En liten paus...

Ja, jag är så gryyynt trött just nu... Det händer massor på jobbet och just nu känner jag mig som en urkramad disktrasa... Men, men som min chef så väl uttrycke det... det är bara att krascha och resa sig upp och komma igen.... hehehehe... Sedan fick jag en såååå fantastisk start på dagen och blev utskälld av en polsk importfru utanför Olivias skola...
Hon började så här..
- Du kanske ska tänka på att man inte får parkera här.
-Va? sa jag, och fattade inte ett dugg...
-Alltså du får inte parkera där, det här är en avlastnings zon när man ska lämna sina barn.
-Öhhh, det var det jag just gjorde, sa jag och fattade fortfarande inte vad hon menade.
- När du parkerar där så blir det så trångt för alla andra som ska lämna sina barn...

Nu började jag koka och jag sa med viss skärpa i rösten. Det är ju det jag gör... Lämnar av min dotter i skolan!!!
Hon fortsatte och sa, ja du får tänka på att man inte får parkera där.

WTF!!!! Jag sa till mig själv... Sätt dig i bilen nu Jessica och håll käften... Jag svarade henne... Ja, ja, ja... Hoppade in i bilen och stängde dörren... Satan vad arg jag blev... Jag var redan på helspänn för det var många saker på jobbet som skulle göras idag och jag hade Zero tålamod med idioter... Men en stoooor eloge till mig som inte var mer otrevlig än att jag slutade diskutera, satte mig i bilen och där muttrade vad jag tyckte och tänkte om henne...

Det värsta med allt detta var att det var endast hennes och min bil utanför skolan och hennes bil var en alldeles vanligt typ Renault kombi... Alltså ingen Hummer eller annan stooor bil... Dessutom hade de själva parkerat mitt i en korsning... Här är en illustration över situationen...

Nåja, jag är ändå stolt över att jag lyckades vara tyst... Men det hade varit bättre om jag varit på bra humör från början för då hade jag ifrågasatt hur hon själv stod parkerad och om det var problem att komma fram nu när trafiken var så tät...hehehe...

Så nu kommer jag hädanefter alltid att parkera just där och hoppas på att hon är där samtidigt som mig... Så jag kan förklara för henne att man kan ställa bilen i 5 minuter för att släppa av sitt barn utan att det räknas som parkering... I mycket vänlig ton.... eller inte.... hehehe... har inte bestämt mig än :)

Nu ska jag förbereda för ett skidmöte innan jag kan åka hem och bara krascha i soffan...

Ha det bra därute.

Man ska inte vara elak....

Meeeeen...varför har inte vissa människor självinsikt???

Surfade runt på YT för att kolla på PRE hästar och annat smått och gott... och snubblade över denna.... Hur i helvete kan man komma på idén att lägga upp sig själv på en video där man rider så kopiöst dåligt? Och dessutom försöka göra reklam för sitt stuteri???

Detta övergår helt mitt förstånd, men det var verkligen kvällens skratt... och dessutom måste jag bara buga och bocka mot hästarna... Vilka fantastiska varelser som står ut med denna jultomte på grönbete...



Är faktiskt lite avundsjuk på att just han har så fina hästar...

Ps... hittade en fantastiskt rolig blogg... för er som gillar hästgrejjer :)
http://tackytackoftheday.blogspot.com/

Nä godnatt på er...

Min lilla ponny...

Hon är helt underbar!!! Hade ett väldans trevligt litet ridpass ikväll på banan utanför :) Äntligen har snöhelvetet smält undan och ridbanan är ridbar igen :) Det finns nån liten snövall kvar men jag kom på ett ypperligt användningsområde för denna... Det gick att hoppa över... Hehehe... Ruby fattade absolut ingenting första vändan så det blev två spår igenom vallen... Men sen fattade hon och skuttade över...
kanske inte den mest graciösa hoppstilen men ändå hon försökte. Jag kan dock inte rekommendera att hoppa i westernsadel, hornet har en benägenhet att slå upp i magen. I det övriga ridpasset var hon bara helt suverän och jobbade på... Jag har börjat ta tag i five easy pieces och ettan och tvåan funkar bra... treas är så där och fyran funkar....hehhehe... detta måste vara totalt obegripligt för er som inte vet vad detta är...



