Magsjuka och E-bay surfande...

Jag och Olivia har legat däckade i ett par dygn nu... Fyyyyy faaasen vad det är jobbigt med magsjuka :(

Framförallt när man själv mår dyngilla och även får ta hand om en dotter som mår lika illa... Man skulle kunna säga att vi kräktes ikapp...
I tisdags fick jag ringa upp till stallet och be dem ta hand om Ruban för jag tog mig inte utanför dörren här hemma... Sov typ hela dagen... Ajje är som tur är inte hemma denna veckan och kommer inte hem förrän på fredag, då borde vi ha frisknat till så vi inte smittar ner honom...

Det trista är att ridningen får ta så mycket stryk nu... det har varit ganska mycket det senaste som satt käppar i hjulet och i förra veckan började jag känna att jag fick igenom en hel del och sen kommer detta skit som ett brev på posten...suuuuck... Nåja, förhoppningsvis så slipper vi mer sjukdomar den här vintern nu...

Nu har vi lyckats peta i oss smulor med kraftig magont som följd men tack och lov har kräkandet slutat...

Jag har roat mig lite med att titta igenom E-bay och vad det finns för utbud av sadlar där och det är faschinerande att det finns sadlar...eller ja, de kanske inte ska klassas som sadlar men likväl i 100 - 500 dollars klassen och det finns massor... Vem köper alla dessa och hur ser de ut egentligen, är bomarna raka, liksidiga och så vidare... Det finns rosa, turkosa, svarta, med hjärtan, stjärnor och andra dekorationer...
Okej... de bomlösa tänker jag inte ens gå in på och dem dräller de av men de andra... Det finns faktiskt några som ser helt okej ut...tills man synar dem lite närmare... ooooh jag skulle så gärna vilja klämma och känna lite på dem ;)
Som den här te x... din för endast 399 dollar, ett helt komplett kit...

Ojdå hoppsan... både bakvalvet och hornet är ju sneda...

Eller är det bara bilderna som gör att de ser sneda ut??
Samma pris på nästa kit 399 dollar..

Ojdå, hoppsan hur tänkte de med fendrarna här då??? hmmm, det kanske man kan ändra på eller?

Visst jag kan köpa att det inte är någon superkvalité men jag är ändå faschinerad över att det ens går att sätta ihop ett helt kit för 399 dollar det är alltså 2685 kr enligt dagens dollarkurs... Under 3000:- :o

Skämt åsido, det mesta för dessa pengar är rent skit och att köpa på sig en sån sadel är en stor risk om man inte är väldigt duktig på hur en bra sadel ska kännas och ligga på hästen... Sen tror jag inte det är någon vidare garantier på dem heller...

Nä, men jag har även hittat en hel del guldklimpar här och jag tror man kan göra sig en riktigt bra affär... OM, man är helt säker på vad man ska ha... ex Gullet size, seat size och vilken typ av sadel man är ute efter... Jag har hittat en hel del Martins, Bobs, Tex Tan, Billy Cook, Dale Chavez och en hel del trophy sadlar... om man inte skäms över att det står typ Rooping Champion Missouri 2004 över hela sadeln kan man nog få en riktigt bra sadel till ett lågt pris :)
Själv hade jag inte ens vågat provrida en sån sadel då någon kanske skulle få för sig att jag eventuellt kunde kasta lasso... hehehehe... Vilken syn... jag är nog den enda som skulle lyckats trassla in mig och Ruby innan vi ens hunnit ut ur startboxen :)

Här är ett av guldkornen:

En TexTan för endast 695 dollar :)

 Eller denna:
Circle Y Official USTPA Penning Cutting Saddle Lightly Used, 795 dollar...

 Jag har även hittat en Martins cowhorse för ca 1500 dollar... en svart Bob´s customs för 5000 dollar och en custom någonting cutting för 12000 dollar :)

Hur det än är med detta är det skoj att surfa runt och titta på olika sadlar och för att få en överblick på vad saker och ting kostar over there :)

Jag har iallafall goda erfarenheter av just E-bay och det finns massor med roliga saker att shoppa som inte är alltför dyra och sen är det ganska säkert att ingen annan har just den... hehehe...
Men återigen, man måste vara säker på vad det är man köper och att det är rätt storlekar på sakerna... som sagt det kan bli knepigt med returer annars ;)

Nä, nu ska jag försöka kurera våra, min och Olivias, magar och våra dunderförkylningar... Genom att titta på Prinsessan och Grodan :)

Ha en underbar dag därute, jag ser faktiskt att solen lyser därute...

Sadeldrömmar och sadel SPA...

Tack och lov har Rubys bakben blivit normala och det verkar inte som om överansträngningen var någon långtida grej. Hon är pigg som sjutton och känns rätt så hemma här nu. Detta innebär ju att hon får lite mer energi till att hitta på annat...hehehe... inte för att hon någonsin är dum men lite det här... men guuuuud vad rädd jag helt plötsligt blev för spegeln där borta som vi ridit förbi 10 gånger redan :)

Den här veckan har jag hunnit rida lite mer och idag på slutet av passen kändes hon riktigt fin ;) Jag har de två sista gångerna ridit med Hackamoren, den är grym när man verkligen ska få igenom eftergiften tycker jag... Tyvärr har hon fått skav av den så när Per kommer ner får vi justera den lite, hon har förmodligen grovnat lite i ansiktet sen i September när vi provade in den... Det händer ju inte lite med hennes kropp just nu... Suuuuuck ;)

