Ajje är borta på killhelg så jag och Olivia har haft en tjejhelg i helgen...
Igår så var vi bara totalt pyjamaserade och bara tog det lugnt nästan hela dagen, sen åkte vi till stallet och fixade för Ruban och sen åkte vi och handlade mat...
Plankton.. i ugn :)
Olivia hade nämligen i veckan önskat Plankton... hehehehe.... Vill du ha plankton???
Ja, sånt där med potatismos och kött på en planka...
Barn är underbara ;) Givetvis så fixade vi Plankton här hemma och sen kollade vi på Helt magiskt :) jag tyckte det var så där men eftersom Olivia hade önskat det så blev det så... Ibland måste man få bestämma även om man bara är 7år.
I morse ringde klockan tidigt och jag och Olivia åkte till stallet och hade frukost picknick :) Red Ruban en liten sväng på banan... Ska ju egentligen ut i skogen så mycket jag bara kan men det är inte så lätt att lämna Olivia själv i stallet... Så hon fick ett mjukgörande pass med fokus på lugn och avslappning. Sen fick Olivia skritta av henne... hehehe... hon tycker det är lite äckligt med ett barn på ryggen, även om hon accepterar det så är det lite viftande med öronen ;)
Olivia med 3D utrustning...
Efter detta åkte vi hem och tog det lugnt en stund innan vi åkte på Bio...
Tintin i 3D... Faaasen vad bra det är att ha en dotter att skylla på när man själv vill se filmerna :) Den var riktigt bra och just 3D gör det ju värt att gå på bio igen. Såg att del 1 i Breaking Dawn är uppe nu oxå så det får väl bli ett biobesök till snart för mig. Tycker det är skönt att gå på bio helt själv faktiskt, ingen som ska kommentera eller störa... Fast att se Tintin med Olivia idag var en höjdare, hon skrattade gott åt Milou och Kapten Haddock när de fick höra operasångerskan Bianca Castafiore...
Efter detta var det hem igen och jag har varit duktig och tvättat alla skydd och en del tunna täcken här hemma :) Dessutom har jag vänsterprasslat lite här i bloggvärlden...hehehe...
Mitt lilla vänsterprassel... ;)
Har ju fått ett helt oemotstådligt erbjudande att blogga om Westernmode genom Maria på Larum häst och Foder :) Western Fashion Bloggen och jag har precis avslutat mitt första riktiga inlägg där som kommer publiceras på dess premiär imorgon... Skoj är det iallafall och just nu ligger ju typ en miljon inlägg och surrar i skallen på mig :) Måste erkänna att jag fuskstartade häromdagen iallfall... Är heeeelt värdelös på att vänta på roliga saker :)
Jag har lyckats leta upp min gamla kompaktkamera och dessutom laddaren... Tjohooo... Insåg dock snabbt att den inte är usb kompatibel och att den är gaaaammal...hehehehe... men den tar bra bilder och är smidig att ha med sig. Tyvärr är inte iPhonens kamera något vidare att ta bilder med och om man ska samla på sig lite tips och trix är det bra att ha något liiite bättre :) Får väl byta ut den vid något tillfälle men den duger gott så länge.
Mitt ben värker fortfarande men den värsta svullnaden har gått ner... Har lindat på en pad med Back on Track... Men det känns verkligen att musklerna mer eller mindre har varit krossade där inne... Det är väl det som värker nu när de lappas ihop igen...
Nåja, som sagt det är inte av och det kunde gått mycket värre ;) Måste bara få beklaga mig lite iallafall...
Nu är det dags att gå och lägga sig imorgon väntar den spännande tvättdagen... hehehehe...
Detta är några av de många tankar och frågor jag ställt mig under veckan på Classic L Ranch...
Jag har varit väldigt enkelspårigt i mitt tänkande och att lämna ifrån mig Ruban för att någon annan ska träna henne har aldrigt varit ett alternativ :)
Dessutom har jag oxå hela tiden hävdat att det blir myyyycket billigare i längden att köpa en redan "färdig" häst.
Jag tänkte nu reflektera och diskutera dessa två påståenden och ni får gärna lämna kommentarer om detta då jag nog inte riktigt vet än vad jag tycker... eller snarare jag vill gärna ha input av andras ideér om dessa tankar ;)
Det finns dock ett moment som jag gärna lämnar ifrån mig hästapållen till en tränare, som jag litar på, det är inridningen... Det finns få tidpunkter i en hästs liv som är så avgörande som just detta, blir det fel kan man få spendera mååånga år att reparera den "förtroendekris" som kan komma av fel hantering av inridningen... Visst, jag har ridit in och hjälpt till att rida in några hästar och det har alltid gått superbra men att få någon som gör det ofta och har gjort det mycket kommer förhoppningsvis stöta på mindre problem och kunna guida hästen genom denna process :)
Jag och Per diskuterade det här och hans tanke är att om ryttaren har problem med någonting så kan det vara lättare att komma förbi det om hästen kan detta. Jag förstår hur han tänker och kan delvis hålla med om det... men jag tror att det ultimata är just det jag gjorde förra veckan, var hos en tränare tillsammans med min häst :) Då kan jag och Ruby få hjälp att komma framåt fortare tack vare Pers erfarenhet :) Nu lyckades jag ju som sagt bli oförmögen att rida ett par dagar och istället för att jag red fick Per rida två pass, jag tror inte det på något sätt har varit till det sämre för vare sig Ruban eller mig men jag behöver ju oxå träningen och framförallt kotid.
Det allra bästa hade nog varit att ha två hästar, en erfaren som tränar ryttaren och en yngre häst att själv träna upp. Men det är ju inte alla som har möjligheten att ha det så. Jag inkluderat i den kategorin :)
Men jag håller nog ändå fast vid att jag inte vill lämna bort min häst i träning hos någon, inte bara för att jag tror att det finns andra sätt att utbilda oss men det finns andra aspekter oxå, såsom skaderisker utan det faktum att jag har faktiskt häst för att JAG vill rida :)
Det är en av de sakerna som förvånade mig när jag gick över till western att så många lämnade bort sina hästar på träning ;) I den klassiska ridningen utgår man mer eller mindre från att rida sin egen häst och på vägen till den färdiga tävlingshästen tränar man massor. I sällsynta fall är det någon som stundtals tränar och tävlar hästen för att hålla kvar den höga nivån hästen kanske är på.
Här kommer jag naturligt in på fundering nr 2, om att en "färdig häst" är mycket billigare än att köpa sig en unghäst...