En annan sak jag har funderat på några dagar när det gäller hästar är vad som är en unghäst eller inte... I den klassiska världen är en häst en unghäst typ t o m det år den fyller 7... Alltså mellan 3-7 är den unghäst, unghäst VM går när de är 7 år... I Westernvärlden skall en häst gå på stångbett när den fyller 6 år... Detta betyder faktiskt att man räknar en häst som vuxen hela två år tidigare inom western än i klassiska grenarna...
Jag tycker det är lite synd för en häst är inte riktigt färdig i skelett och leder vid två års ålder... Då börjar många rida in sina Quartrar... för att de ska gå futurityklasser när de är tre... Hmmmm... Dessutom kan man väl konstatera att inom Western finns ingen direkt längd/vikt schablon heller så stora karlar på små tvååringar är egentligen i mitt tycke inte optimalt...

Nåja hur som helst är hästar i mitt tycke unghästar t o m 6-7 års ålder... Och därför tänker jag anse Ruban som detta :) Även om jag vill tävla och allt det där så är utbildningen till den perfekta hästen låååång... jag räknar med att hon kommer vara på sin topp sådär vid 10-18 år gammal :)

Nä nu ska jag surfa runt lite innan det är läggdags :)

Ha det gott därute

Trevlig kväll...

Igår var vi på Maskeradmordet :) En kombinerad 4-rätters middag med ett mordmysterium som spelades i lokalen.... Jag löste mysteriet efter 10 minuter och sen plockade jag några vitala detaljer i handlingen oxå... hehehehe.... Det var superskoj och maten mycket god... Sällskapet trevligt, vi hamnade brevid fyra stycken andra och stämningen var i topp. Tillsammans lyckades vi nästan lösa hela handlingen och hur alla detaljer hörde ihop... Men, jag tog mördaren...

Rekomenderas varmt.

Just nu verkar det som om jag är inne i en sån här mötaspännandemänniskor period i mitt liv. Igår mötte vi som sagt några spännande människor och det fick mig att börja fundera... Varför är Sverige ett janteland? Man får inte vara för framgångsrik, man får inte tro på sig själv för mycket, man får inte vara för oframgångsrik, ha för bra jobb, ha för dåligt jobb... Gör man detta så riskerar man att folk tittar snett på en.. Varför?
Om man mot förmodan blir framgångsrik på något så ligger det ett oerhört arbete bakom denna framgång. Förmodligen har personen offrat mycket under vägen dit och då borde man ju rimligtvis få njuta av frukterna av sitt slit...eller?

Så verkar tyvärr inte vara fallet här i Sverige och jag har mött fler människor som inte klarar av framgång eller självförtroende än de som genuint blir glada av att träffa på detta. Spelar det någon roll vad man tjänar, vilken position man har, vilka prestationer man gjort eller är det kanske så att människan bakom detta kan vara en driven, spännande, ambitiös person som kan vara inspirirerande och om man vågar släppa sin egen avundsjuka faktiskt kan bidra till egen framgång... Bara genom att det blir bevisat att det går.

Jag säger som Alice i underlandet... Jag brukar tro på så mycket som 6 omöjliga saker redan innan frukost...

Nu ska jag ut till stallet och njuta av solen och min fantastiska häst... Och umgänge med inspirerande och bejakande människor...

Ha en underbar dag och ta vara på alla chanser som ges... med öppna ögon :)

Drömmen om en egen häst...

Ja ni som följt min blogg vet ju att jag numera har uppfyllt min dröm om en egen häst. Vägen hit har inte varit helt enkel eller självklar men tack vare min familj och underbara vänner kan jag varje dag njuta av att veta att jag faktiskt äger världens bästa häst :)
Jag har lyckats förverkliga min dröm... Och detta medans jag verkligen kan njuta av det. Med tanke på att vi ju fått reda på att det finns genetisk cancer i min släkt och att min mamma nu ska testa sig så känns det ännu viktigare att man gör just detta... Lever ut sina drömmar så långt som det är möjligt!!! Jag går inte och tror att jag ska dö i cancer imorgon men detta påverkar givetvis mig och mina tankar...
Men jag har konstaterat att man inte kan spendera sitt liv med att vänta... för helt plötsligt har livet passerat utan att man levt det.