För en vecka sen insåg jag med experthjälp av Mia från Larum att min älskade Dee Buckner sadel inte ligger optimalt på henne just nu... Den ligger faktiskt ganska bra ifram men den är för platt i bak och då får hon för mycket svängrum när hon rör sig och sadeln hindrar bla galoppjobbet... Förstår ni?;) Hur som helst så vill jag ju inte riktigt köpa någon ny sadel än då jag vet att detta året kommer vara ett helvete när det kommer till den detaljen... Hon kommer förmodligen ändra sig ganska kraftigt i kroppen då hon är på gränsen till att bli stor och vuxen ;) Just nu har jag fått provlåna en sadel som ligger bättre men det är ett litet problem med den... Jag har ju inte världens längsta ben och sadeln är för någon 1.80 människa... Trots att jag har fendrarna på det innersta hålet är de ett eller två hål för långa... När jag ska rida lätt får jag nästan stå på tå... Hehehehe... Detta kommer i veckan att avhjälpas med en huggpipa men tills dess får jag stå ut. Det är en Reiningsadel och jag gillar den hyffsat ;) Men några saker har jag snabbt kunnat konstatera... Jag tycker inte om nya sadlar... De knarrar, fendrarna är felvridna och tyvärr är det inte så mycket själ i dessa massproducerade sadlar... Jag har alltså blivit bortskämd med min handsydda, überfina Dee Buckner... hur i helskotta ska jag hitta något liknande??? Jag ska absolut satsa på en kvinnosadel alltså en med ett lite smalare säte... Vilken skillnad det blir i sitsen :) Och jag ska nog inte låsa mig till Cowhorse utan faktiskt se mig om efter en riktigt sjysst Reining... Den kommer nog främja min sits ännu mer ;) Vilket märke det kommer bli till slut har jag ingen aning om... Jag är ju lite kär i Pers sadlar och de jag ridit i har varit sjukt sköna...
Men sen har jag ju tyvärr upptäckt Continental Saddlerys Rock Stars sadlar och jag är käääääär!!! Dom bara skriker JEEEEESSIIIICAAAA med sin design... Här är några smakprov :)

Sadeln heter ROCKSTAR...

Sadeln heter DIVA... Visste ni om att jag döpte min första egenuppfödda häst till just Diva... ;) Så ni fattar ju detta är ju bara min sadel...

Sadeln heter OUTLAW

Jag har dock aldrig ridit i en Continental saddlery och har inte någon riktig koll på hur de är... Jag vet bara att designen på dessa är såååååå jag... :) Kanske helt enkelt får köpa en helt ren sadel och be någon toola den :)

Just nu är min sadel på SPA hos Mia och shiit vad fin hon börjar få den <3 Hon har putsat upp den som bara den och lyckats får bort en hel del av den färg som jeansen har färgat av sig... Idag var jag förbi en runda och pussade lite på den... hehehe... Men jag kan varmt rekomendera att lämna in era sadlar till henne för upputsning och smörjning... Jag tycker jag är ganska pedantisk när det gäller mina grejjor men Mia har en hel arschenal med putsgrejjor som jag inte visste fanns :)

Nåja, nu är det strax dags för sängen... Efter en supertrevlig tjejkväll igår är jag lite tröttare än vanligt kl 21.00 på kvällen :)

Ha en underbar kväll därute det ska jag :)

Passion eller besatt...

Vart går gränsen?
Jag får ofta höra att jag är hästtokig, besatt av hästar och ridning...

Men jag håller inte med om det... Jag är inte besatt utan hästarna och ridningen är min passion i livet!!!

Jag vet att jag överlever utan detta i mitt liv men jag mår sååå mycket bättre om jag får hålla på med detta, mocka skit, borsta leriga ben, putsa skitig utrustning med lädertvål, lukta häst och njuta av en mjuk mule som rufsar om håret på mig ;)
Något av det bästa jag vet är faktiskt att morgonfodra... även om detta innebär att jag måste kliva upp tidigt... Känslan och stillheten när man kliver in i stallet och får höra alla morgon gnäggningarna från sömniga och frukostsugna hästar :)

Många gånger får jag höra... Måste du åka till stallet idag? Jag svarar alltid... -Nej, det måste jag inte, jag vill åka dit...

Med min sista hopphäst Gemma blev det tillslut en hel massa måsten och det gjorde att jag beslutade mig för att sälja henne och lägga hästeriet på hyllan. Jag visste väl någonstans inom mig att jag skulle hålla på med hästar igen men inte hur stort hålet i hjärta skulle bli. Jag trodde nog att det skulle ta 5-10 år innan längtan blev för stark... Det tog två år ;)

Ändå vill jag inte vara utan den perioden i mitt liv, för utan den hade jag inte varit lika säker på att det är det här jag vill göra och att jag aldrig igen kommer känna några måsten när det gäller hästeriet... Om jag aldrig hade känt den enorma längtan, som jag inte till en början ens förstod att jag hade, skulle jag inte kunnat ge mig så helhjärtat in i detta igen och med de ganska höga mål jag ärligt tror jag kan uppnå. Givetvis så händer ibland saker i livet som kan sätta stopp för dessa mål men om man bortser från alla krokben som jag säkert kommer snubbla på under vägen så är jag "all in"!!!

Fast jag har ett väldigt osvenskt självförtroende och förmodligen retar upp en och annan med mina mål så har jag ingen önskan att bevisa för någon annan än mig själv att jag klarar det. Jag skiter helt ärligt i om folk tycker jag är värd framgång eller inte.
Jag gör inte detta för någon annans skull än min egen och Rubys ;) Om hon inte mår bra av det vi gör kommer jag utan att tveka avbryta det och hitta något annat som får henne glad igen...

Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen, Ruby är nog den bästa häst jag någonsin ridit... Givetvis inom sitt gebit ;) Men det som gör henne till det är att hon är byggd för att utföra just det hon ska, hon kommer aldrig bli en hopphäst ;) men det är inte meningen med henne... Det som ger henne den där lilla extra grejjen så att man förstår att det är en häst lite utöver det vanliga är hennes skalle, hennes intelligens och hennes vilja... Hon vill alltid, även om hon inte alltid förstår eller kan det jag försöker lära henne så finns det ingen istadighet, illvilja eller motstånd... Snarare tvärtom, jag måste tänka på att inte sätta henne i situationer hon inte förstår för hon blir frustrerad och arg när hon inte kan göra rätt...

