På skoj gick jag förbi en annan liten hoppkanon i stallet och klickade 4-5 gånger... Jag är på sa ponnyn och på 5 minuter hade en bugning klickats in :)

Lina :)

I lördags åkte jag ut till Mia och var i stallet en stund... dagen innan hade jag lekt med hennes Lina ett varmblodssto med mycket ideér i huvudet... Hon är lite rädd om huvudet då hon fått förmodligen en hel del stryk där innan hon kom till Mia... Men denna gången hade jag klickern i fickan... Hon var bara så PÅ!!! Puss, lyfta fot, sänka huvud... och sno keps :) Underbar!!!

Igår sa Mia att hon ville testa klickern på Lillan... Det var en något upprörd dam i den andra boxen som efter ett klick körde igenom hela sin repertoar för att Mia skulle strunta i Lillan och komma och leka med henne :)


Själv har jag varit på koträning i helgen men det tar jag i ett annat inlägg ;) Men igår när jag satt upp insåg Ruban att klickern var med och för en vecka sen testade jag att klicka en gång från ryggen när hon backade... Gissa vad hon gjorde???

Japp, hon började backa... hahaha... dock såg hon ut som en stelopererad giraff för hon var ju tvungen att hålla koll på om jag skulle belöna ;) Men jag väntade tills hon sänkte huvudet innan klicket kom...
Min plan med klickern för henne just nu är att klicka backning och stoppen :) Från ryggen...

Hur som helst är det sjukt skoj och jag måste säga att hästar är snabbare än hundar på att fatta och försöka nya grejjer... Kan ha att göra med first time learner inlärningsbiten :)

Hur som helst var alla klickrar slut på Biltema i lördags... Kanske är det inte min förtjänst... Men man vet ju aldrig... Får se om det börjar klicka lite här och lite där i stallet :)

Ha en bra dag därute... Det ska jag :)