Detta är det jag vill komma till... Ibland så hittar man sin dröm och ibland så är det en häst... I mitt fall Ruby men på vägen till henne mötte jag...eller nej... jag lärde känna en liten tjej som kommit att betyda massor för mig... Som en yngre syster eller dotter... hahahaha... jag vill nog hellre se henne som en syster fast jag i praktiken skulle kunna varit hennes mamma...usch vad jobbigt det är att vara medelålders :) Nåja, saken är den att jag lärde känna en underbar tjej... Malin, hon var då min elev och genom ganska tråkiga omständigheter följde hon med till stallet en dag. Jag brukar alltid åka dit när jag mår dåligt och för mig var det självklart att hon just denna dag behövde hästar :) Jag hade rätt men jag hade ingen aning att iochmed detta så skulle vi bli goda vänner.
Jag åkte till Thailand och Malin fick en bitandes, underbar Bosse på halsen lite huxflux... Men på något underligt sätt kändes det självklart att det skulle vara just hon som skulle vara där, givetvis med stöd av Anneli. Jag är glad över att jag ganska ofta följer min instinkt och framförallt just denna gång :) När jag kom hem så trodde hon att det var slut på hästlivet...hehehe...den lilla tokan... inte kan man väl släppa en sån fantastisk hästtjej som dessutom försvarade Bosses bitande med att det var lööövbites och att han inte biter så hårt längre...hahahaha...

Det en ledde till det andra och Malin hängde på till Chappen och på en del andra tävlingar... meningen var att hon skulle tävla någon klass på Bosse men vi hann lixom inte riktigt dit... Hon var med när jag lämnade igen Bosse och tack vare henne så satt vi och skrattade i bilen hem åt alla hans tokigheter och åt Fias hela fantastiska familj. Detta är ett av mina starkaste och bästa minnen från sommaren, vår bilfärd hem... Jag hade trott att jag skulle gråta i fyra timmar men det blev precis tvärtom. När sen Ruby kom in i bilden så funderade jag länge på hur jag skulle kunna behålla Malin i stallet... Ruby är inte riktigt lämplig att låna ut än, hon är lite för grön och lite för mycket unghäst... Malin fick en del andra medryttarerbjudanden men tack och lov så funkade inte de...hehehe...

Sen helt plötsligt hände det igen, det kom en häst som var som klipp och skuren för Malin... fast det visste vi inte just då. Den här gången var det Anneli som gick på sin magkänsla och återigen så ledde en sak till en annan och vi fick tillbaka Malin i stallet :) Det är få tonåringar som är så ambitiösa och ödmuka som hon, som vill lära sig och tar till sig kunskap och erfarenhet som en liten svamp ;)

Underbara, vackra, fantastiska, bästaste Malin... Ps...Bilden har jag snott från din Facebook :) Pöss!!!

 Jag skulle bara med det här vilja tacka dig underbara Malin för att du ramlade in i mitt liv på ett helt nytt plan sådär i mars förra året... Du har kommit att betyda såååå mycket för mig och jag hoppas att alla dina drömmar slår in!!! Kom ihåg att du är bäst.

Det var allt jag hade att förtälja ikväll...

Over and out!!!

Duktiga jag...

Japp jag är väl värd en klapp på axeln :) Jag höll på att skita i att springa men banne mig jag hasade ner mig och sprang ett Hill klimb program på 30 minuter... ökade maxhastigheten till 8.8 km... tjohooo :)
Givetvis lyckades jag slita bort nödstoppen idag oxå när det var tre minuter kvar... men idag orkade jag inte börja om så jag satte den på 4.8 km/h och gick i tre minuter som avslutning...