Jag läste om någon av de stora tränarna "over there" kommer inte ihåg om det var Les eller Bob som berättade om sitt genombrott och att han då fick så många bra hästar som i stort sett tränade sig själva... Det stämmer väl med hur Ruby är... Hon bara vill göra rätt och försöker hela tiden göra det oxå ;)

Samtidigt är hon den absolut "svåraste" häst jag någonsin haft, jag har fått kämpa för att få hennes tillit och jag känner att den måste jag förtjäna av henne varje dag. Hon lär mig ödmjukhet... Varje dag :) Jag har varit bortskämd...eller nej, det har jag inte för jag har gått igenom min beskärda del av "dåliga" hästar oxå.. Men den sista tiden i mitt hästeri har jag valt bättre hästar och faktiskt valt med hjärnan... Detta har gjort att jag är van att hästen är samarbetsvillig och vill göra det jag ber om. Ruby gör ju detta till 150% men hon är väldigt flyktig och signalkänslig...
Om jag går ut i hagen och är på dåligt humör kan jag lova att jag inte ens kommer så nära att jag kan fånga henne... hehehe... Förrän jag släpper ilskan och fokuserar på varför jag är där...
Det är heller ingen idé att sitta upp och ens försöka rida om jag inte är i form, jag kommer aldrig kunna slåss mot henne och jag vill inte det heller... Att pressa henne för mycket ger alltid bakslag och jag har under detta 1 1/2 år lärt mig var gränsen går... Visst kan jag be henne göra om och göra rätt, många gånger, men att därifrån tvinga henne till underkastelse genom styrka eller andra straffmetoder skulle vara som att kasta pärlor till grisar. Visst det skulle gå för hon är en stark häst men jag tror det skulle ta död på hennes "spirtit" snabbt och då skulle hon inte vara hon längre...

Kanske låter mitt resonemang naivt och barnsligt, kanske stoppar min ovilja att pressa oss från att bli bäst... Jag vet inte det men i mitt hjärta och i min hjärna så kommer detta förhållningssätt tvärtom ge oss en fördel senare i vårt samarbete och genom att ge henne det dyrbaraste man kan ge sin parter, tid, förtroende och tålamod kommer jag få ta del av hela hennes talang och väsen så småningom... när jag gjort mig förtjänt av det :)

Jag tror att varje häst man möter i livet och som sätter sin prägel på en, avspeglas i nästa häst man utbildar och rider... Det här är en av de huvudsakliga skälen till varför jag aldrig kommer bli tränare... Jag vill inte känna att pengarna styr min tid eller mitt tålamod, jag vill äga min kärlek till hästarna och mitt förhållningssätt till dem.
Det finns, enligt mig, alldeles för få tränare som klarar av att stå emot denna ekonomiska press och därför har vi många quickfixes och taskiga metoder... Tyvärr ser ju trenden dessutom ut som att de få som orkat stå emot måååånga år rent krasst slutar träna eller går i konkurs...

Medelmåtta eller inte??? :)

Vad beror det på? I min värld är det vi hästägare och hobbyryttare som är det stora problemet... Vi har för dåligt med kunskap, tålamod, pengar och tid helt enkelt... Vi inser inte hur mycket det kostar att ta fram en topphäst... Hur mycket annat man får försaka för att ge hästen de bästa förutsättningarna... Men framförallt har vi ofta en jäkligt dålig självinsikt i vad vår häst har för förutsättningar att klara av, vi vill ju att våra älsklingar ska bli bäst i världen ;) Oavsett om de kan eller inte... Detta gör att vi ger tränarna omöjliga uppdrag... Har vi dessutom råd att betala så kräver vi ännu mer av det omöjliga..

Nu kanske jag drar ner brallorna på mig själv med detta resonemang ioch med att jag fortfarande lever i övetygelse om att just min lilla ponny kan bli bäst ;) Så kan det ju vara... det kan ju bara framtiden utvisa om jag kommer få äta upp mina ord eller inte...hehehehe... Vi kanske bara är två överkaxiga medelmåttor vi med... ;)

Visst kan jag känna att jag har ett visst ansvar att försöka bli så bra som möjligt gentemot Per och Johanna, av den enkla anledningen att jag fick förmånen att förvalta Ruby ;) Men jag vet oxå att de aldrig kommer klandra oss om vi inte håller måttet... Så länge vi är lyckliga. Helt ärligt hade jag inte köpt Ruby om jag inte haft de ambitioner jag har... Jag är oxå ganska övertygad att jag inte fått köpa henne om Per inte förstått att jag verkligen menar allvar med min satsning och det jag vill... Ruby är helt enkelt för bra för att skogsmulla och tävlas på enbart klubbnivå. Som motsats till detta vet jag oxå att jag aldrig ens fått klappa henne på halsen om Per för en millisekund trott att jag kommer pressa henne för mycket eller vara osjysst mot henne :) Och det känns så grymt skönt att vi har samma tänk där och annars hade jag heller inte köpt häst av honom ;)

Hur som helst kontentan av detta "svammel" är att jag för varje dag som går inser hur lyckligt lottad jag är som fått förmånen att ha en sådan underbar liten lockig ponny som Ruby, hur mycket jag skiter i vad folk tycker och tänker om mig och mitt sätt...
Och hur mycket jag älskar att göra det jag gör och hur sugen jag är på framtiden :) Jag älskar att tävla, känna adrenalinkicken innan man går in på banan för att göra sitt bästa, känna besvikelsen när man är klantig eller känna euforin när man lyckas...

Och så länge jag kommer känna denna passion kommer jag hålla på med detta... För det är ju sååååå jäkla skoj!!!

Ha en underbar dag därute... Det ska jag :)

Pajastränare... till vilket pris?

Jag följer ett stort antal bloggar, western siter och liknande grupper i sociala medier här på nätet som handlar om westernridning och dess mysterium... Vi är på gång att damma av våra kusar och kanske börjar så smått i snön drömma om bättre tider, sommar, sol, clinics och kanske till och med tävlingar... Och jag har återigen faschinerats över ett fenomen som verkar återkomma varje år vid just den här tiden...

Nämligen alla nya självutnämnda tränare inom western... allt ifrån veva rep kurser till kosse eller stylistkurser...
Flera av dessa har förmodligen mindre erfarenhet av pedagogik än Olivias hamster... Kanske om man har tur har de varit på semester i USA och faktiskt kanske om man har en jäkla tur varit i ett stall ett par månader och faktiskt jobbat med hästar där...

