Tre små dåliga beslut...

Hmmmm... detta är en liten historia som egentligen borde begravas utan närmare återberättning men samtidigt tycker jag livet är fantastiskt roligt när det sätter en i dråpliga situationer som lixom till slut eskalerar till orimlighet...

Allt började i onsdags kväll vid 21.30 tiden... Just den tiden har en benägenhet att tydligen vara en bra tid i mitt liv för just små dåliga beslut ;)
Jag behöver nog oxå berätta att min älskade man är väldigt nogrann och lämnar helst inget till slumpen... så även denna gång och för att undvika dubbla internetavgifter såg han till att säga upp abonnemanget i tid... Eller lite väl i tid för den 1 november slutade internet här i Karlskrona att fungera, efter en del morrande från mig och Olivia fann vi oss i situationen och jag får erkänna att det funkar bra att koppla upp mig mot iPhonen och köra över 3G... Till och med säsong 1 av Hell on Wheels över Viaplay funkar helt OK ;)

Nåväl, i onsdags kväll så påminde min iPhone mig om att det var dags för en systemuppdatering... Här kommer nu mitt första lilla dåliga beslut... Jag tänkte, fan vad jag älskar Apple som lixom sköter tänkandet åt mig, klart jag klickar OK. Dock var jag inte beredd på att detta lilla projekt skulle ta tre timmar... Men men tänkte jag... det är onsdag, jag är frisk, kan surfa på Facebook och bara ta det lugnt. Ingen Ko på isen...
Sen vid 22 tiden tänkte jag att hmmmmmm... (mitt andra dåliga beslut) det är mycket att packa här i lägenheten och i barskåpet står en gammal Sherry som vore onödigt att släpa med sig till Sundsvall, det är ju typ bara en 1/4 del kvar, sen tänkte jag tillbaka i tiden då jag fick ett par Sherryglas som väldigt länge stått oanvända. Det vore ju trist om det gick sönder i flytten utan att vara till nytta....( Det andra slog jag sönder för flera år sen ;) 22.15 hade jag tänkt klart och glaset fick lite puts och Sherry i sig och jag verkligen såg hur det log.
Det var länge sen en Sherry smakade sådär riktigt gott men denna, det var Top Notch. När den var slut så tänkte jag, nämen en liten sängfösare... obs det var fortfarande en timme kvar på iPhonen, Phoenix uppdatering... Ja, min iPhone har ett namn ;) Jag fyllde helt sonika på det pyttelilla glaset och njöööööt. Av att min iPhone skulle vara uppdaterad och chic... att jag på torsdagen skulle till Ronneby Brunn på julbord, på att det fortfarande var +7 ute och katten inte bet i mina tår... Ni vet sådär som man njuter när livet tar en paus precis innan helvetet bryter ut.

Jag hade vänner som inte heller kunde sova och konversationerna var av hög klass på FB och livet lekte... Visst jag morrade lite över att Thoord var död... Ja, Ajje har döpt vårt internet... och att 3G var slött men ändå, jag var i det stora hela nöjd.

Kl 00.31 sa iTunes: nu säkerhetskopierar jag iPhonen, ha den kopplad till datorn för återstart.
Jag skrek: YES!!!.... det skulle jag kanske inte ha gjort... Hann nog skriva det till Mia oxå :)

