Review februari...

Shiiiiiit vad tomt det är här hemma... Ingen liten kall nos som kommer och buffar på en på morgonen... Inget klicketiklick på golvet eller nån liten hund som ligger i korgen och snarkar...
Detta är helt klart ett av de svåraste beslut jag tagit... Lixom i min värld så gör man sig inte av med djur hur som helst... Nu är det ju inte så men ändå... Jag vet att det är för hennes bästa och jag står för det, suuuuck, det är väl bara att sörja ena stunden och glädjas nästa ;)
Jag orkade helt enkelt inte lägga in återblicken för februari igår...

Nåväl, back to buisiness...

Februari:

Det brann på Pantarholmen... i en hel vecka rykte och pyste det i gamla bildäck här och luktade urk...

Det bbrinner på Pantarholmen...

Det var fortfarande äcklig snövinter här men någon dag var det plusgrader... Bosse gnagde sönder alla stolpar i hagen och jag red som sjutton...

Vi åkte till Trysil på skidresa med jobbet, en väldigt händelserik men fantastiskt rolig vecka. Mycket åkning i suveräna backar :)

Solnedgång över Trysil

Kommer ihåg att det var en hel del travhästar som sökte nytt hem då... Här är det inlägget:

Det här med hästar...

Jag har ju hållit på med hästar hur länge som helst. Det är något jag måste göra för att må bra. För tre år sen, snart, sålde jag min sista egna häst då jag kände att det var mer massa måsten än skoj att åka till stallet. Då jag nu inte har någon egen häst, tack och lov har jag fått låna en fantastisk häst av Fia, så längtar jag ändå att få ha min alldeles egna kompis. Som jag kan utvecklas med under en lång tid. Ibland så dyker det upp billiga hästar och jag får både det ena och andra förslaget om hästar...eller ja, här är kruxet, det är travare. 

Nu finns det många som säkert tycker att det inte är något fel på dem. Nja, säger jag inte om man ska hålla på med trav. Jag vet några få travare som nått framgångar i andra grenar än trav och jag får nog anse mig själv rasistisk i detta fallet då jag aldrig skulle skaffa mig en själv!!! Varför? 

Jo, travare är avlad för körning och inte för ridning, de har alltså inte rätt anatomisk uppbyggnad. En ridhäst ska ha kort rygg för att på bästa sätt orka bära upp ryttaren, en travare ska ha lång rygg så den inte slår ihop benen när den travar fort. Nästa sak som är till deras nackdel, de är avlade att springa fort som satan framåt. Detta är ju en enorm säkerhetsrisk då de lätt blir triggade till löp, dock är de oftast väldigt trevliga att ha att göra med då de är mycket hanterade från början. Sen finns det en tredje ekonomisk aspekt, travare är en högpresterande kapplöpningshäst, de kräver mycket mat för att hålla hull. Dessutom krävs det lång tid och mycket erfarenhet för att skola om och framförallt muskla om en travare till ridhäst. Tyvärr så finns det alldeles för många travare som inte presterar tillräckligt bra för att vara ekonomiska på banan och då säljs de till oerfarna människor som tycker det är suveränt med en billig häst. Inköpet av hästen är det billiga, oavsett vad den kostar! Det är tränings och dagliga kostnader som är de stora och att då köpa sig en häst som man förmodligen aldrig kommer nå dit man tror är enligt mig att kasta pengarna i sjön. 

Efter ett tag när travaren inte gick att omskola av nybörjaren börjar nästa resa för den stackars hästen...den säljs igen...och igen...och igen. För varje byte av hem lär den sig mer ofog och blir otryggare i sig själv. De som kanske skulle kunna ge en avdankad travare ett gott hem är de som aldrig köper sig en, vi har nämligen högre ambitioner än vad en travare klarar av. Jag önskar att världen såg annorlunda ut och att varje häst fick ett underbart hem men det är långt ifrån verkligheten. Tyvärr är det mest humana mot dessa hästar att slakta dem, låter kanske hårt men är alternativet att bli en vandringspokal så är detta barmhärtigt!!!

Jag känner några få travare som faktiskt fått denna underbara hästmänniska som haft både tid, pengar och engagemang nog för att ge dem ett vettigt liv, ni har min fulla beundran över det. Bl a är det en man i min klubb EWR som har ett sto på typ 20 år, de har haft en lång och framgångsrik westernkarriär ihop, med allt från roping till teamsorting... Affe, du och hela din familj är diamanter.

Nog om detta, nu vet ni min ståndpunkt och jag kan visa sida efter sida på nätet som bekräftar det jag tycker...tyvärr.

Trots att jag låter hård så var min bästa tävlingshäst 25% travare :) Hans mamma var resultatet av en icke godkänd travarhingst som hoppade över till stoet. Hon gick 140 hoppningar med goda resultat och Fernandos är den bästa häst jag någonsin ridit, det fanns lixom inga begränsningar hos honom. Tyvärr slutade hans liv alldeles för tidigt pg a en olycka och jag saknar honom oerhört fortfarande, det är 7 år sen han dog... Drömmer ofta att jag är hos honom och att jag återigen får äran att rida och njuta av denna fantastiska häst. Jag vet att den dagen jag lämnar detta liv finns han där och kommer bära mig till livet efter detta, tillsammans med min älskade hund Snövit.

Min älskade Fernandos... 25% travare :)

Usch, jag blir fortfarande upprörd när jag tänker på alla stackars hästar som kastas runt som värsta slit och släng produkter... Så länge travindustrin i Sverige inbringar så mycket pengar som den gör så kommer det finnas avlagda hästar utan värde oxå... tyvärr...

Nä nu ska vi städa lite och sen ska jag åka ut till stallet  :)
Igår red jag barbacka för första gången på pluttan, det gick fantastiskt bra och hon knallade på som om det var det mest normala någonsin...

Ha det bra därute trots att det är snö ute :)