En mycket klok man sa till mig en gång att: Det svåra med westerridningen, det är att INTE bli tränare...
Jag skrattade gott åt honom då och jag har skrattat gott åt alla tokiga försök som dessa pajastränare gjort och sen tacksamt nog, enligt mig, förevigat det på internet :)

Jag har många gånger ställt mig frågan om varför vi inom western inte har samma system som SVridsportsförbundet med tränarlicenser... Jag som lärare måste ju snart inneha en lärarlegitimation om 
jag vill fortsätta undervisa, varför måste då inte de tränare som jag betalar ganska mycket pengar kunna erbjuda samma kvalitetsstämpel...

Nåja, jag anser att jag som ryttare och inte tänker försörja mig inom hästeriet kan visa den lilla respekten mot de redan etablerade tränarna i Sverige och de som seriöst vill ta sig an utmaningen i att försöka leva på det... Att jag då inte går in som någon HillBilly tok och ska träna kreti och pleti bara för att jag äger en quarter... Och, givetvis har meriter inom tävling... På SM... nivå.... Moooahahahaaaaa...  Nä, ni behöver inte oroa er jag har en viss liten självinsikt kvar och jag kan helt ärligt säga att en sak vet jag att jag inte ska bli och det är tränare...

Även om jag inte håller med ganska många om deras metoder eller sätt att träna på så tycker jag det är respektlöst att genom ren dumhet, i många fall, försöka konkurera med dem...
Jag menar inte att de tränarna som finns i Sverige ska ha monopol på de ryttare som är aktiva, många av dem behöver en stor fet spark i arschlet för det sätt de tränar hästar och lär ryttare hur man ska bete sig men om man går in på den marknaden kan man väl iallafall göra ett försök att vara seriös??? Eller???

Som sagt jag har inte brytt mig speciellt mycket om dessa Pajastränare utan istället skrattat gott åt dem och deras misstag... Att ens kalla dem tränare är en förolämpning mot er som seriöst försöker bedriva denna verksamhet i professionell form.... Så bara Pajas kanske är mer passande...

Men idag gick det för första gången upp för mig att dessa människor faktiskt förstör för många av de som just försöker bedriva träningsverksamet professionellt... Jag kommer aldrig tillhöra det klientel som åker på dessa "clinics" men utan en nivågradering av tränarna är det många som även iår kommer betala mycket pengar i läropengar till just pajaser...

Synd tycker jag då många duktiga tränare går på knäna när det ekonomiskt är tufft för de flesta nu och många håller hårt i sina pengar...

Jag byter gärna ut de skratt ni pajaser gett mig under åren mot att de få seriösa och duktiga tränare inte ska bli lidande i sin ekonomi för er skull...

Ni som ska ut och njuta av clinics... Kolla upp vem ni åker och tränar för, vad finns det för kunskap och meriter bakom den snygga hemsidan... Gå inte på den idiotiska myten att det är billigare med en ny tränare och de är ju mer uppdaterade...

Och till sist... Kräv kvalitet och får ni det inte... kräv pengarna tillbaka... Blir vi tuffare med det så kommer pajaserna inte bli lika många och tjäna lika mycket pengar på oss...

Nu ska jag gå och lägga mig...
Förmodligen kommer jag drömma mardrömmar om clowner inatt ;)

Ha en underbar natt därute... det ska jag... på cirkus ;)

Familjen Knoester utökas och den pigga lilla röda...

Den här veckan har varit händelserik...eller ja, det började egentligen förra veckan när jag fick lite extrajobb i Karlshamn :)
Men i helgen kom nu äntligen Olivias efterlängtade lilla hamster. En söt, ljust grå liten minihamster... Hon har fått ärva den av Nellie ;) och hon är i extaaaaas :)

I söndags natt hörde jag ljud inifrån hennes rum vid 2 tiden på natten... Jag tänkte att hennes iPod fått fnatt och gick dit... Där satt hon på sitt skrivbord med hamstern i knäet. -Vad gör du uppe? Jag trodde det var morgon, svarade hon... -öh nej det är mitt i natten gå och lägg dig!
En timme senare hörde jag ljud igen... Jag gick in och där satt hon igen, med hamstern i knät... Vad gör du uppe nu då?
-Är det inte morgon nu? frågade hon... Nej, sa jag, nu går du inte upp förrän min klocka ringer...

Kl 05.45 ringde klockan men ingen Olivia kom upp då inte... hihihi...

Men jag måste erkänna att den lilla "råttan" är mycket sötare och trevligare än jag någonsin trott ;)

Ruby har blivit bättre i benen och lite bättre i magen oxå, hon är inte så rinnigt lös men ändå lös, hon fick bakteriekur nr 2 igår så jag hoppas att hon blir ändå bättre nu och sen har jag den sista på söndag... Men hon är PIGG!!! Så pigg att hon i tisdags när jag skulle sadla, steppade till på uppbindningsplatse och ryckte en baksko... Hästskrälle :( Jag raspade av kanterna och sadlade på ändå... Men hon kändes inte klockren, dock fick hon ta några varv i trav för att få ut den mesta av överflödesenergin... Sen var det bara att ringa hovslagare... Han hade dock ingenting emot att sko henne i bak på onsdagsmorgonen tack och lov ;)

Men idag tänker jag rida, igår var det mycket träningar så ridhuset var inte ledigt förrän sent... trodde jag men det visade sig att det var ledigt från kl 8... fast då hade jag redan bestämt mig för att inte rida... Men idag ska vi ta en stund i ridhuset och jobba igenom henne... Kan bli spännande, hon börjar känna sig hemma och är inte så fullt upptagen med att ta in alla intryck längre utan har nu oxå tid att studsa runt lite ;)

Sen har vi fått en reservplats i en cavalettigrupp den 5 februari... tjohoooo... då är det premiär för en "eventuell" hoppkarriär... Nädå, men det ska bli spännande att vara med och jag tror att det är väldans nyttigt för hennes del att ha koll på vart fötterna är... Hon är lite snubblig och klumpig ibland, men när man rider på kor så har hon världens koll... märkligt ;)

Idag när det är kallt ute och snö så är det grymt lyxigt att bara kunna gå ut och rida i ett ridhus... jag har nog inte riktigt än fattat hur mycket lyx det är men lyx är det :)

Nu ska jag fortsätta skriva uppgifter i media ;)
Ha en bra dag!!!