Sen finns det många anledningar till att jag inte vill köpa en "färdig häst" och de kan vi ta längre ner... Men om man ponerar att jag skulle lägga dubbelt så mycket pengar på en häst som är tävlingsklar och dessutom har meriter så är det fortfarande mycket billigare än att köpa en grön unghäst.
Man kan ut och tävla direkt, hästen är färdigväxt och kan manövrarna så jag kan lära mig dem snabbare. Träningen hamnar på en högre nivå och förmodligen kommer ryttaren avancera snabbare i sin utbildningsnivå. Man behöver inte ta samma hänsyn till vilka klasser, tävlingar man vill tävla likaså, växtperioder och återhämtningsperioderna blir kortare, säsongen blir längre :)
Jag tar de 10 månaderna med Bosse som exempel, han är ju en färdig häst med bra meriter, bl a EM i cowhorse, reining och pleasure... Med honom kunde jag gå ut och tävla en vecka efter att han kom till mig... Visst så här i efterhand inser jag att jag inte hade en aning om vad sjutton jag höll på med men ändå, han kan allt så det var bara ut och ha skoj :) Jag åkte på clinics för Benjamin Johansson, Per Larsson och Todd Fitch, hela tiden så höjde jag MIN lägsta nivå med flera 100% varje gång. Jag kunde åka och tävla på klubbtävlingar, Bökeberg och Chappen utan att vara det minsta orolig över att det skulle gå åt skogen. Jag visste att jag kunde lita på att han gjorde sitt jobb :) I dessa fall var det jag som var den svaga länken och vi presterade inte bättre än min lägsta nivå. Med honom hade jag kunnat vara med och stridit om de högre platserna i SM...
Nu visste jag redan från början att Bosse var tidsbegränsad...hehehe... Men shiiit vad glad jag är över att fått låna honom, återigen, det är tack vare detta jag kunde ta på mig en talangfull unghäst. Jag visste vad jag ville ha och vad jag skulle satsa på. Tack Fia!!! I år har jag tittat runt lite på de ryttare som satsat på mer välutbildade och erfarna hästar... De kommer som ett skott :)
Titta på vinnaren i Cowhorse Limited, Lisbet Jarnebrink på Gold Scotch Montana aka Barbie, det är deras första säsong och hon kniper en SM guldmedalj. Eller 10-åriga Annie Johansson på sin Brolötens Kenzo som fick ett härligt första SM med flera medaljer :) Tryggheten att veta hur hästen ska reagera och att den sköter sig är av stooor betydelse för ens eget lugn och "ha roligt" känslan.
MEN... jag tog beslutet att köpa unghäst av många anledningar och jag ångrar inte en sekund med Ruban :) Här är några av de anledningarna:
Jag anser mig själv vara en tillräckligt duktig ryttare för att klara av att utbilda en unghäst med hjälp av tränare. Jag tycker att; ju mindre erfarenhet/kunskap ryttaren har desto större erfarenhet/kunskap måste hästen ha, det värsta jag vet är en nybörjare som säger: Jag ska köpa mig en unghäst för att utvecklas tillsammans med...SUUUUCK... två nollor gör inte ett snille ;) Nä, men ska man köpa en unghäst måste man räkna med minst det dubbla i tid och pengar för att ta hjälp... är man själv nybörjare kan man gångra det med 10 direkt. Jag har träffat på en del som gjort på detta sätt och visst de har ju lärt sig massor genom åren men de har oxå satsat, tränare minst två gånger i veckan och massor med intensivhelger osv.
Det är lättare att lära en häst rätt från början än att lära om en fellärd sak... Lånar Annelis Lucky som exempel här, han har lärt sig att stoppa på bogarna och Anneli har slitit hårt för att bryta detta mönster. Minsta lilla det blir fel så tar han till gamla metoder och jag kan av egen erfarenhet säga att det är fasen inte lätt att sitta ner i stoppen på honom då ;)
Att veta vad och hur saker och ting har lärts in, vilka saker som hästen behövt längre tid för att reflektera över...osv
Och sen är det hanteringen av hästarna, metoderna för inlärning och hur man tacklat de problem som uppstått...
Detta är den viktigaste anledningen till att jag tyckte det var svårt att köpa en häst som var mer färdig, pg a att jag tycker att många tränare är rent av elaka och jag vet att de farit såå illa under utbildningen...
Så mina insikter och slutsatser efter veckan för egen del är:
Ruby hade gått fortare fram i sin utbildning om Per haft henne... Är det fel, nä, jag är tillräckligt duktig för att inte hämma hennes talang, det kommer bara ta lite längre tid... Fast med tanke på hennes växt/tand/mognad grad så är det väl inte helt fel att hon fått tagit det lugnt. Med hennes talang hade hon kunnat gå både Futurity och Spectacular klasser iår men hade hon haft en framtid som förhoppningsvis håller i 15 år till minst? Nä, jag tror inte det...
Hade jag kunnat hävda mig bättre med en mer erfaren häst? Absolut!!! och ibland saknar jag en välutbildad häst grymt mycket, att rida Bosse på Chappen var såå skoj, att bara sitta och byta galopp och spinna lite sådär bara för att man vill... men är det värt att stå tillbaka nu några år för att vänta på Ruby? JAAAAA!!! Hon är banne mig den bästa häst jag någonsin suttit på och när hon blixtrar till och bara gör saker så häpnas jag över hur sabla lätt hon har för sig :)
Kommer jag någonsin lämna iväg henne för träning?... Nope, sorry Per och alla som faktiskt förtjänar bra hästar men det gör jag inte :) Däremot kommer jag försöka få till sådana här veckor igen, då jag och Ruby åker på bootcamp och bara är.
Det, gav massor!!! Både rent utbildningsmässigt men oxå i min skalle att fundera över hur saker och ting funkar.
Undrar om jag varit tillräckligt rörig nu i mitt resonemang så ni inte fattar ett skvatt ;)
PS, jag tänker väldigt mycket ur en tävlingsryttares perspektiv... har man inte de ambitionerna kanske bilden ser helt annorlunda ut... vad vet jag?
Ha en underbar kväll därute och skriv gärna om hur ni tänker om detta :)
Ja, då var det hela över, lite som julafton, man väntar och förbereder och så vips... är den över.
Jag har så himla många intryck av hela veckan hos Per och Johanna som kommer bli inlägg så småningom men idag tänker jag summera mina intryck av hela SM-karusellen :)
Vägen dit har inte varit solklar med tanke på allt som hänt runt om, Rubys tänder, utbildningsnivå, jag blivit sparkad...osv...
