Ridsportsdebatt...

Jag har följ debatten och framtagandet av årets Jerringpristagare Rolf-Göran Bengtsson med förvåning, glädje, förhoppning, ilska, bitterhet och stolthet.

Bitterheten och ilskan kan ni säkert räkna ut varför jag känner, det snackas om uppgjorda röstningar, bara fjårtisar som röstade och att givetvis en av mina favoriter... Det är ju hästen som borde få priset det är ju den som gjort jobbet... Absolut har Ninja en stor dela av framgången men han hade ju inte själv kunnat ge sig in på banan och hoppat den... tyvärr har ju hästar lite taskig koll på siffror och bokstäver men det måste ju vara för att de inte fick gå banan innan ritten men det fick ju Roffe...
Eller ridning är ju bara en hobby ingen idrott... Jovisst kan det vara så... jogging är oxå en hobby men när det handlar om att ta steget till idrott och i detta fall elitidrott är det som att jämföra en joggare med en maratonlöpare... men i mina ögon så är jogging en hobby... de som joggar 4 mil joggar ju bara väldans långt då eller... ;) Alla idrotter börjar som hobby... men när man väl tar steget att satsa seriöst och försöka nå mästerskap eller titlar då är det ingen hobby längre det är sport och idrotts prestationer i allra högsta grad...

Men jag vill faktiskt inte fokusera på denna sandlådesdebatt och ge dessa ignoranta såkallade idrottsexperter mer utrymme här utan jag vill hylla Roffe, Ninja och hela ridsporten...

Först och främst ridsporten som sport...
Detta är en av de få... två eller tre mig veterligen (hundsport, kanske någon motorsport oxå) men jag kan ha fel, där män, kvinnor, pojkar och flickor tävlar på exakt samma villkor och dessutom i samma klasser. Inga handikapp eller könsdiskriminerande serier eller klasser... Gammal som ung, orutinerad som rutinerad... Hur sen resultaten ser ut i listorna talar sitt eget språk och visst kan man få en bedömning som är orättvis eller för mycket rättvis... men ändå...

Det enda som tas hänsyn till i ridsporten är ryttare och hästens ålder... Tex en juniorryttare under 18 kan ha egna klasser men det finns ingen begränsning att de inte kan tävla mot vuxna... Det är inte bara liiite coolt att se en 12-13 åring spöa skiten ur oss "gamlingar". Detta är nog mer vanligt inom western men det förekommer inom de klassiska grenarna oxå :)
Det finns unghäst/juniorklasser för hästar som är framtagna för att ge den unga hästen erfarenheter ute på tävling utan att det blir vinstpress på den. Här är hoppningen och dressyren lååångt före western. En fyraåring i hoppning får inte gå högre än 90cm (stor häst) och då endast i AvdB

Slänger med ett utdrag från Hoppningens Tävlings Reglemente... finns på Svenska ridsportens hemsida :)
Mom 373 Unghästar och ungponnyer samt
avdelning B hästar/ponnyer
Avdelning B ska finnas i alla normala tävlingsklasser eller som separata klasser från
0,90/LD; kat. A 0,50 m, kat. B 0,60 m, kat. C 0,70 m, kat. D 0,80 m hoppning till 1,30/
MsvB; kat. B 1,00 m, kat. C 1,10 m, kat. D 1,20 m hoppning. Bedömningen ska vara A.
Rosett delas ut till placerade. Sammanslagning av avdelningarna får inte göras.
Alla ekipage har rätt att starta i avdelning B om inte klassen är begränsad för endast
unghästar. Häst som tidigare under tävlingsdagen startat i avd B får inte starta i avd A.
Klasser som har bed A eller Clear Round behöver inte separat avdelning B.
3-åriga och yngre hästar får aldrig starta.
4-åriga hästar får starta högst 1,00/LC; kat. A 0,60 m, kat. B 0,70 m, kat. C 0,80 m,
kat. D 0,90 m hoppning.