Effektiv söndag...

Japp, idag har jag och är och kommer vara fruktansvärt effektiv... hehehehe... som en trisslott, ibland bara händer det :)

Pro-Tektion

Började dagen med att skjutsa Olivia till ishallen för konståkning och på med skridskor, medans hon åkte körde jag till stallet och släppte ut Ruban, hon började dagen med blandade småhopp ut till hagen och ett par vändor quarterrace a la bronco style... avslutade det hela med att rulla sig i snön två gånger och sen ett quarterrace till... suck... men tur att hon packar in sina bakben i iskall kyllera iallafall ;) Hon är lite för pigg för sitt eget bästa...

Sen tillbaka till ishallen hämta Olivia, förbi ICA Maxi för att hitta en overall, REA, ingen i rätt storlek, tillbaka till stallet, mocka, packa mat och fixa inför insläpp.

Smart nog bjöd jag in mig och Olivia till lunch hemma hos fam Amundsson för några dagar sen så ut till Larum för en smaskig och trevlig lunch, där fanns nu en spännande medicin till Rubans mage som jag skrivit om tidigare... Pro-Tektion... Ska bli väldans spännande att se om den funkar.. Jag hoppas verkligen det!!!

Efter lunchen svängde vi förbi Bergåsa och plockade upp en kompis till Olivia, hem slängde in en maskin tvätt... och nu om en halvtimme 15.30 är det tvättbyte, upp till stallet, in med häst, tvätta häst, ge medicin, och fodra middag...

Sen ska vi ta en sväng till Tromtesunda och lämna tillbaka en sadelgjord jag råkade få med mig i flytten, hämta min tömkörningsgjord som jag glömde... Tänkte faktiskt ge mig i kast med tömkörningen igen... Har hört ryktas om att Anders Eriksson ska komma till KLRK för att hålla kurs och jag tänkte nog försöka vara med där, så det är väl bäst att öva lite först :)

Så här kommer det väl se ut hemma :)

Ska bli skoj att säga hej till Anneli och familjen igen och sen ska Olivia bli med hamster idag... hehehe... det var Ajje i ett svagt ögonblick mitt i en Happy hour på Koh Lanta som lovade henne att hon skulle få överta den... Tycker själv att det ska bli lite skoj med en råtta här hemma ;)

Hem med kompis och hamster, avsluta tvättandet och sen är det nog dags för att kolla på filmen Warhorse... Har hört talas om den och är lite nyfiken på vad det är :)

Eller så kommer jag youtuba tömkörning...
Och då kommer kl inte ens vara 20.00...




Imorgon är det dags att åka till Karlshamn och jobba, ska träffa en ny klass så det blir spännande :)

Saaatan vad speedad jag är... vad var det i kaffet Thomas???

Ha en underbar eftermiddag därute :)

Busig häst...

Har efter lite justeringar på sadel igår... TACK Maria du är bäst!!! och väntat ut två svullna bakben ridit en väldans busig ponny idag ;) Hon är fortfarande svullen i bak men ingen hälta eller stelhet plus att det går ner när hon rör på sig... Så jag tänkte lite skritt och jogg inne i mjukt och fint ridhus... hahaha... eller hur?

Ruby hade liiiite för mycket energi mellan öronen och var riktigt rödhårig idag... Hon försökte köra barrelrace runt ridskoleponnysarna och allmänt inte lyssna på skänkel och hand... Men efter 20 min så började hon slappna av i skritt och trav. Jag avslutade passet och hon studsade hela vägen in till stallet igen. Knäpphäst ;)

Hon är fortfarande väldigt lös i magen men tack vare den älskade Equi Jeweln har hon inte tappat vikt, magmedicin är på väg från USA via England... Återigen... TACK Maria du är bäst!!!

Lillfisen Ruby och vackra mamma Blackie

Nu när jag hämtade in henne var benen mycket bättre och jag tror helt enkelt att det bara är att rida på lite försiktigt och se vad som händer :) Annars kanske hon motionerar sig själv och det brukar ju bli sådär :)
En häftig sak är att hon totalt inte bryr sig om hon blir först eller sist ut och in i hagen... Även om alla andra hästar går in så bryr hon sig inte ett smack. Detta är sååååå skönt att veta det gör tillvaron mycket enklare och hon kommer kunna vara ute mer så fort det blir ljusare ute. Då kan hon istället få lite mer hö ute och bara vara... Jag tror på mååånga timmars utevistelse och tack vare att hon just nu går i egen hage så blir hon ju inte så beroende av någon annan häst heller... Även om jag gärna vill att hon ska ha en hagkompis är det gott att veta att hon fixar att gå själv oxå.

Den här flytten har nog tagit rätt mycket på henne ändå... och allt kom ju lixom samtidigt... Nåja, pigg så det räcker och blir över är hon ju och nu kör vi på framåt :)

Nu ska jag ta lördagskväll och fixa lite gott kött :)
Imorgon är det stall, skridskor och sen bjöd jag in mig och Olivia till Mia på lunch.... hehehe

Ha en underbar lördagskväll därute :)

Ridsportsdebatt...

Jag har följ debatten och framtagandet av årets Jerringpristagare Rolf-Göran Bengtsson med förvåning, glädje, förhoppning, ilska, bitterhet och stolthet.