Men saaataaaan vad jag avskyr att springa!!! Det är jobbigt och tråkigt... inte ens med pumpande musik i öronen blev jag lite motiverad...hehehe...

Fast sen kom jag på att jag just nu ligger exakt 80 minuter före min kollega i det där himla vadet :) Vi får väl se om han ens kommer nämna det och ge sig till känna... han ligger ju just nu 80 minuter back i sitt åtagande...

Jag tänker inte avslöja vad han skulle göra i och med att jag inte vill hänga ut någon här men jag har iallafall tagit tag i min bit och börjat jobba på målet... att i höst på den sk skoljoggen springa 6 km under 30 minuter... fast från början var det faktiskt 35 minuter... sen var det någon liten Helen som ivrigt hävdade att det var ju ingen konst och visst kunde jag springa under 30 minuter...hahaha... jag har för fasen aldrig sprungit 6 km i ett sträck i hela mitt liv...

Nåja, tärningen är kastad och jag ska göra mitt bästa för att klara det :)

Nu är det dusch och sen sängen...

Godnatt därute...

Ps... glömde ju att jag fick välkomna Selma Lagerlöf och en guldpeng till goodie goodie samlingen :)

Run Jessica run...

Fyyyyy, vad jag hatar att springa :) Tyvärr ingick jag ett fantastiskt korkat vad på vår julfest med jobbet... Ivrigt påhejad av en inte lika glad och förfriskad kollega... Jag ska springa 6km på mindre än 30 minuter...  Hur i h*lvete kunde jag komma på idén??? För det värsta är att det verkligen var min egen strålande idé... Givetvis kan jag aldrig hålla käften utan jag är lika kaxig som en uppretad grizzlybjörn... Varför tar man sådana här kloka beslut när man inte ens får cykla hem?? Nåja, nu är det väl bara att ta fram envisheten och börja jobba på kondisen...

Vi har ett väldigt fint träningsrum i källaren...

Alltså om jag med mina katastrofala mattekunskaper har räknat rätt så måste jag hålla en hastighet på över 12km/h i 30 minuter... :O Hur ska detta gå till??? Jag testade hur fort jag måste springa om jag ska springa i 12.1 km/h... Hjäääälp jag höll på att dö efter en minut... och då är det alltså 29 minuter kvar!!!

<---Jessica i 8km/h-------Jessica i 12km/h--->

Sen drog jag ner hastigheten till 8 km/h och då överlevde jag en stund...hehehe...
Jag lyckades även nollställa löpbandet när det var 9 minuter kvar så det var bara att börja om...
Jag har kommit på ett sätt att motivera min löpning litegrann och sponsra mig själv... om det finns andra därute som vill sponsra så är ni välkomna oxå :) Men jag har tänkt att jag ska sälja mig själv för 1kr/minut... alltså 100 minuter på löpbandet = 100kr att bara köpa goodie goodies för... typ Iron Fist skor... fina hästsaker... hehehe... Idag tänkte jag gå lungt ut och börja med ett 30 minuters pass... Jag har ju inte sprungit på säkert två år...
Visst det gick superbra och jag hittade rytmen i ett intevallprogram med 1 min i 8km/h och 1 min i 5.6 km/h... joggade/gick och kände mig nöjd...men... jag insåg att mina spotifylistor suger när det gäller att springa till... så medans jag fipplade med telefonen och bläddrade bland mina listor lyckades jag dra ut säkerhetskontakten... ni vet den där nödstoppen... När det var 9 minuter kvar...grrrrr... Jaha tänkte jag, jag kan ju faktiskt inte gå upp utan att ha gjort det där jäkla 30 minuters programmet... Bara liiiite irriterad på mig själv drog jag igång en ny runda på 30 minuter... Då efter typ 22 minuter kom jag på den brilljanta idén... efter en del räknande att jag måste ju kolla hur jobbigt 12 km/h är...