Det var sååååå nära... sååååå nära men ändå såååå långt borta...
Min iPhone startade om...
Min iPhone startade upp igen...
Min iPhone ville koppla upp sig mot iTunes...
...
...
Mitt internet är i min iPhone...
...
Klockan är 00.40
...
...
...
Min Mac BookPro ger mig fingret...
...
...
Min iPhone hånskrattar och vill koppla upp sig mot iTunes...
...
Jag utövar de delar av den finska vokabulären som inte är barntillåten...
...
Jag tänkte; satan hur i helvete ska jag komma upp imorgon då min väckarklocka är min iPhone...
...
Jag kan ärligt säga att mina hackerkunskaper har en del att önska då jag inte lyckades logga in mig på något av de tre öppna nät som tydligen finns på Pantarholmen, inte heller funkar min supportlinje då den är väldigt beroende av att min iPhone startar... Jag morrade lite igen åt Ajjes framförhållning av urkopplande av internet och morrade lite till när jag insåg att jag inte ens kunde ringa honom 00.50 en onsdagskväll och berätta detta på ett något ohyfsat sätt...
Men jag fick en idé... Det finns ett nät inne i stan som jag kanske kommer åt om jag kommer ihåg lösenordet ett sånt där "öppet" nät ;)
Tyvärr var det i denna stunden som mitt "dåliga" beslut nummer två gjorde sig till känna... Nej, jag drack två Sherrys, jag kan inte köra bil...
Vid det här laget gick jag över från finska svordomar till Engelska... jag kan många fler svordomar på engelska än på finska...

När jag processat allt genom min hjärna kom jag på att Olivias iPod där borde man kunna ställa in ett alarm... och jag hade rätt det gick att ställa in alarm och komma upp på torsdags morgon...
Jag är inte morgonpigg men denna torsdag studsade jag upp och sprang in på Olivias rum för att väcka henne....
Upp, vi måste åka jag har ingen telefon eller internet... Olvia; lite förvirrat sömndrucken tittar på mig som om jag var helt dum, vaddå du har ju iPhone???...
Men vi kom iväg tidigt och jag körde in till stan, kopplade upp mig på det "öppna" internetkontot och sen kopplade jag in iPhonen...

Nu är det ju så att denna var något upprörd på min dumhet från föregående kväll och när den väl startat om så gav den mig rådet att... Hallå, du kan ju inte bara avbryta, nu får du straffet att återställa mig oxå... Jävla amatör...
Jag, som vid det här laget bugade och bockade sa... ja, ja, ja, vad du vill älskling och klickade på återställa...
Nu hördes en fantastisk musikalisk symbios när iPhone, MacBookPro och iTunes sammanstrålade i harmoni... trodde jag...
Men Phoenix var sur... såsom bara ett geni som är förolämpad av en bondtölp kan bli... Han vägrade starta om utan återigen fick jag göra en återställning... Tiden började nu bli knapp då jag skulle börja jobba...
Efter återställning nr 2 så sa Phoenix OK... jag återstartar... Jag körde till jobbet...
Sprang in med dator och telefon inkopplat och frågade, smått hysteriskt, om det hade internet...
Ja, sa min kollegor vi har en usbpinne som funkar... Jag sa: YEAH!!!

Nu har den här historien av dåliga beslut gått så långt att den fått eget liv och nu är det bara att följa med i svängarna och försöka undvika att bli tacklad alltför hårt...

Usbstickan kom och jag log... ända tills jag skulle koppla in den... Telenor har en väldigt klumpig form på sina Usbmodem... de tar typ en och en halv Usbport... måste vara en PCman som designat den...
Jag kunde, nästan med tårar i ögonen, konstatera att faaaaan det går inte... jag har numera övergått sen länge till svenska okvädningsord... och tack vare Annelisan har jag femdubblat min vokubalär över de senaste fyra åren... Jolene Larsson hade blivit miljonär på mitt språk och jag själv skrämde nog de flesta jag mötte nu... Komplett med ett smått hysteriskt skratt att livet är ta mig fan oförutsägbart...
Jag valde att inte ta med mig laddaren till datorn då jag "bara" skulle koppla upp mig och göra en snabb uppdatering... Detta skulle kunnat visa vara ett dåligt beslut men det var det inte ;)

Efter lektionen åkte jag återigen till the "hot spot" och kopplade upp mig... Detta nät räckte inte ner till den plats jag jobbar på torsdagsmornar...
Jag kände mig lite som en "ful gubbe" med min dator i framsätet och telefon kopplad... sen tänkte jag, nä, jag är FBI... mycket tuffare ;)