Detta betyder att man alltså inte kan hur talangfull häst man än har gå ut på tävlingsbanorna och rida "skiten" ur den... Liknande system finns för dressyren där man måste för att få gå upp i klasserna prestera en viss procent på den nivå man befinner sig för att få gå uppåt i klasserna...

Om man ser till Rolf-Görans bedrifter under åren är det helt fantastiskt att han inte har tappat sugen på att tävla och ta fram hästar. Han har gång på gång plockat fram hästar på toppnivå och precis när de börjar prestera har hästen gått till en annan ryttare. Han har inte alltid fått rida "the horse" utan nöjt sig med något sämre material. Han har jobbat som beridare hos Jan Tops och där var det ofta som Jan tog över eller hästarna såldes när Roffe plockat upp dem... Visst det var hans jobb men han fick ju aldrig ta åt sig äran för hästens framgångar...
Ser man till Westernsverige är det ju i stort sett tvärtom... hehehehe... här vinner ju den och den enbart för att den och den tränaren utbildat hästen...


Numera driver Roffe en egen anläggning och det är ju detta som gjort att han äntligen fått behålla en topphäst. Förhoppningsvis kommer vi få se mer framgångar från honom om han äntligen får fortsätta tävla de riktigt duktiga hästarna.



Om vi ser saken ur ett tävlingsperspektiv...
Ridsporten är enkel... En duktig ryttare på en medioker häst kommer garanterat att nå längre än en medioker ryttare på en bra häst... Fast till en början kommer det se tvärtom ut ;) Detta ser man på typ varje tävling... Orutinerade/outbildade/oskolade ryttare vinner ofta eller placerar sig i topp under den första tiden när de tagit över en duktig/utbildad/skolad häst men efter ett tag börjar det gå sämre och sämre... Hästen är smart, den brukar inte göra mer än den absolut måste och framförallt rutinerade tävlingshästar jobbar inte mer än ryttaren klarar av att ta fram...

Men den duktiga ryttaren kan ta fram det bästa ur den i det här fallet mediokra hästen, kan lyssna av och tuna in sig på hästen... Ge hästen de bästa förutsättningarna i de olika situationerna. Veta när man kan trycka på eller när man ska backa av... Denna erfarenhet och känsla är det endast sadeltimmar som kan ge och att rida olika hästar. Sen om det handlar om dressyr, reining, hoppning, cowhorse, cutting, fälttävan, pleasure... ja välj vilken ridsportsgren som helst saken är densamma...

Läste i en artikel att Rolf-Göran under dessa dagar många gånger fått "frågan" om ridsporten verkligen är en sport... Att det var därför han valde att flytta från Sverige, att i Tyskland är att vara ryttare som vilket annat yrke som helst... Tyvärr ser man väl en sådan trend i Westernsverige oxå just nu... en hel del har lämnat landet och jag hör på många att det är många som är sugna på att göra just detsamma... Delvis pg a att hästförutsättningarna och ridförutsättningarna är så mycket bättre men just inom western tror jag avundsjuka, skitsnack och allmänt ohyffsat beteende mot varandra är en stor orsak. Man måste inte älska alla men man kan vara rakryggad nog att stå för det man tycker, ta upp det med personen ifråga och sen stryka ett streck över saken och gå vidare i livet...

Jag är dock säker på en sak... Om Rolf-Göran Bengtsson hade varit skidåkare, boxare, fotbollspelare eller någon annan indrottsman än just ryttare... Hade han vunnit det där himla Jerringpriset mycket tidigare och fler än en gång...

Och ett fakta kvarstår... Han fick 45% av samtliga röster... om det så var samma "lilla, bortskämda och rika ridskoletjej" som lagt alla dessa röster så gjorde hon det som ingen annan gjorde hon gjorde att han fick flest röster... Vare sig sportjournalisterna ville det eller inte...
Vill man ha lite goda skratt så kan man läsa kommentarerna efter denna artikel...

Och sen till slut... helt ärligt Vem fan är Lasse Anrell? ;)

Ha en underbar dag därute och Rolf-Göran och Ninja... Ja... ni är helt enkelt BÄST!!!