Och så blev vi en till...

Vill inte släppa oss ur siktet, sadel är mysigt att ligga på.

I några månader har vi sett honom stryka runt stallet, över ridbanan och i hagarna. Vi har haft en förhållandevis mild höst och därför har jag bara noterat honom men inte tänkt så vidare mycket på honom. I lördags så hade han tagit skydd under farstubron hos stallägarna och jamat så hjärtat brast. De gav honom lite mat och han beslöt sig förmodligen då snabbt för att försöka stanna kvar på något sätt. I söndags när jag och Olivia kom in i stallet hörde vi de mest hjärtanskärande jamande från vinden, visst det är ett bra ställe om man jämför med att bo ute men utan värme så kan det bli kallt. Det var en lite raggig svartvit katt som försiktigt närmade oss och hela tiden pratade. Vi kände igen honom direkt, det är ju kissen som vi sett runtomkring stallet. När vi hade bekantat oss med honom så ville han inte släppa oss ur siktet utan var med där vi var, förutom när vi red då det regnade ute ;)
Efter att ha ridit och gett kissen lite mat åkte vi hem och berättade om honom för Ajje, jag var ändå glad över att han inte skulle behöva bo utomhus i vinter men självklart så blir man blixtförälskad i en varelse som direkt visar så med hela sitt väsen att han önskade bli älskad och få ett hem. Han kände samma sak och efter en kort koll med stallägarna så beslöt vi oss för att han får flytta hem till oss. Vi åkte till stallet, lockade ner honom, stoppade in honom i transportburen och körde hem.

Efter en timme eller så... Varmt och skööööönt..zzzz...

Där ställde vi ner buren i vardagsrummet öppnade den och han bara kliver ut.

Dock har Molly en och annan åsikt i det hela och Dexter som Olivia döpt honom till fick verkligen veta vem som egentligen bestämmer hemma. Men trots detta så visar han bara gott mod och var helt nöjd med att ligga på ryggstödet till Ajjes fåtölj, han har fått lite mat och vatten i omgångar, vet var kattlådan är och har iallafall hittintills visat sig vara rumsren.

Jag har skickat bilder till de katthem som finns i Sundsvall...OM det skulle visa sig att han har en ägare som saknar denna mysiga katt. Finns en hel del kännetecken att identifiera honom på. Ska jag vara helt ärlig så tror jag inte han har någon ägare utan är en övergiven sommarkatt, då han är okastrerad och omärkt. En efterlysning kommer ändå läggas ut i två veckor så att eventuell ägare kan ge sig till känna.

Jag blir så arg och ledsen på de/er som tycker att man kan ta en kattunge och sen överge den vind för våg. Egentligen är detta mot mina principer då jag nu indirekt stöder alla dessa idioter som nästa år kan skaffa ny katt, för någon tar ju ansvar till slut. Men som med allt annat i livet så behöver man välja och den här gången så valde Dexter att sätta sin tilltro till oss och vi har plats för en till som så uppenbart behöver det.

Givetvis behöver det inte alls vara såhär, han kan helt enkelt ha bestämt sig för att flytta hemifrån och hitta något nytt hem, en del katter gör ju så.

Hur som helst, jag hoppas faktiskt att Dexter kommer få stanna hos oss för det är en väldigt mysig kisse.

Nåja, jag önskar er alla en fantastisk dag därute. Det har jag och jag vet en liten kisse som oxå har det, inomhus i värmen, med mat, vatten och en mjuk plats att sova på :)