Några samlade fakta kring SM 2011...
Det var gemensamt SM för de flesta olika Westernföreningarna i Sverige.
Det bedömdes från AQHAs regelbok, förutom teampenning och teamsorting som kördes efter WRAS regelbok.
Det var besiktning varje dag på alla hästar.
Det var en kvalomgång där de 15 bästa ekipagen gick till final, förutom teampenning och sortingen.
Det var förlagt till Axvall och dess stora ridhall, här samsas framridning, tävlingsbana, sekretariat, läktare och utställare om plats.
Mina reflektioner kring detta:
Bra att man gemensamt anordnar mästerskap, det behöver Westernsporten i Sverige, en enad front och man kan splitta kostnaderna för detta. Dessutom lockar det fler att både tävla och titta.
Att köra från AQHA:s regelbok kan jag förstå rent praktiskt då det var internationella domare... Men jag undrar om jag hade haft den boken om jag inte ägt en Quarter... Det är ju ändå rasklubbens regelbok och SM var ju i bland annat WRAS regi... Nåja, det verkar ju funka men jag bara undrar om det är rättvist att döma alla raser utifrån Quarterns regelbok...
Att det är besiktning på alla hästar varje dag är oxå superbra tycker jag, då riskerar man inte att hästar som skadat sig förvärrar skadan och att vårt anseende inom sporten försämras. Dock tycker jag att två besiktningstider en vid 8-9 och en vid 12-13 var för lite när de sista grenarna inte gick förrän vid 21 tiden... I det här fallet var det kohästarna som gick de sista klasserna så det blev väldans långt att stå på utanför transporten för dessa, om man bodde så nära så man inte hade uppstallning. Tack och lov lyssnade tävlingsledningen på detta och ordnade så att bl a jag kunde komma senare på lördagen.
När det gällde att kvala var jag en av dem som drog vinstlotten här, just för att min klass inte var fler än 15, detta betydde att jag lätt kunde få två rundor, bara jag inte diskade mig i kvalet. Men är det verkligen rimligt att man ska gå till en SM-final med en nolla i reiningdelen i kvalet? hehehe...egentligen tycker jag inte det men samtidigt är det ju fritt fram att anmäla sig till SM... Hur som helst så blir kanske kvalitén i finalerna sådär om man ändå går vidare. Just nu är jag ju då rankad 9:a i Sverige i Cowhorse Limited... På Rubys och min första kostart... I mina ögon är det ett skämt ;) fast resultatlistorna visar ju just detta. Måste till och med erkänna att kanske just Limited inte ens hör hemma på SM... Detta är ju en skolningsklass och då borde Herdwork och andra beginnerklasser oxå kanske vara med :) Men som sagt, jag drog vinstlotten och kunde "tävla" SM som första kotävling med två rundor...hehehehe...
Anläggningen Axvall är väldans fin men det är väl några saker som kan förbättras... Framridningen är redan trång och står det dessutom traktor, hästar som inte ska gå klassen, folk som bara umgås och andra saker så blir det ännu mindre plats att värma upp hästarna på. Det fanns lixom inte möjlighet att rida fram ute då det var pissemörkt på hela anläggningen, på parkeringen var det inget ljus alls...eller jo tre stackars lampor gjorde tappra försök. Kanske kan man till nästa år även hyra ljuset på parkeringen? Eller erbjuda alternativa framridning. Kanske kan man flytta undan sekretariatet och ha en mingeldel för hästar som inte ska värmas upp och folk som bara vill "hänga" :) då blir det mer plats för framridning och uppvärmning. Om man kan kommunicera med stallarna så slipper en del hästar komma till framridningen för tidigt och med fler besiktningstider minskar trycket på framridningen för de hästar som inte bor på anläggningen.
Om nu det blir ett gemensamt SM på Axvall nästa år ;)
Förutom detta kanske man kan önska att inte bli utskälld i sekretariatet utan anledning...hehehe... eller ett bättre planerat och hållet tidsschema till nästa år. Skulle även uppskatta att ha någon annan mat än enbart korv på tävlingsplatsen;)
Men jag ska inte vara hur kritisk som helst. Förutom detta tycker jag att stämningen var god i det stora hela.
Kossorna var snabba, bra och hyffsat medgörliga :)
På framridningen var det lugnare och sjystare ridning än vad jag sett på länge, visst det finns väl en och annan synpunkt men ändå. Kanske har Eponas FEI filmer haft lite påverkan till det bättre, jag kan bara hoppas...
Men jag ska oxå erkänna att jag såg väldigt lite av SM, just bara det som var innan kosseklasserna och dessa. Hade ju anmält mig till både Pleasure och Reiningen egentligen...
Jag är väldans glad över att jag strök mig i Pleasuren ;) Ruby hade ju bara liiite krut i kroppen och förmodligen hade vi gjort tidernas snabbaste Pleasure och stört de hästar som faktiskt hade där att göra...
När vi gick vidare beslutade jag mig för att stryka Reiningen oxå, detta för att spara henne och för att hon inte skulle behöva vara där alldeles för många timmar.
Så med tanke på att Ruby skötte kojobbet mycket bra och att vi faktiskt överlevde framridningsbanan ;) Så lämnar jag SM 2011 med positiva tankar och känslor.
Dock tänker jag hålla mig till koklasserna i fortsättningen för det är såååå Jäkla skoj :) och att tidsmässigt blir det problem annars.
Bjuder på ett klipp från kvalrundan... hehehe... Reiningdelen visar ju hemskans mycket av hur det INTE ska se ut ;) tyvärr tog filmen slut och det är inte så mycket kossa. Ska tanka över finalrundan oxå och lägga upp här sen :)
Nu är det nerträning som väntar och lite finputsning...hehehe... inför nästa år och tävlingssäsongen. Jag längtar redan och känner att det kommer bli ett år av diskvalifikationer :) Har nog en och annan klass att gå in i och bara få Ruban lugn. Skita i mönstret utan bara få henne att slappna av. Kommer nog rida det mesta på klubbnivå oxå bara för att få henne att inte alltid förvänta sig galopp och kossor...
Ligger och vaknar till i sängen ;)
Red Ruby igår och benet kändes helt okej, ingen smärta och jag kan använda det, något lite svagare men med tanke på att jag inte trodde jag skulle kunna rida i måndags så är detta en piss i Mississippi...