Nu synkade iPhone, iTunes och tillslut fick jag den underbara frågan om jag ville återställa till min senaste säkerhetskopia, tagen onsdag natt 00.31....
Jag skrek... JAAAAA och klickade på knappen....
iPhonen kopplade upp mot nätet och allting tuggade på... Jag insåg att jag utan problem kunde åka till jobb nr 2 och bara övervaka ;)
In på jobbet med dator i handen och telefon inkopplad med navelsträng... förnöjt återställande av säkerhetskopian...

Mitt in i lektionen tänkte jag, hmmmmm att ha internetkoppling på verkar sluka batteri och jag tog inte med laddaren till datorn... Nåja, iPhonen behöver ju inte internet för att återställa säkerhetskopian och med 44% kvar kommer jag spara sjukt mycket batteri av att stänga av internetdelningen, så att batteriet säkert räcker...
...
...
...
Detta var, helt otippat, mitt dåliga beslut nr 3...
Jag hade inte mer än stängt av internetdelningen förrän iPhonen skrek... WHAT THE F*CK???
Och stängde ner...
...
...
Jag uppfann några nya spännande finengsvenska svordommar... på plussidan var att ingen elev förstod dem... minussidan... inte jag heller...
...
Jag skrek dock rakt ut och eleverna stirrade mycket konstigt på mig när jag med vild blick sa... STÄNG ALDRIG AV EN INTERNETDELNING...
...
...
Efter ytterligare fraser med ord som i en tecknad Tintin serie fått Kapten Haddock att rodna så tog jag reson och klickade på: Snälla återställ min senaste säkerhetskopia...
Nu var det tid vs batteri...
Jag ställde dator och telefon i ett låst lärarrum, bad på mina bara knän, nästan, att den skulle få stå orörd, gick och åt pannkaka och kom sen tillbaka till rummet... Puh, datorn stod på 11% men det var bara en 1/5 del kvar... efter just Tintin, vet ni att det spelet tar 1.5G?, rasslade det till och alla program/spel bara hoppade in i telefonen... 8% kvar på batteriet och jag kunde kyssa min dator i det läget :)

Nu var allt frid och fröjd igen... förutom de 30+ program som av någon anledning (inte var uppkopplad) kunde återställas ok... Jag kunde ringa och sms:a och jag var uppkopplad till internet...

Hamstern Alice är nöjd med sin nya lyxbur :)

Men sen rullade lixom lavinen på... Olivia och jag var i en djuraffär och skulle kolla på lite grejjer, läs vattenkopp till katt buren, hon kollar på en hamsterbur som är kattsäker... Molly hoppar numer rakt upp mot hyllan och buren, sätter klorna i buren och försöker dra ner den... om två kilo lyckas hon...
Iallafall, Olivia hittade en jättefin bur. Mamma: Vad kostar denna? Jag: lyfter buren kollar prislappen... 657kr??? Det är ju mer än tre gånger vad en hamster kostar... Mitt svar: För mycket ställ tillbaka den...
Hon ställer tillbaka den men inte så bra... Tre burar åker i marken med ett stort KRAS... Den första, en stålbur klarade sig... den andra en plastbur... hade en spricka sen innan... men den lilla DYRA hamsterburen var givetvis spräckt...
...
...
Det såg ju affärsinnehavaren som kom springandes och jag sa lite molloket... Ja, jag får väl betala den där då... Tack och lov fick vi den för inköpspris+moms... jag som aldrig missar ett tillfälle att protestera bara skämdes och betalade...
Sen, hem möta svärmor, byta om, nej, inse att ugnen inte funkar längre...WTF?? Sen ökade lavinen, det finns inget socker hemma för att fixa pepparkakshuset och inget salt...