Bitterheten och ilskan kan ni säkert räkna ut varför jag känner, det snackas om uppgjorda röstningar, bara fjårtisar som röstade och att givetvis en av mina favoriter... Det är ju hästen som borde få priset det är ju den som gjort jobbet... Absolut har Ninja en stor dela av framgången men han hade ju inte själv kunnat ge sig in på banan och hoppat den... tyvärr har ju hästar lite taskig koll på siffror och bokstäver men det måste ju vara för att de inte fick gå banan innan ritten men det fick ju Roffe...
Eller ridning är ju bara en hobby ingen idrott... Jovisst kan det vara så... jogging är oxå en hobby men när det handlar om att ta steget till idrott och i detta fall elitidrott är det som att jämföra en joggare med en maratonlöpare... men i mina ögon så är jogging en hobby... de som joggar 4 mil joggar ju bara väldans långt då eller... ;) Alla idrotter börjar som hobby... men när man väl tar steget att satsa seriöst och försöka nå mästerskap eller titlar då är det ingen hobby längre det är sport och idrotts prestationer i allra högsta grad...

Men jag vill faktiskt inte fokusera på denna sandlådesdebatt och ge dessa ignoranta såkallade idrottsexperter mer utrymme här utan jag vill hylla Roffe, Ninja och hela ridsporten...

Först och främst ridsporten som sport...
Detta är en av de få... två eller tre mig veterligen (hundsport, kanske någon motorsport oxå) men jag kan ha fel, där män, kvinnor, pojkar och flickor tävlar på exakt samma villkor och dessutom i samma klasser. Inga handikapp eller könsdiskriminerande serier eller klasser... Gammal som ung, orutinerad som rutinerad... Hur sen resultaten ser ut i listorna talar sitt eget språk och visst kan man få en bedömning som är orättvis eller för mycket rättvis... men ändå...

Det enda som tas hänsyn till i ridsporten är ryttare och hästens ålder... Tex en juniorryttare under 18 kan ha egna klasser men det finns ingen begränsning att de inte kan tävla mot vuxna... Det är inte bara liiite coolt att se en 12-13 åring spöa skiten ur oss "gamlingar". Detta är nog mer vanligt inom western men det förekommer inom de klassiska grenarna oxå :)
Det finns unghäst/juniorklasser för hästar som är framtagna för att ge den unga hästen erfarenheter ute på tävling utan att det blir vinstpress på den. Här är hoppningen och dressyren lååångt före western. En fyraåring i hoppning får inte gå högre än 90cm (stor häst) och då endast i AvdB

Slänger med ett utdrag från Hoppningens Tävlings Reglemente... finns på Svenska ridsportens hemsida :)
Mom 373 Unghästar och ungponnyer samt
avdelning B hästar/ponnyer
Avdelning B ska finnas i alla normala tävlingsklasser eller som separata klasser från
0,90/LD; kat. A 0,50 m, kat. B 0,60 m, kat. C 0,70 m, kat. D 0,80 m hoppning till 1,30/
MsvB; kat. B 1,00 m, kat. C 1,10 m, kat. D 1,20 m hoppning. Bedömningen ska vara A.
Rosett delas ut till placerade. Sammanslagning av avdelningarna får inte göras.
Alla ekipage har rätt att starta i avdelning B om inte klassen är begränsad för endast
unghästar. Häst som tidigare under tävlingsdagen startat i avd B får inte starta i avd A.
Klasser som har bed A eller Clear Round behöver inte separat avdelning B.
3-åriga och yngre hästar får aldrig starta.
4-åriga hästar får starta högst 1,00/LC; kat. A 0,60 m, kat. B 0,70 m, kat. C 0,80 m,
kat. D 0,90 m hoppning.

Detta betyder att man alltså inte kan hur talangfull häst man än har gå ut på tävlingsbanorna och rida "skiten" ur den... Liknande system finns för dressyren där man måste för att få gå upp i klasserna prestera en viss procent på den nivå man befinner sig för att få gå uppåt i klasserna...

Om man ser till Rolf-Görans bedrifter under åren är det helt fantastiskt att han inte har tappat sugen på att tävla och ta fram hästar. Han har gång på gång plockat fram hästar på toppnivå och precis när de börjar prestera har hästen gått till en annan ryttare. Han har inte alltid fått rida "the horse" utan nöjt sig med något sämre material. Han har jobbat som beridare hos Jan Tops och där var det ofta som Jan tog över eller hästarna såldes när Roffe plockat upp dem... Visst det var hans jobb men han fick ju aldrig ta åt sig äran för hästens framgångar...
Ser man till Westernsverige är det ju i stort sett tvärtom... hehehehe... här vinner ju den och den enbart för att den och den tränaren utbildat hästen...


Numera driver Roffe en egen anläggning och det är ju detta som gjort att han äntligen fått behålla en topphäst. Förhoppningsvis kommer vi få se mer framgångar från honom om han äntligen får fortsätta tävla de riktigt duktiga hästarna.



Om vi ser saken ur ett tävlingsperspektiv...
Ridsporten är enkel... En duktig ryttare på en medioker häst kommer garanterat att nå längre än en medioker ryttare på en bra häst... Fast till en början kommer det se tvärtom ut ;) Detta ser man på typ varje tävling... Orutinerade/outbildade/oskolade ryttare vinner ofta eller placerar sig i topp under den första tiden när de tagit över en duktig/utbildad/skolad häst men efter ett tag börjar det gå sämre och sämre... Hästen är smart, den brukar inte göra mer än den absolut måste och framförallt rutinerade tävlingshästar jobbar inte mer än ryttaren klarar av att ta fram...

Men den duktiga ryttaren kan ta fram det bästa ur den i det här fallet mediokra hästen, kan lyssna av och tuna in sig på hästen... Ge hästen de bästa förutsättningarna i de olika situationerna. Veta när man kan trycka på eller när man ska backa av... Denna erfarenhet och känsla är det endast sadeltimmar som kan ge och att rida olika hästar. Sen om det handlar om dressyr, reining, hoppning, cowhorse, cutting, fälttävan, pleasure... ja välj vilken ridsportsgren som helst saken är densamma...