Hon kändes iallafall superfin och jag förvånas varenda gång över hur jäkla bra hon är... Jag vet att hon är grym och att hon kommer bli grym men när hon får till sakerna så häpnas jag ännu en gång av den kvalité hon har. Hon är långt ifrån färdig och hon behöver några år på sig att växa i sin kropp, talang och sitt jobb men ändå...
Kunde inte ens förmå mig att kratta igen spåren ;)
Jag skulle bara jogga igenom henne och sagt och gjort, jobbade henne i skritt och trav, ställde och böjde... Sen fattade jag galopp och efter lite uppvärmning bad jag om ett samlat stopp, hon gick ner fint och jag tog åt andra hållet. Allt var fortfarande i uppvärmningssyfte... ett samlat stop till och hon tog i, shiit tänkte jag :) Nåja, ett samlat stopp i andra galoppen och sen går vi över till att ta fram ett par byten tänkte jag, vände håll fattade galopp och på andra långsidan satte jag mig ner, höll om henne och bad henne stanna...
Jäklar anoda, lilla prinsessan slängde ner rumpan så det stod härliga till... Jag släppte på tyglarna och tittade ner... Två fiiiina rännor bakom henne :) Wiiiiii.... Precis då kom Per och frågade hur det går... Jo, ganska bra, och pekade på spåret... Men jag skulle ju träna lite byten...
Per tittade, skrattade och sa; eller så klappar du om henne och sitter av :) Det hon inte kan idag kan hon inte imorgon och sitter bytena så gör dom det...
Ja, helt rätt, vad är det värsta som kan hända :) Ett avbrott... Det är så rätt, att sitta av i den där gyllene stunden och bara få med sig självförtroende... Jag tjatar ju om det jämt men jag blev så överraskad av kraften i stoppet att jag helt kom av mig i mina tankar...hahaha...
Det är i dessa lägen det är guld att ha någon som snällt påminner en igen ;)
Var tvungen att lägga dit min stövel och fota... hahahaha... löjligt men fasen vad stolt jag är över Ruban :)
Nu är det dags för en dusch, lite frukost, kolla om det är snö ute... Packa iordning det sista och sen kl 11 lasta och köra till Skara :)
Det ska verkligen bli skitskoj :)
Ha en underbar dag därute, det hade jag tänkt att ha...
Igår red Per Ruby ett kossepass... Jag har ju förpassat mig själv upp på läktaren ett par dagar och tur i oturen så har Per ridit.
Han sa att nästa gång jag ville ha hjälp så kunde jag bara be om det istället för att gå och bli sparkad ;) Jag lovar att jag ska ta till mig det och inte gå i närkamp med karatehästar...
Hur som helst, här är ett klipp från gårdagens träning :)
Jag har även beslutat att stryka mig i Pleasuren imorgon, detta för att den klassen kommer gå vid 10 tiden på morgonen... Sen är det inte dags förrän vid 17 tror jag för cowhorsen. Jag tycker det är lite långt och inte sjysst mot henne att stå på trailern hela dagen...
Sen är vi 9 startande i klassen och om jag då bara rider väl och korrekt så kommer vi gå vidare till på lördagen, skoj tycker jag då får vi ju två kosserundor :)
Hurvida jag rider Reiningen på lördagen är detsamma som med Pleasuren, är det för långt emellan så skiter jag i den, är den vettig i tid eller går jag inte vidare i Cowhorsen så rider jag reiningen...
Nåja, vi får väl se, idag ska en hög med kossor köras hem och jag ska sitta upp på Ruban och jogga igenom henne. Hoppas att benet håller, men det känns faktiskt så :)
Och många händelser... Helgen var helt super och våran lägstanivå ökade med typ 800% :) Eller ja, iallafall min, Ruby är ju avlad för detta med kossor så hon kan ju bara..
I måndags höll det på att gå riktigt illa och jag fick ta lite stryk av en ninjahäst ;) Tack och lov gick det bra med smärre, läs jätteinsatser, från alla här på Ranchen...
Jag kommer skriva mer om den händelsen sen, det otroligaste är att jag kommer kunna rida på fredag... Jag måste numera infoga mig i ledet som tillber IR-ljuset... ;) och Back on Track...
Jag har sett och upplevt massor bara på dessa tre dagar så det kommer komma många inlägg med grunden här, dock har jag oxå verkligen njutit av min hästbubbla och kanske inte varit så aktiv med bloggandet men det har jag ju tid för hemma sen...
En sak som jag måste skriva om är den otroliga gästfrihet och hemmakänsla som Per, Johanna, Jolene, William, Fia, Knut och alla djuren här ger...
Det är mer än bara en clinic eller en träningsvecka, det är själavård att få vara här...
Idag när jag åkte iväg en sväng kom jag på mig själv med att säga; jag kommer nog hem kl...
Det är få gånger i livet som man träffar på den här gästfriheten... och det är ännu färre som glatt delar med sig av den...
Men till er här uppe på kullen, från djupet av mitt hjärta, TACK för allt :)
Nu är det dags för sängen och imorgon ska kossorna flyttas...
Imorgon kommer en filmsnutt upp där Per och Ruby leker med kor från imorse... Internet är inte så snabbt här ute... faktum är detta nog är en av de där internetfria zonerna som det görs reklam om ;)
Resan upp till Tiahölm gick superbra, hon är så duktig min lilla ponny :) Bara kliver på transporten och står snällt i flera timmar.
När vi började hemma i Karlskrona så var det 11 grader ute men när vi kom fram var det -1 ute....brrrrr...
Ruby har fått äran att stå inne i fam Larssons stall och pappa Colonel hälsade med lite mhhhhmmmhhh...
Ruban spanade in lillfisen Fellas Double Diamond, som verkligen vuxit till sig sen i somras :)
Jag blir nästan sugen på en fölis ;) Hon får nu den här veckan bo mellan Mulle och sin halvsyster Kelly... Kelly var måttligt förtjust över sällskapet och pep litegrann... Ruban tittade mest med öronen framåt och undrade vad det var för små konstiga ljud. Mulle sa bara hej... Hahaha... Jag måste säga att Quartrar är helt otroliga, så lugna och bara gillar läget, visst detta är ingen ny plats men ändå det klampar in en häst som inte varit där på ett år och det mesta som hördes var ett par pip :)
Efter att ha installerat Ruban och gett henne mat installerade jag mig i ett rum... Ett eget rum :) Träffade alla andra clinicdeltagare och bara mös en stund... Blackie och Malin är ju här bl annat, två Colonel avkommor och några andra fina pållar... Ska bli superskoj att se dem imorgon, kursen verkar full och vi är nog då 8 ekipage totalt.