Jag kan bara konstatera att det är jäääääävligt jobbigt :) Men jag har sprungit 1 minut i 12.1 km/h... imorgon är det dags för ytterligare 1 minut :)
Men idag har jag alltså tjänat 50 kr till mitt goodie goodie konto :) ska genast öppna ett och föra över dessa pengar... Välkommen till samlingen Jenny Lind :)

Dessutom så behöver jag bättre kondis för att verkligen orka rida i sommar... Även om jag inte ska rida fälttävlan så är det viktigt att orka vara alert hela tävlingsdagen :) Det känns ju inte sjysst att kräva att Ruban ska vara vältränad om jag är en deghög...

Nästa Iron Fist dröm...

Wolfbeater Platform... Sååååå snygga!!! i storlek 37 tack :)

Appropå det är det någon som kan dela en bra springlista med mig? Jag har listat ut att min springtakt just nu är samma takt som Hoffmaestros Highwayman... Det måste vara mycket beat och takt... Jag har insett att jag nog varit sån där slav som rott båtar i något tidigare liv för bara det var bra takt så kunde jag springa på ganska länge.... men dock inte i 12 km/h...

 Nu har jag svettats klart och ska hoppa in i duschen sen är det sängen som gäller... Jag är ju inte ett dugg morgontrött... Fast först ska jag äta en knäckemacka och lite O´boy...

Ha en underbar kväll därute.

Äntligen söndag...eller...

Njaaaeeee... Kan inte till hundra påstå att jag längtar efter att klockan skall ring 06.15 imorgon... Suuuuck jag är så grymt morgontrött att jag helst skulle vilja stänga av klockan och somna om :) Men det är bara att kliva upp, släpa sig till duschen och sen försöka matcha ihop några klädtrasor...hasa in till Olivia för femte gången och skälla på henne att hon ska upp... Hahahahaha!!! Undrar vem hon har fått sin morgonpigghet ifrån???

Fast när man väl kommit till jobbet brukar det ordna upp sig med lite kaffe och trevliga kollegor och massa underbara kids :) Men visst kunde jag skulle jag inte gå upp så tidigt... I mitt tycke finns det bara ett par saker som är värda tidiga mornar... Hästevents och att resa... Allt annat skulle mycket väl kunna vänta tills klockan 10 iallafall...

Vi har varit i Gaslunda och firat svärmor igår och idag har vi varit på skogsmulletur med hästarna... Shiit vad jag trodde det skulle vara mycket varmare än det var... Men solen var framme och det var ljuvligt!!!
Nu är det tre veckor kvar tills Per kommer och jag kommer nog få lite skäll... hahahaha... nä men jag har ju inte hunnit så långt som jag trodde med Ruby, de där jäkla tänderna har ju satt käppar i hjulet hela tiden. Men, men jag ska banne mig rida de där himla 5 easy pieces så de sitter nu innan han kommer annars får jag sitta och göra dem hela helgen :) Testade ett nytt bett idag ett tredelat med några kopparrullar på mittendelen och hon svarade upp jättebra mot det och gav efter. Däremot tycker hon fortfarande att splitreins typ är äckligast i hela världen när de killar henne på bogen och så...hahahaha... hon är som en liten mask då :) Men det är det jag ska tävla på så det är bara att vänja henne...

Appropå tävlingar så fick jag en rolig nyhet idag... Mamma har bokat stuga på Chappen och ska vara med från torsdag till lördag :) Wiiiii... sååå skoj, hon har typ sett en eller kanske två tävlingar på hela tiden jag hållit på med hästar men jag tror faktiskt att hon kommer uppskatta Chappen. Hon ska även plocka med sin man och jag är nästan helt övertygad att han kommer älska stämningen och atmosfären där... Han gillar det där med guldvaskning och the Wild West :) Jag är superglad för detta och hoppas att vädret kommer vara lika bra som det varit de sista åren...

Det är fortfarande lungt och harmoniskt i hagen och Ruby är nog lite förälskad i Italiano... De pussas och äter ur samma hög hela tiden... Löööööv is in da air :)

Sen har jag ägnat mycket tid i helgen till att fundera på det där med NH... jag vet att jag inte borde hetsa upp mig och att jag riskerar att bli tjatig... men hey... min blogg... hehehe... så jag skriver lite mer om mina funderingar...