Tack och lov är min svärmor en dam med tålamod av världsklass, fast hon har ju haft en del Knoesters att göra med genom åren ;) Hon tog det hela med jämnmod och bara log och löste problemen :)
Det sista jag gjorde var att hysteriskt leta efter min mobil som efter uppdateringarna lagts, av mig, på något smart ställe inställd på ljudlöst...
Vid det här laget var jag beredd att lägga ut mig själv på Blocket... Något otursföljd Knoester bytes mot bättre begagnad dammsugare... HAHAHAHA.

Kvällen avslutades med julbord, Wallmans och trevliga kollegor... komplett med en hemfärd lyssnandes på; Rallys Gunde som kvällen till ära spelade Emil i Lönneberga, Björne hatar Snigel och Chante på LEGOland...

Jag var nöjd, glad och vaknade utvilad imorse :)

Nu ikväll tar jag mig ett glas vin och skrattar åt eländet...
Ha en underbar kväll därute, det har jag.

Saker och ting faller på plats...

Nu är det bara 3 1/2 vecka kvar till flytt!!!

Shiiit vad snabbt det går och vad mycket saker jag har att packa... ;)
Men det känns oerhört bra att snart få vara en hel familj igen, att få bo under samma tak, att få vakna upp brevid Ajje igen... trots snarkningar :)

Saker och ting faller på plats och nu är det slutspurten kvar, kan ärligt säga att jag längtar till i Januari när allt detta är klart men det är som det är.
Lägenheten är såld, flyttlasset med möbler går den 13 dec, sista flyttstädningen gör vi den 16 dec, sen ska Olivia, Molly, Alice och jag "bo" i Little Miss Sunshine i knappt en vecka ;) Tack och lov är husis vinterbonad och står på Mia och Thomas tomt... Annars hade det inte gått.

Den 21:dec börjar vår roadtrip, om det inte är snöstorm, ja Mia, jag vet att du fyller år men jag lovar att jag och Olivia ska sjunga för dig innan vi åker ;) Hur som helst, ponnyn ska lastas och sen är första etappen till Madängsholm, fam Larsson, tack och lov har jag så himla underbara vänner som ställer upp med en stallplats över natten och säng för oss. Den 22:a så bär det av till Mariefred och nästa stopp, Fam Holmqvist och givetvis mamma... Här ska vi även lämna av en liten fräsboll, nej inte Molly, hon får hänga på till Sundsvall. Det ska bli sjukt skoj att träffa Ann, Jocke, Madde och Sofia igen, det går alldeles för länge mellan gångerna...

Här lurar vi på om Ajje ska möta upp och hjälpa till att köra sista sträckan... fast känner jag mig själv rätt vill jag nog köra ändå när Ruban åker i hästfinkan... Jag litar på min man till 1000% meeeen, vill gärna köra ponnyn själv ;) Det vore dock trevligt med ett alternativ om man blir trött eller något händer. Sista sträckan är väl en 40 mil om jag inte räknat fel.

Anläggningen som Ruby ska bo på känns helt suverän och jag är så sjukt nöjd med att fått plats där :)

Älva gårds ridhus :)

Klicka på bilden kommer ni till fantastiska Älva Gård och Gunilla Nylander. I somras besökte jag stället som för övrigt ligger bara 500 m från vårt hus och jag blev helt kär i stället, dess faciliteter och Gunillas tänk kring hästarna.

1: Hästarna får gå ut kl 06.00 och går ute till ca 22.00, alla hästar går i flock, har fri tillgång till hösilage och ligghallar!!! Underbart tycker jag.

2: Stallarna är superfina och förvaringsutrymmena väl genomtänkta.

3: Det finns en skrittmaskin på gården med plats för 8 hästar, jag tror ju på att en häst ska gå och gå och gå och gå :)

4: Ett eget ridhus 22 x 66 m, isolerat och det är endast gårdens hästar och ryttare som har tillgång till detta!!! LYX!!!