Givetvis kan jag inte sova men jag har till och från sovit tills fyra iallafall :) Lyckades koppla in telefonen så jag får lite mobilt bredband så nu nyttjar jag det till att kolla startlistor för SM :)
I Cowhorsen Limited är det totalt 10 ekipage... Jag har startnummer 8 här... De säger att de 15 bästa går till final...hmmm... då är min fråga... är alla direktkvalade då?
Det vore ju fantastiskt skoj att faktiskt få två rundor med kossor :) Kanske kommer det ett gäng efteranmälningar... vad vet jag.
I Reiningen är det om jag tolkat startlistan rätt 31 ekipage... Jag startar som nummer 17 :)
Notera de viiiita skydden som hänger i stigbygeln... suuuck... tröttnäsa Jessica ;)
Hur som helst är det lite spännande... Min skjorta hade tyvärr inte kommit idag så nu vete fasen om den hinner hit... Nädå, Mia på Larum har lovat att skicka upp den om den dyker upp i nästa vecka...
En sak som är irriterande är att jag lyckats glömma mina tävlingsskydd... Tror dom ligger under sängen i gästrummet... SUCK... där gör dom ju en jäkla nytta... får jaga stackars Ajje imorgon och försöka få upp dem oxå till på torsdag... Detta är oxå typiskt mig att glömma något...
Har bl a åkt på tävling utan sadelgjord... Inte så lätt när man ska hoppa :) Tack och lov var det en försäljare där så en ny gjord inhandlades å det snabbaste... Förra året åkte jag till Chappen utan mina tävlingsskjortor... hahaha...fick tack och lov låna en av Anneli...
Nåja, i värsta fall får jag väl försöka flirta till mig ett lån av benskydd... Vill lixom inte ha två set vita skydd... Tur att jag inte glömde hästen eller alla papprena iallafall :)
Nä, nu är det väl dags att försöka sova en timme till... Eller läsa på lite i regelboken... Det borde söva mig :)
Japp, idag är första dagen på den riktiga slutuppladdningen... I eftermiddag lastar jag Ruban och sen åker vi till Madängsholm, Tidaholm och Classic L Ranch :) Här väntar en tvådagars kosseclinic och sen några dagar för en sista finputs...
Jag och Ruby stannar kvar hos fam Larsson några dagar, tycker det är lite onödigt att åka hem fyra timmar för att två dagar senare ha en uppresa på fyra timmar igen.
Kanske låter detta onödigt med tanke på att vi förmodligen inte kommer ha någonting att göra med medaljstriden men för en gångs skull så är situationen till min fördel och jag har möjlighet att faktiskt ta några dagar och njuta av hästbubbla á la Grande :)
Ruby flörtar med Ajje som fotar :)
Trailern är packad, Ruby tvättad, kläderna packade... har strykt ett gäng skjortor (med stärkelse) men måste packa lite mer saker, typ hatt, smink, dator, telefonladdare... och givetvis massa BLING!!!
Sen hoppas jag att min skjorta har kommit idag... Den skjortan förtjänar ett helt eget inlägg...hahaha... eller hur Maria, men det tar jag när den kommit fram...
Igår fick jag ett paket från USA... en fiiin rååååsa t-shirt :) Tack AQHA för det :)
Jag har haft lite tid över och surfat runt på nätet lite här och lite där :)
Jag hittade en blogg från USA där en fd CowHorse tränare skriver om sina upplevelser kring Futurity hysterin och varför hon inte är tränare längre... I mitt tycke mycket tänkvärt och det ger ännu ett hopp om att alla i USA inte ser hästarna som rena kassakossorna ;)
Hon har hållit på sen 2008 och det finns en hel del sanningar att läsa här :) Mugwump Chronicles
Anledningen till dagens inlägg är att jag slängde ut bloggen på Facebook och fick då frågan om vad Futurity var för något och om det finns i Sverige...
Jag googlade lite på Futurity Sverige och det kom upp ett gäng YouTube klipp... Från en svensk tränare som filmat sina "Tävlingsklara Reining hästar" som är till salu... Fine, om det inte vore för några "småsaker"...
1: Dessa hästar är 3-år...
2: De går på stång och har förmodligen gjort så sen starten...
3: De ser inte speciellt lyckliga ut...
Nu är det ju den här etiska frågan om att hänga ut personer eller inte... Hmmm, jag är av den åsikten att om man själv publicerar sig på YouTube så har man godkänt att folk har åsikter och sprider det vidare...
Sen tycker jag att om jag inte tar ställning för hästarna och faktiskt säger vad jag tycker och tänker... då godkänner jag indirekt den här hanteringen av hästar...
Utger man sig dessutom för att vara tränare så finns det en hel del lagar och regler som man förbinder sig att följa... För att inte tala om etiska och moraliska ställningstagande som en tränare borde ha som rättsnöre i sin verksamhet.
Nåja, jag ska inte nämna tränaren med namn men jag tänker publicera några av hennes videos här... Om ni inte vill ta del av detta så är det dags att sluta läsa nu ;)
Här är en som sagt "Tävlingsklar" 3-åring... I mitt tycke så slår inte en häst så konstant med svansen om den är tillfreds med situationen... även öronen skvallrar en del om hur hon känner...
Nästa klipp är ännu värre...
Painthingst 2 år, stoppträning in i väggen... givetvis på stångbett... Hästen har ju lite självbevarelsedrift och kastar upp huvudet... man kan dock undra varför den kastar upp huvudet... efter 5 veckors träning...
Sista klippet... Jag önskar faktiskt att jag inte googlat på Futurity och Sverige...
Samma 2-åriga hingst efter 10-veckors träning... Och han slår utan att blinka huvudet rakt in i plasten... Fyyyyy faaaan vad arg jag blir.... Grrrrrr!!!!
Återigen... alla tränare i Sverige... om ni inte tycker om hästar varför håller ni på med detta???
Skärpning för fasen!!!
Detta är bara första året som Reining Futurity är i Sverige... och detta är bara ett exempel på vad det redan har lett till... Hur kommer det se ut om fem år?
Nu ska jag sluta blogga innan jag bränner av en propp i mitt huvud, av ilska...
Jag stod och tittade på Ruby när hon åt hö... och hon åt!!!
Hon tuggade och svalde, tog en ny tugga och svalde!!! Detta är årets absolut största vinst för mig!!!