Läste i en artikel att Rolf-Göran under dessa dagar många gånger fått "frågan" om ridsporten verkligen är en sport... Att det var därför han valde att flytta från Sverige, att i Tyskland är att vara ryttare som vilket annat yrke som helst... Tyvärr ser man väl en sådan trend i Westernsverige oxå just nu... en hel del har lämnat landet och jag hör på många att det är många som är sugna på att göra just detsamma... Delvis pg a att hästförutsättningarna och ridförutsättningarna är så mycket bättre men just inom western tror jag avundsjuka, skitsnack och allmänt ohyffsat beteende mot varandra är en stor orsak. Man måste inte älska alla men man kan vara rakryggad nog att stå för det man tycker, ta upp det med personen ifråga och sen stryka ett streck över saken och gå vidare i livet...

Jag är dock säker på en sak... Om Rolf-Göran Bengtsson hade varit skidåkare, boxare, fotbollspelare eller någon annan indrottsman än just ryttare... Hade han vunnit det där himla Jerringpriset mycket tidigare och fler än en gång...

Och ett fakta kvarstår... Han fick 45% av samtliga röster... om det så var samma "lilla, bortskämda och rika ridskoletjej" som lagt alla dessa röster så gjorde hon det som ingen annan gjorde hon gjorde att han fick flest röster... Vare sig sportjournalisterna ville det eller inte...
Vill man ha lite goda skratt så kan man läsa kommentarerna efter denna artikel...

Och sen till slut... helt ärligt Vem fan är Lasse Anrell? ;)

Ha en underbar dag därute och Rolf-Göran och Ninja... Ja... ni är helt enkelt BÄST!!!

En sån där dag i år igen...

Först vill jag tacka för alla gratulationer från alla håll och kanter :)

Jag kommer fira min födelsedag med att stå och vara trevlig på gymnasiemässan i Östersjöhallen här i Karlskrona... hehehehe... Min man har bjudit mig på lunch så lite firad är jag.

Nä, jag har faktiskt slutat fylla år... Det gjorde jag för två år sen. Då bestämde jag mig för att helt enkelt äta Pippis krumelurpiller och sluta bli äldre :) Dock vill jag ju behålla alla erfarenheter och visdom som kommer med åren... men att bli rynkig och gammal... nope det tänker jag inte bli...

Igår red jag en sväng inne i det stora ridhuset, halva delen var ledig och andra halvan var det hopplektion :) Ruban knatade på bra till en början och vi var ca 8 hästar på en 40x22 m yta plus ca 8 hästar på den andra 40x22m halvan... Men hon tog det med ro... eller ja lite spänd men det var mest att driva framåt och kräva lite mer uppmärksamhet av henne... Insåg i fredags igen att man är alldeles för mesig ibland och tillåter lite för mycket slarv...

Men... sen så var det en häst som slog i en bom... hehehe... jisses vilket lååångt steg åt sidan hon tog... hahahaha... det var bara att ställa sig på ett "inteivägen" ställe och låta henne studera hoppfenomenet ;)
Efter en stund tyckte hon det var ganska ointressant trots brallande hästar och andra små blandade hopp och skutt. Vi jobbade en stund till och till slut kändes hon überfin, mjuk och följsam. Jag har för tillfället plockat av sporrarna då det känns som om hon behöver stödet från hela benen för att rama in henne och "bumpa" ner henne i form och eftergift. Sporrarna blir just nu lite för mycket krut och gas ;) Det är verkligen en fantastiskt rolig liten häst som tydligt talar om hur hon behöver tränas och vilka övningar som behöver tragglas lite extra.... om jag bara lyssnar av henne och litar på mig själv.
Idag får hon vila då jag som sagt jobbar fram till ikväll.

Gerts underbara bild på mig 5 min innan ritten :)

Tyvärr är hon jäkligt lös i magen igen, inte ens Kenyanerna skulle kunna bygga sina hyddor av hennes skit, bästaste Mia på Larum har lämnat lite provpåsar med foder som förhoppningsvis kommer hjälpa... Men man kan ju konstatera att, flytt, hösilagebyte, krafftbyte, brunst, tandfällning, stora ridhus med konstiga hopphästar och nya hästkompisar inte har varit det bästa för Rubys mage...
Men för ett år sen kunde hon inte äta och var mager som ett staket, jag fick gråtandes beställa hem höpellets och det så inte speciellt ljust ut. Så årets förutsättningar och utgångsläge är ändå 1000% bättre. Hon äter glatt upp all mat, är inte uppdragen, är rund och blank i pälsen samt möter alla hästar och människor med en positiv attityd.

Tur det är långt kvar till den 22 april som än så länge ser ut att bli vår tävlingsdebut :)
Har hört skvallras om att det är en hel del ändringar i AQHA:s regelbok så det blir väl till att plugga in dem...

Vågar man ens tänka tävlingssäsong 2012...? Nä jag reflekterar över träning istället...

För ett år sen satt jag här framför skärmen och klurade på vilka tävlingar jag och Ruban skulle ut på... Sen vet ju alla ni som följt bloggen att det bara var att ta planeringen och riva den med tanke på hennes fysiska tillstånd.

I år har vi en helt annan plattform att utgå ifrån, Ruby är musklad och i bra hull, hon känns efter 4 ridpass mjuk och fin. Visst märks det att hon har vilat och att hon inte riktigt är som hon var i slutet av oktober men ändå... Hon är där... Knapparna finns där så nu är det som med vilken idrottare som helst... Bygga upp kondis styrka och jobba på smidigheten :)

När jag tittar på henne ser jag att hon fortfarande ha säkert 50kg kvar i muskelmassa att sätta..hehehe... men hon är ju bara 4 1/2 år. Jag har dessa 4 pass ridit med snaffle men nu är det snart dags att växla över till hackamoren och verkligen börja träna neckreining och den eftergift som bäst liknar stångens. Just nu håller hon nog på att fälla ett par tänder så vi får väl se om det är läge att växla över eller om det får vara snaffle ett tag till ;)

Som det är nu finns det några klubbtävlingar, tre SRCHA tävlingar och sen Chappen x 3... Sen kommer väl SM ut så småningom oxå... Det finns en tävling i SRCHA:s regi som jag är sugen på i höst men jag vete sjutton om vi är redo för den då... Men... om brallorna håller, det är medvind och vi får vara friska ska nog detta år bli det år av miljöträning som jag tänkt mig :)