5: BONUS!!! Gunilla är tränare i både hopp och dressyr och med tanke på hennes meriter och erfarenhet så känns detta som bara goda möjligheter till träning för mig och Ruban :)

6:BONUS!!! Sa jag att stallet bara ligger 500 m HEMIFRÅN!!! LYYYYX :)

Även om det gör ont i hjärtat när jag tänker på att lämna alla underbara vänner här i Karlskrona så väger detta upp mycket... Framförallt med tanke på hästmiljön för Ruby :) Hon har trivts superbra både hos Anneli, Mia och på KLRK och jag med :)

Man kan inte slåss mot livet och jag har fått vara lite nere några veckor nu och "gjort slut" med Karlskrona och vännerna här... eller ja, mina vänner kommer jag ju träffa igen men just de där spontana; -Hej, bjuder du på kaffe? eller; -Ska vi rida runt Tromtö eller ta en tur i Larumskogen? Alla helt underbara diskussionerna i stallet ;) Ja, de stunderna kommer ju bli lite svårare att fixa till... och helt ärligt kan jag nu fram emot alla nya äventyr och känna en längtan att få utforska dem.

Nåja, nu ska jag sluta svamla här och börja packa i de fantastiska typ Air Cargo lådor som vi fått av andra goda vänner... Maud och Martin... SUPERTACK, you guys rock :) Om jag bara får väck kattaskrället som genast lade beslag på dem som sina, annars får jag väl packa ner henne oxå...

Ha en helt fantastisk kväll, det ska jag!

Kunde gått illa...

Vet knappt om jag vågar skriva detta då Olivias pappa, mormor och farfar läser detta ;) Risken är att hon inte får hänga med till stallet mer... hehehehe... som om det går att hindra.
Nädå, ingen är skadad och med detta inlägg vill jag återigen hylla min underbara häst, japp hon är helt enkelt bäst i hela världen.

Idag var vi i ridhuset och den sista tiden har Ruby gått lite på sparlåga, det har varit mycket med lägenhet och sånt. Olivia skulle rida en stund och jag red först för att lägga henne till rätta, sen var det hennes tur.

Inne i ridhuset var det en ryttare till och en som ville longera sin ponny. Egentligen gillar jag inte att man longerar när Olivia rider, helt egoistiskt då Ruby är ung och Olivia oerfaren men idag så kände jag att det var ok, hon som longerade är i mina ögon väldigt duktig och vill lära sig :)
Meeeen... Jag ska följa min magkänsla, ponnyn började busa i longerlinan och slet sig, tack och lov stannade Ruby med Olivia på ryggen i det läget. Hon kollade in ponnyn som for runt och blev "något" spänd... När ponnyn sen drog rakt igenom ridhuset förbi henne kunde hon inte hålla sig längre. Jag försökte vara lugn och sa/ropade till Olivia att hålla i sig i hornet.

Tänk att en sån här plutt kan bli så underbar :)

Och, jag blir så jäkla imponerad av min häst, visst hon hoppade till men hon travade fram till mig :) Hon hade lika gärna kunnat dra iväg och skickat Olivia men det gjorde hon inte... Öronen gick som kollibrivingar, jag såg hur mycket hon kämpade för att kontrollera flyktinstinkten och det gjorde hon med bravur. Återigen, jag bara älskar denna häst, hon ger så enormt mycket och visar hela tiden att hon är värd allt slit :) Alla timmar som jag lägger ner på henne ger tusenfallt tillbaka och det blir bara större för varje gång arbetet sätts på prov. Jag kan bara säga att den här hästen är inte till salu för pengar, hellre ger jag bort henne till ett hem där jag vet hon får det bra om det någonsin skulle komma till detta... Fast då skulle en del av mig dö ;) 

Ponnyn drog ett par varv till, stannade vid den andra hästen och kunde fångas av mig med Ruby på släp :) Slutet gott allting gott...