Ruby kan äta :) Jag har märkt det nu några dagar att det varit mindre spill och gegg inne i boxen men jag har väl inte riktigt vågat hoppas. Kanske kommer det komma perioder då hon får det jobbigt men så här bra har hon inte ätit någon gång på över ett år...
Vår fantastiske veterinär Jörgen var ute för ca två veckor sedan och plockade ut en tand, samt att hon satt fast i nacke och käke igen... Efter detta tyckte jag att det blivit lite bättre med höet men förra veckan var han ute igen och fick förmodligen bort det sista i nacken, sen har nog den tappade tanden slutat ömma och nu tuggar hon glatt :) Wiiiiiiiiii!!!
Även om det klånkar i munnen på henne och det är nog en och annan tand på gång så är det verkligen på väg åt rätt håll... Såååå skönt!!!
September 2010, innan tandproblemen satte fart på allvar. En smäcker 3-åring :)
4 april 2011, här var hon som tunnast... Får njuta av solen en stund :)
21 april 2011, väldigt tunn men det nu finns det några grässtrån...
10 maj 2011, hon lägger på sig för varje dag som går, tack vare gräset.
På clinic i juli...
Nu i september, ganska exakt ett år sen hon blev min, hon har blivit riktigt fin...
Annan vinkel... Inga revben syns och hon har musklat på sig ordentligt.
Ja, tittar man på första och sista bilden så syns det väldigt mycket hur mycket en unghäst kan ändras på ett år... Men hon är ännu finare nu ännu rundare och ännu mer muskler :)
På fredag lastar jag och sticker upp till fam Larsson och Classic L Ranch, först för en kosseclinic men sen stannar jag kvar och bara är några dagar innan SM går av stapeln...
Jag ska försöka få till lite bilder på henne och kanske, kanske kan någon snäll stackare filma en snutt när hon jobbar kossor :)
Men återigen, största vinsten i år är utan tvekan att hon kan äta igen :)
Ha en bra dag därute, jag ska ta hand om en febrig och förkyld Olivia...
Rubys utveckling går framåt med stora steg... Hon börjar bli riktigt stark :) Detta innebär ju en större insats från mig som ryttare...hehehe... i två dagar har hon gått som en riktig dressyrhäst i traven och banne mig, jag har träningsvärk i mina magmuskler... Hahahaha...
För många år sen nu, när jag hade hopphäst och bodde i Mariefred, hade jag mina hästar inackoderade på Ekelund, ett familjestuteri som bedriver ridskola... Idag är jag så grymt glad över mina år där för Ann som äger och driver stället är dressyrryttare, detta gjorde att det var tätt med dressyrträningar på anläggningen... Idag är Ann och Jockes båda döttrar är igång och tävlar, Madde i framförallt dressyr och Sofia i framförallt hoppning och tack vare bloggandets och internets fantastiska värld kan jag följa deras utveckling men framförallt deras tänk om hästeriet... Jag rekomenderar varmt ett besök där för familjen Holmqvist tänk med hästarna är både genomtänkt och framåtsträvande...
Fernandos Safari
Men tillbaka till dressyrandet ;) Min hopphäst Fernandos var stor ca 174 och han älgade glatt runt med mig i början, Ann, som är otroligt pedagogisk, fråga om inte jag skulle vara med på dressyrträningen nästa gång och jag tänkte, ok...
Visst skolrider och markarbetar man hopphästar men detta öppnade en ny värld och nya nyanser i min ridning... Fernandos var en väldigt välskolad häst och jag kan inte nog trycka på hur viktigt detta är att ha som förstahäst... En läromästare... Utan de grunder jag fick av honom hade jag aldrig klarat av att utbilda bl a Ruby...
Hur som med dressyrens hjälp gick ju hoppningen mycket bättre, jag började förstå hur musklerna funkar och vilka övningar som gav vad... Varför drivningen alltid ska komma bakifrån och hur då även samlingen måste komma bakifrån... Vad sidvärtes rörelser och hur lösgörande arbete stärker och bygger upp långa smidiga muskler... Hur viktigt det är att hela tiden stretcha hästen i ridningen för att bygga upp långsiktigt...
De tre första stegen på Fernandos i perfekt balans och form glömmer jag aldrig... Den känslan, vi var ett och vi flöt fram.
Där och då insåg jag, efter 20 år i sadeln, att jag var en nybörjare... Hahahaha... Det var en nyttig upptäckt ;)
Men efter de tre stegen var varenda ridpass en strävan efter att nå dit igen, komma dit snabbare och hålla kvar känslan längre...Kunna rida svårare rörelse med samma lätthet och känsla... Vi började med halvhalter, tempoväxlingar, övergångar, skänkelvikningar, öppnor, slutor och fortsatte med förvänd galopp, galoppombyten, galoppiruetter och början till Piaff...
Jag blev aldrig någon dressyrryttare men startade några Lätt:A med honom... någon gång gick det riktigt bra ;) har för mig att jag vann något klubbmästerskap i dressyr... med hoppsadel :) Andra gånger gick det inte lika bra, första tävlingen på annat ställe undrade han var Fasen är Hindrena?? tog sats och hoppade nästan över dressyrstaketet :)
En sak som vår dåvarande dressyrtränare sa var att om du verkligen ridit idag kommer du känna det i magen i morgon... hehehe... och det stämmer så väl :)
När jag gick över till Western var det samma känsla... Jag är nybörjare ;) Det är befriande att slänga all prestige och "jag måste prestera" press över axeln och bara ha skoj.
En blivande dressyrhäst...? Nääää... kossor är alldeles för skoj :)
Jar lärt mig att alla har någonting att lära mig, även om det kanske är hur jag INTE vill eller tänker göra :) Men för att nå framgång måste man våga plocka godbitarna av det enorma smörgåsbord som finns, ju mer allsidig träning häst och ryttare får desto bättre blir det i slutänden... Om, det man gör är genomtänkt med ett; Varför gör jag det här och vad vill jag uppnå med detta? Visst kommer man misslyckas under vägen och undra hur sjutton man kunde göra så men ändå, att hela tiden reflektera och utvärdera så behöver man inte misslyckas hela tiden :)
Visst, jag vill se hur långt jag kan nå... Men, att ha skoj kommer alltid gå först, att njuta av det jag gör... Jag älskar att träna och att tävla och att vinna ;) men det kommer aldrig bli ett måste...