Trots att jag trivdes enormt ute i Tromtesunda och jag saknar alla därute så det gör ont är det enormt spännande att stå inne på en stor anläggning :)

Jag har börjat få massor med frågor varför jag gör si eller så när jag rider, inga nerklankande eller på något sätt negativa frågor utan mest av nyfikenhet... Uppenbarligen syns det ju att Ruby är lugn, bjuder framåt och inte bryr sig om andra hästar och det som händer runt omkring henne...
Bland annat fick jag frågan om varför jag red som jag gjorde inne i ridhuset... så där med böjning, strechning, ryggning, sidvärtes... ja allmänt lösgörande övningar... plus att jag stod still mycket ;) Frågan var om jag inte tränar kondition inne, nope, svarade jag det gör jag ute, inne är ju just gymnastiska övningar. Nu går det ju mest i skritt och trav då hon inte har kondis/styrka för längre galoppjobb... måste ut och konditionsträna mer snart... men just nu känns det som en enorm lyx att kunna gå in i ett ridhus när det är mörkt och kallt ute ;)

Detta med seriösa frågor är superskoj tycker jag...
Återigen, jag vill inte försöka omvända någon... jag är ju själv inte omvänd till det ena eller andra. Jag vill bara kunna rida så bra som min kapacitet tillåter och lära mig så mycket jag bara kan få in i min lilla hjärna och kropp ;)
Jag plockar ju vilt från alla dicipliner jag varit i kontakt med och skapar på så sätt mitt eget koncept... Som anpassas efter den häst jag rider, om jag jämför te x Ruby och Bosse så är det enorm skillnad och likhet i ridningen men ändå konceptet är mitt ;) Hade jag gått på Ruby som man tyvärr ibland fick göra med Bosse hade jag förstört allt jag byggt upp... hon är ju en häst som alltid försöker göra rätt medans han gör så lite han bara kan komma undan med ;) Sen är ju Bosse en superhäst som kan allt och ALLTID ställer upp när det verkligen gäller... men däremellan kan han vara ett riktigt odjur ibland... typ börja tokbråka när man ska ut på en härlig söndagstur i skogen... WTF... Men inne på en tävling/träning skulle han aldrig ens komma på tanken att vara det minsta dum. Jag skulle nog kunna slänga upp Olivia och låta honom gå reining med henne...hehehehe...
Ruby däremot är ju som hon är alltid... på gott och ont ;) Men med några erfarenhetsår kommer det bara vara på gott... Allt hon behöver är tid.

Jag tar gärna råd och jag tror jag kan lära mig av ALLA... om inte för att veta vad/hur jag INTE vill göra...

Skeptikern funderar...

Nu när tävlingssäsongen närmar sig börjar det ploppa upp nya tränare och så lite här och var och jag är av naturen en skeptiker och grubblare.... Jooooooo.... det är sant... :)
För mig handlar det egentligen inte om vilka fina titlar man sitter på... En av de bästa tränare som jag någonsin ridit för hade ingen tränarlicens alls men då var hon gift med en OS ryttare och hade själv tävlat upp på svår nivå i hoppning och därtill otroligt pedagogisk lärde jag mig enormt mycket av henne :)

Det jag är ute efter är någon som kan förklara varför/hur och vad jag ska göra för att förbättra mig och min ridning. Jag vill nog gärna se hur en tränare rider sina egna/tränings hästar innan jag vill lägga pengar på eventuell träning... Dock önskar jag ändå att det i framtiden kommer finnas ett liknande system för tränare som det gör i SV Ridsportsförbundet...

Ikväll ska jag faktiskt få hjälp av en vän en stund med ridningen av Therese från Smedgårdens Cowhorse, hon har en elev som står i grannstallet och jag känner att jag sitter och fuskar lite med sits och annat skit som man gör när man för sällan rider för någon som tittar på en ;)

Dock har vi/jag kommit överens om en sak, vi kör en test ikväll... Jag vill hellre ha kvar Therese som vän än att vi går i klinch som tränare/elev... hehehehe... Tror inte det är någon fara men just när man är vänner kan jag tycka det kan vara svårt att ta till mig alla goda råd... Och sen måste jag ju grubbla lite på om det jag får höra är något jag vill ta in i mitt koncept eller om det inte passar mig... även om det kanske funkar just där och då ;)

Något skeptiskt till prisrosetter ;)

Hahahahaha... när jag läser igenom det jag skrivit ser jag hur lika jag och Ruby är... eller hur mycket jag påverkar henne... hon är oxå av naturen en skeptiker och en grubblare men när hon väl bestämt sig kör hon på 200% och är 300% lojal :) Ja, vi passar nog varandra ganska bra ;)

Jag har många exempel på detta men det är ett helt annat inlägg ;)
Nåja, jag ser iallafall fram emot kvällens äventyr ;)

Tyvärr har jag inte hört något från kavalettiträningen än, vet inte om den kört igång än men jag hoppas verkligen jag får chansen att vara med några gånger där... Alla träningar har lixom inte kommit igång efter juluppehållet så därför har jag inte haft chansen att kolla in de som håller till på KLRK... Men jag kommer ta chansen och titta på deras träningar.

En sak som jag insett att jag börjat slarva med är precisionen i mina vägar...Grrrrr... det är så lätt att gå in på en volt... det är ju där vi ska vara i reiningen. Men sen blir jag så irriterrad på mig själv om jag inte får min häst att gå exakt där jag vill att hon ska gå, hur i helskotta ska jag då få till runda volter???
Om en 1.75cm häst klarar av att vända över en liten sketen ridbana på 22m och dessutom hoppa ett 1.30 hinder på medelinjen borde ju jag på min lilla ponny klara av att rida rakt fram, böja runt i hörnorna och sen rida rakt igen.... eller var jag nu vill att hon ska gå... Skärpning Jessica... detta har du hört tills öronen blött i alla tider och nu är det slut på slarvet ;)

Nä, nu är det dags att återgå till jobbet... ska bråka med ett program som kommer ge mig huvudvärk... suuuuck...;)

Ha en underbar dag därute, här i Karlskrona skiner solen faktiskt idag :)