Ha en underbar kväll därute, det ska jag :)

Fortsätta blogga...

Jag är ju väldigt frånvarande här... Jag vet :)

Men att lägga ner bloggen har jag inte tänkt överhuvudtaget...  Jag kommer igen, det är bara lite mycket städa, städa och visa, visa lägenheten och lite mindre rida just nu.

När allt är klart med lägenheten kommer det kännas som en stor lättnad... Jag älskar lägenheten, jag älskar Karlskrona och jag älskar det liv vi byggt upp här... Men nu är det dags att kapa trossarna och flytta norrut ;)
Min önskejulklapp iår blir att får fira jul, hela vår lilla familj tillsammans på Alnö, Sundsvall :) Realiteten säger att jag kommer stå på en mack i Gävle och svära över snön... hehehehe...

Den 21 dec är min plan att lasta ponnyn, åka till Tidaholm och fam Larsson, sova en natt, köra vidare till Mariefred och mina underbara vänner fam Holmqvist, sova en natt och sen sista sträckan upp till Sundsvall... Så om allt stämmer är jag på plats den 23:e december... Liiite optimistiskt ;) Japp jag vet men det är jag, obotlig optimist... Hehehehehe...

Flyttlasset från lägenheten går förhoppningsvis runt den 15:e komplett med möbler, barn, katt och hamster...förutom min älskade man ;) Men om vädret är med oss... Ja, det vete fasen ;)

Hur som helst, jag har nog aldrig varit så kluven till jul som jag är iår... En underbar sak är att jag, Olivia och Ajje äntligen efter drygt 4 månader äntligen får leva som en familj igen, i vårat drömhus... Men... alltid ett förbannat men... jag måste lämna alla mina underbara vänner. Igen måste jag lämna ett kontaktnät av fantastiska människor med oerhörd kunskap och erfarenhet... Det är tungt...

Det är bara att återigen konstatera att... livet väntar inte på en utan det gäller att hänga med i svängarna... Kanske har 2012 verkligen varit året för förändring, på mig och min familj stämmer det iallafall ;)

Jag tror fortfarande på min tes... jag vill inte säga, shit jag tog inte chansen... utan shit, tänk att jag vågade.

Tyvärr har vårt internet blivit uppsagt lite för tidigt och 3G klarar inte av att ladda upp bilder :) Men...

Ha en underbar kväll därute... det ska jag ;)

Yes we did!!!

Jag är bara sååååå stolt över att få vara en del av detta!!!



Häst Sverige och måååånga andra både här i Sverige och utomlands har visat... WE ROCK


-ofcourse I am using my iPhone for this...

Underbara, fantastiska hästsverige...

Ni som är hästmänniskor har säker inte missat den gigantiska FRIVILLIGA insamlingen som pågår på Facebook?

Ni som inte är hästmänniskor har säkert inte heller missat detta ;)

Men om någon har missat så kommer jag lägga länken här i inlägget... Under bilden på Sara och Medicot...

Förra veckan på torsdagen blev jag inbjuden till en grupp som heter Rädda Mrs Medicot till Sara Algotsson Ostholt, då var det ca 600 medlemmar och många bjöd in sina vänner och skänkte en slant.

Så oxå jag, jag bjöd in hela min vänlista på FB... hehehehehe... inte för att vara elak utan för att man aldrig kan veta vem som vill bidra eller inte. Det är enkelt att gå ur och ingen ser surt på de som lämnar.

Hur som helst... Första saken jag läste var att det saknades hissnande 100´euro... typ 870´kr :O
Deadlinen var helt orimlig... Det var torsdag och ägaren skulle hämta hästen på måndagen...

Men... jag vet hur envisa, generösa och starka vi hästmänniskor är när vi måste kämpa för en häst ;) och jag var/är helt övertygad om att vi gemensamt får in pengarna.