Och faktiskt efter igår så rycker det lite i tarmen att kanske starta någon liten dressyrklass så småningom med Ruby ;) Hon rör sig riktigt bra och borde hålla upp till Lätt:A klasserna utan problem... väljer jag detta kommer det givetvis att bli i Mariefreds klubbfärger :)
Iallafall, Tack Ann för att du fick med mig på den där himla piff och puff träningen... Utan den hade jag aldrig insett hur mycket jag inte kan :)
Kanske kan gårdagens inlägg få det att verka som om jag har det tufft och inte mår bra... Men, så är det inte, som sagt detta har legat och pyst länge inom mig och jag har inte förrän nu haft/kunnat uttrycka det av olika anledningar...
Det var otroligt skönt och befriande att äntligen kunna få ur mig det men nu är det dags för nya äventyr :)
Tack alla ni som skicka peppande sms och mail och sånt :)
Liten...
Jag har en stark känsla av att idag kommer bli en bra dag att vi lägger undan och begraver gamla spöken och blickar framåt. Med framförsikt och förhoppning...
Det är bara att titta ut genom fönstret så här tidigt och se hur morgonrodnaden sprider sig över vattnet, ikväll ska jag ut till stallet och rida min fantastiska Ruby. I morgon är det barnkalas och sen lite firande av en vän... På söndag kommer det bli en tidig galopprunda runt Tromtö och sen väntar äventyret tvättdag ;)
Börjar bli stor :)
Ja, jag är helt säker på att idag blir en bra dag :)
Förmodligen borde jag inte skriva detta inlägg men...
Jag vet att jag hänger ut mycket av mitt liv här i bloggen, jag har givetvis ett eller några exhibitionistiska ådror i mig som gör att jag gillar att höras och synas... detta är något jag själv valt
Syns och hörs man får man ta kritik och skit ibland... Fine, det är spelets regler och jag är införstådd med det...
En sak som dock gjort mig fly förbannad är när det jag skriver här används för att slå undan benen på mig... Det har inte hänt ofta för de allra flesta som läser är urgulliga och jag känner många gånger mer stöd från er än jag kunnat vänta mig... TACK!!! Ni är bäst <3
Men, nu har det hänt och det här är mitt svar till DIG!!!
Jag är trött på att bli behandlad som skit, jag är trött på att se människor som jag bryr mig mycket om bli behandlade som skit...
Jag kan ta att situationen krävde vissa åtgärder som i slutet inte var så skoj, för någon... Men sättet DU har gjort det på... och sättet DU fortsätter hantera saken på är ovärdigt både för de som drabbas men även för DIG...
Jag har haft all respekt för DIG och delat många saker med DIG, jag trodde på DIG och anförtrodde mig åt DIG... men till vilken nytta? Har DU glömt vad människovärde och empati är? Nej, jag tror inte det, jag tycker DU är en fantastisk människa men sättet DU valt och fortfarande väljer att hantera saker på är åt helvete fel... Det vet DU!!!
Jag och därigenom min familj, mina vänner, mina nära och kära har oxå fått tagit tillräckligt med skit när de har fått stötta mig från att gå under i detta. Det har tagit hårdare på mig än jag kunnat ana... Men nu räcker det.
Tänk DIG om situationen varit det omvända, hade DU velat bli behandlad på det sätt DU behandlat mig och andra?
NEJ, DU vet vem DU är och DU vet att jag har rätt... Gör oss båda en tjänst och välj den ENDA rätta vägen för en gångs skull, så VI båda kan vända blad och gå vidare i livet...
För idag så fyller världens bästa Olivia 7 år... Shiiit vad tiden går fort, det är helt galet.
Jag är så stolt över att få vara din mamma, du förgyller varenda sekund av mitt liv. Du är det bästa jag någonsin gjort och kommer att göra. Du är min största vinst i livet.
Precis så känner jag nu och jag är förmodligen otrooooligt tråkig för alla runt mig som inte är hästmänniskor :)
Jag vill helst bara, prata, vara och andas häst hela dagarna... Kommer på mig själv med att fundera på vilken scarf som passar med vilka handskar, om jag ska ha tre outfits med mig till Axvall och vilken outfit jag ska ha vilken dag...
Hur Ruby ska kunna bli ännu mjukare, när vi ska hinna galoppa runt Tromtö för kondisens skull, vilka dagar jag ska tvinga upp mig på löpbandet igen...
Ja, typ allt kretsar runt ridning, trimning och förberedelse...
Min kvällslektyr består av två regelböcker, AQHA:s och WRAS... Försöker pränta in vad det är som bedöms och vad jag kan öva på mer... Vart jag kan tjäna poäng och vart jag bara får ta vad det blir :)
Det är ju inte så att jag kommer bryta ihop om allt går åt skogen, första prioritet är ju just att Ruby ska få bra upplevelser inför framtiden... men givetvis är jag ju en tävlingsmänniska och vill göra så bra ifrån mig som jag någonsin kan...
Ni som läser bloggen och är hästmänniskor kanske förstår mig men ni andra...hehehe... Mitt råd är, håll er borta eller stå ut :)
Idag kommer min älskade mamma så ikväll ska jag försöka vara lite mer ohästig :)
Ha en bra dag därute det ska jag!!!
Japp det verkar som om dagarna bara flyger förbi och jag inte hinner med ett endaste litet blogginlägg :)
Mycket saker händer i mitt liv just nu och det mesta verkar lite kaotiskt... Fast mest inte alls på ett negativt sätt... måste bara hinna med själv.
Jag har fått ett nytt jobb, eller ja, en deltidstjänst fram till jul, det är riktigt spännande då det är inom resursskolan... Alltså jag kommer få möjligheten att se de kids som behöver andra lösningar från deras perspektiv. I vanliga skolan är det ju allt som oftast dessa som blir satta åt sidan för att man helt enkelt inte har den tid eller de resurser som behövs. Jag tycker det ska bli spännande och lite pirrigt... Vet inte än vart det ska leda men känner att det är skoj med en utmaning och detta är verkligen ett oskrivet blad :)
Jag har ju tagit beslutet att faktiskt ställa upp i WRAS-SM... Det blir start i tre klasser, Pleasure, Reining och Cowhorse Limited. Jag tror inte vi har en chans på medaljer men givetvis kommer jag rida så väl jag någonsin kan och se till att Ruban är så väl förberedd som det går på den tiden som är kvar ;)
Hur som helst ser jag det som ett bra tillfälle att skaffa oss en god tävlingserfarenhet inför nästa säsong... Då har jag lite andra planer :)
Jag har ingen Pleasure häst... eller hon har bra gångarter och dessa tänker jag inte förstöra :) Dock så har hon inte riktigt styrkan att gå så samlat som hon skulle behöva för att ha en chans... hehehe... hon skjuter ju på i varje steg och helt ärligt så tycker jag det är viktigare för framtida cowhorse så hon hinner ikapp kossorna :)
I Cowhorsen är det vår absolut första start någonsin och jag har ingen som helst aning om hur hon kommer reagera... Ett absolut wildcard men om hon bara tar tag i kossan så är jag helt nöjd :)
Reining... Ska jag vara helt realistisk är vi inte där än, vi har inte stoppen och vi har väl inte riktig den Power som skulle behövas... Sen vill jag ju att hon ska hålla länge och just därför är vi inte färdiga än... Det jag nu kommer skriva om har Per fått mig att tänka på... och jag och Anneli har stött och blött denna frågan i nästan två års tid nu... Detta är väl min slutplädering på dessa tankar :)
Jag har sen länge beslutat att inte använda plates på henne... alls... detta för att i min värld är stoppen en för liten del i ridningen för att riskera vartenda annat steg... Missförstå mig rätt...