På lördagen hade det kommit in över 100´ Sara fick till ett möte med ägaren på tisdagen... alltså deadlinen var framflyttad 24 timmar :)

Tisdag kl 15 - 362.000 SEK och 38.400 medl... nu fick Sara ytterligare en vecka på sig ny deadline är nästa vecka onsdagen den 7/11 :)

Sen rasslade det till igen :)
Onsdag kväll kl. 22.15 - 467.945 kronor och 45 657 medlemmar

Många undrar varför i helskotta "jag" ska bidra till en häst när det finns massor med andra som behöver hjälp...
Det behöver man inte... som en "billig" tränare skrev i gruppen i helgen... Sån här skit vill inte jag stödja, hjälp de som inte får vardagen att gå runt... Och det är ju ditt val :) Men, tanken som for genom mitt huvud var... Japp, där visade du vem du är... och sån skit du håller på med vill inte jag stödja ;) Så sorry... du har nog förlorat ett gäng "kunder" på ditt uttalande... och jag berättar gärna...

Det är som vanligt den svenska avundsjukan som gör sig tillkänna och att man inte "får" hjälpa en "hästjävel" eller en "bortskämd" hästtjej... Ni som inte vill... bara var tysta, gå ur gruppen och låt den få vara positiv... Tack och lov gör de tre administratörerna Tina, Anette och Mikael ett superjobb och raderar surpuppors inlägg... även smygreklam, personpåhopp och annat tjaffs raderas :)

Jag ger sällan pengar det erkänner jag... jag köper rosa bandet varje år, jag kan ringa in och rösta någon gång för välgörande ändamål och jag brukar stödja WWF ibland... Men jag skänker långt ifrån mycket :)
Däremot brukar vi skänka massor med kläder, saker och annat till Röda Korset, jag handlar gärna där oxå... Vi har tagit med oss saker utomlands och skänkt, ex Olivias sista barnvagn gav vi till en Thailänsk tjej på 3 år, en kväll i Phuket innan vi åkte hem... Hon blev superglad och Olivia pratar om det fortfarande :)

http://www.facebook.com/groups/297479080360753/

Jag vill stödja denna insamlingen enkom för att det är relaterat till hästar, för att någon gång uppfylla drömmen för en hästälskare att få ha kvar sin  häst och förhoppningsvis få tävla OS och till och med vinna OS... på en häst som lilla jag varit med och bidragit till möjligheten att göra det :)

I somras satt jag och såg Sara rida terängen... hörde att Wega dragit av sig två skor i början av banan men ändå så fortsatte de i mål och upp i ledning!!! Just som man gör när man tävlar... man ger allt och våra hästar med... Att inte slutföra är inte ett alternativ ;)

Att hon sen gick in och såg totalt avslappnad ut in på banhoppningen och var så nära ett guld... hehehe... jag skrek oxå JAAAAANEEEEEEJ :) Glädjen som förbyttes i förtvivlan över det förlorade guldet... som ändå blev ett otroligt silver :)

Jag vill att Silver-Sara ska få chansen till revansch... få chansen till GULD... Jag kommer rida med i vartenda steg som hon rider i Rio :) Finns nog inget... nästan... som kan slita mig från TV:n dessa dagar...

Och jag tror att detta är det som vi alla känner som bidrar till insamlingen :)

Idag just nu är medlemsantalet ca 50 000 st summan är uppe i 544.700 :) På en vecka har det samlats in över en halv miljon!!!

Nu är det långt ifrån bara hästmänniskor längre... Min man bidrar med 100:- Min mamma bidrar med 200:- och massor med ICKE hästmänniskor bidrar med stort och smått :)

Det kommer födelsedagspengar från barn...Olivia tog sin 100:ing och skänkte... försäkringspengar från hästar... företag går in... kaffepengar, lördagsgodispengar, träningspengar... You name it :)

Jag undrar om det finns någon annan sport där man kan vara så eniga? Oavsett inriktning och klubbtillhörighet?

Jag tror inte det :)

Det finns exempel på liknande saker där, som Ajje sa, den lilla människan slåss mot hela världen... och många små människor sluter upp bakom ryggen och hjälper till... Men inom sporten?

När Rolf-Göran fick Jerring priset sa man att det var en kupp... Kanske det... Men då visar vi igen att hästsverige är en maktfaktor att räkna med och vilka helt fantastiska saker vi kan göra när vi vill...

Annars väljer vi ju oftast att mocka skit, köra spån, hö och lukta häst...  Prata häst med likasinnade och vara i vår lilla bubbla... Men behöver en annan hästmänniska hjälp... då jäklar finns det inget som stoppar oss...

Jag är STOLT över att jag få ta del och över alla andra som tar del av denna otroliga sak och bidra med mitt lilla :) Ännu mer stolt är jag över Olivia, Ajje och mamma som oxå bidrar...

Så jag uppmanar alla att gå in på gruppen... även om man inte vill bidra men surfa runt på som upphovsmakerskan Tina Lundin skriver: Världens mest generösa och positiva grupp :)

http://www.facebook.com/groups/297479080360753/

 Känslor och tankar jag har skrivit här hittar ni i kommentarerna och inläggen... Så häftigt att vi är så många som tycker så lika :)

Ha en underbar dag därute... det ska jag för ikväll kommer Ajje hem igen över helgen :)

PS... för er som inte har Facebook...

Här är intitiativmakerskans Tina Lundins info om gruppen och alla uppgifter man behöver om man vill bidra :)

Till alla nya medlemmar - Välkommen till världens mest generösa och positiva grupp. Vi har enats om, att hjälpa landets egen Silver-Sara att få behålla sin underbara häst Mrs Medicott. Om DU vill bli en av oss, så hjälp gärna till genom att sätta in ett bidrag på Christina Lundins konto i

Nordea 3128 20 15508

Valfri summa. Och du - vi har samlat in över en halv miljon på sju dagar och vi vet, att det är HELT OTROLIGT!

Fredag morgon - 544.700 kronor och 49.176 medlemmar
Onsdag kväll kl. 22.15 - 467.945 kronor och 45 657 medlemmar
Tisdag kl 15 - 362.000 SEK och 38.400 medl

Nu håller vi alla tummar för att Sara har framgång vid samtalet med ägaren ikväll.
(Ny tidsfrist blev tisdag 6/11)

Målet för oss alla är nu satt till 870 000 SEK , som är den summa som saknas för att Sara ska kunna köpa hästen. Målet för insamlingen har ändrats, siktat högre efterhand. Vi har haft lägre mål då vi inte riktigt förstod hur starka vi är tillsammans. :)

Varför?
Sara som tog Silver på OS med sin Wega, har i Mrs Medicott en påläggskalv som är riktigt bra. Hästens ägare vill sälja hästen och Sara har en del sponsorer men inte hittat tillräckligt många. Tyvärr en vardag för många tävlingsryttare, att hästen säljs. Den totala köpesumman är hemlig som det brukar i så här stora affärer.

Jag startade denna grupp för att försöka hjälpa allas vår silver-Sara, att få behålla sin nya stjärnhäst Mrs Medicott. Om Du vill bidra så sätt in ett valfritt belopp på Christina Lundins konto i

Nordea med nr 3128 20 15508

Om pengarna inte räcker, kommer hela summan att skänkas till fälttävlanskommitténs ungdomssatsning.

Tänk Er - en häst som hela Sverige sponsrat!

För utländska inbetalningar/payment:
BIC/SWIFT: NDEASESS
IBAN: SE3730000000031282015508 (8 st nollor i mitten)

MVH Tina Lundin

P.S Pengarna kommer naturligtvis att redovisas till Sara eller fälttävlanskommitténs ordförande.