Jag slänger in två bilder som nog förklarar lite mer...
Första bilden är en vanlig skoning med en vanlig sko... Skon följer hästens hov och ger en yta att gå på runt om där slitytan är störst...
Samtidigt är skon smal nog att inte förstöra greppet som skon ger hästen i sina rörelser... Lätt kan man säga att ju smalare en sko är och ju djupare sömrännan är desto mer grepp ger skon. Detta är ju bra när hästen skall accelerera, vända och skjuta ifrån... En kapplöpningssko är dessutom av aluminum och med en extra greppklack framme i tån, allt för att ge maximalt grepp i rörelser framåt. Ni som är hästmänniskor vet ju redan om allt det här och givetvis väljer ni oxå en utbildat hovslagare som vet allt det här... Jag har under mina år insett en av få absoluta sanningar inom hästeriet...
Inga fötter, ingen häst...
Nu till Platesen... som ni ser är de mycket bredare och istortsett helt släta... Detta gör att hästen i sina stopp kommer glida uppe på materialet. Visst, superbra när man ska slida 8 meter... men i vartenda annat steg så kommer skon inte ge det grepp som en häst normalt har barfota eller med "vanliga" skor...
Detta innebär att i vartenda steg hästen tar kommer den få överkompensera sin glidfas... Ja, en häst ska ha en viss glidfas i sina rörelser att hämma den innebär oxå slitage och skaderisker... Men att ständigt rida med överdriven halka... tänk er att gå på isgator som bara delvis är sandade... Japp, precis som en vanlig vinter här i Sverige ;)
I ridningen lägger jag kanske 1% på att stoppa... Resten av tiden vill jag ju att Ruby skall skjuta på bakifrån och kunna vara explosiv i sina rörelser...
I Western har vi en trend som inte är alltför skoj... Hästar som inte håller, hästar som vid tre års ålder är "helt klara"... Få i Sverige kan skryta om att ha en häst som är pigg och glad som tonåring... Dressyrhästar brukar nå sin topp som 12 år och äldre...
Nä jag ska inte snöa in på detta resonemang... Igen :)
Men, saken är att jag tror att platesen faktiskt är en stor bov i dramat... Hästarna går och överkompenserar vartenda steg de tar, man kan se i videoklipp hur de i reiningen mer eller mindre halkar fram i galoppen och för att inte tala om när de ska rygga så klarar de nästan inte av detta för bakhovarna får inget grepp...
Ruby har redan nu så lätt för att sätta under sig och i ryggningen är det ofta som hon trampar på sig själv för att hon inte hinner undan med bakbenen... Att då slänga på plates vore nog helt ödesdigert för henne och jag tror att hon inte kommer vilja rygga alls tillslut....
Hon är ju även en natural stopper och även här tror jag att hon kommer bli rädd om det blir för mycket glid innan hon orkar hålla emot... och den dagen hon kan hålla emot... då kommer inte platesen behövas längre :)
Dock har jag valt en annan lösning på skor då jag ju vill ge henne förutsättningarna att kunna glida lite... De kallas Poorman plates, tack Per även här, vilka är en vanlig ganska slät baksko som bankats ut bredare i tån och tåriktats för att ge mindre motstånd ni kan se på bilden vad jag menar med tåriktad... alltså skon ger mindre friktion i stoppen för att kanten inte är så skarp.
Dessutom så har insidan av trakterna fasats av så att underlaget lättare kan försvinna bort bakåt...
Nu har väl vädret inte gjort att banan hemma är lättslidad... men detta känns som en sko anpassad för ändamålet... Kanske kommer jag med detta stöta mig med resten av westernfolket men helt ärligt... Det skiter jag i...
Jag tror att många hästar skulle hålla mycket längre om de inte gick med plates utan lärde sig stoppa korrekt... Här är ett inlägg från Per som tar upp detta... Hur man bygger upp stoppen :)
Hur som helst, Ruby är kanonfin och har kraft och ork som bara den... Vi jobbar fortfarande på bytena men nu sitter höger-vänsterbytet och det andra är på gång... Hon stoppar korrekt och väl samlad, hon spinner hyfsat korrekt även om det kommer komma fart inom ett par år :) Hon är tydlig i sina tempoväxlingar och alla förbenade öppnor, slutor, kontraställningar, ryggningar på volt och övriga mjukgörande rörelser börjar ge resultat :)
Hon får dessutom en kur från Pavo med Muscle Builder och Muscle Care här kan ni läsa mer på sida 43 som komplement till ett av de bästa tillskotten jag hört talas om Equi Jewel det är helt klart detta som gjort att Ruby är så fin i hullet nu som hon är... allt för att vara så väl förberedd som det bara går :)
Nä, jag är inte så orolig eller nervös över att rida SM... Det är inte som vanliga SM utan man åker helt enkelt dit, kvalar på fredag eller lördag och om man går vidare rider final på lördag eller söndag...
Jag kommer rida Pleasure och Cowhorse Limited på fredagen och Reiningen på lördagen...
Mer info om SM:et finns här under SM 2011 ute i högerkolumnen, och det går på Axvall i Skara...
Jag tycker faktiskt att det ska riktigt skoj att åka dit och hoppas verkligen att det kommer bli en positiv upplevelse för oss båda men framförallt för Ruby... Fast det är ju min uppgift att se till att det blir så :)
Nä, nu är det dags för mig att gå och lägga mig... Imorgon väntar en ny arbetsdag... fast jag är nog hopplöst i min hästbubbla just nu... stackars kollegor ;)