NH eller Horsemanship för mig är som jag sagt förut... rent jäkla förnuft och hästvett... Jag tror inte att hästarna blir lyckligare av eteriska oljor eller av att ridas med repgrimmor... Nä, jag tror att hästar blir lyckliga av att få leva och verka med människor som älskar dem och ser till deras naturliga behov i största möjliga mån...
Men... hästen är inte ett naturligt djur längre, många av våra hästar skulle inte överleva länge i det fria... Ruby hade antagligen inte gjort det med tanke på hennes tänder... Därför är det min plikt som hästägare eller kanske mer som hästmänniska att se till att detta inte händer... alltså, måste hon till tandläkaren... Detta är inget som överhuvudtaget kan kompromissas på... Likaså med foder, hovvård, avmaskning, veterinärvård och uppstallning... Oavsett om det är julafton eller min födelsedag så ska Ruby ha det hon behöver även om jag är världens morgontröttaste människa...

När det kommer till ex hovvård så väljer jag att anlita ett proffs... alltså någon som är utbildad, vet vad han håller på med och dessutom är intresserad av det han gör. I mitt fall heter han Micke och är helt suverän... Jag har haft tur att snubbla över en bra hovslagare när jag skaffade mig min första häst och tack vara honom vet jag hur viktig det är. Har du inga fötter har du ingen häst!!! Lätt som en plätt... Nu till dagens NH tokar... jooo, men serru... det naturligaste är ju för hästen att gå utan skor...
Japp det är det... om hästen pallar det!!! Idag är det få hästar som har så bra fötter att de klarar av att vara oskodda. Vi rider i paddocks med grusunderlag, på grus och asfaltsvägar... Hästen går inte längre på stäppen... Jag har sett dessa idioter som dessutom rastrar fötterna på hästarna alltså verkar ner dem så att de ska stärka sig själva... Fyyyy... tänk er själva att hyvla bort allt skinn under fötterna så att de nästan blöder och sen ska ni gå barfota... för att härda fötterna... Ni som har hästar som kan gå barfota... Grattis :) I övrigt... Nej tack!!! I mina ögon är detta inget annat än ren och skär tortyr... Har man inte råd eller vett att sko sin ömfotade häst ska man inte ha häst!!! Tycker att de människorna borde gå barfota oxå året runt... ;) Jag har tyvärr sett alldeles för många som ska vara så jävla naturliga att det växer ekologiska groddar ur öronen... hehehe... det är väl allt som finns därinne... Dessutom rider vi ju hästarna och slänger på massa extra vikt med taskig balans som de ska klara av att bära...

Lite så här känner jag mig idag och hornen börjar växa...

Så det var en av tankarna... nu till nästa... som jag touchade där... Utrustningen...

Ja detta är ju en djungel men vi börjar med sadeln... Det är ju nu extremt populärt med bomlösa sadlar och barbacka paddar osv.. Idén tilltalar mig väldigt mycket då tanken är att få kontakt med hästen och att sadlar och paddar ska formas efter hästen så det inte blir feltryck och felbelastning... Men... när du inte har en bom i sadeln som stabiliserar upp saker och ting så behöver du ha en väldigt bra sits... Balanserad och absolut liksidig...hmmm... hur många har det? Jag hade inte klarat av en veterinärbesikting som hästarna går igenom... Jag anser mig själv ha god sits och i de allra flesta fall välbalanserad och liksidig men jag hade ändå inte velat utsätta Ruby för en bomlös sadel varenda dag... Vissa veckor är jag väldigt stel i nacken och har ont i skuldrorna... Jag kan lova att om man testade min sits så skulle fler timmar var något snea än i perfekt balans... När jag red som mest red jag upp till 4 hästar per dag... det skulle under ett år ge ungefär 1000 timmar i sadeln... I år har jag kanske nått upp till max 20 timmar... vilket är ganska mycket ändå för en hobbyryttare med en häst. Jag sitter gärna upp barbacka ibland just för att känna musklerna bättre och för att skärpa upp min egen balans... Men under kontrollerade former och med en plan för vad jag vill ha igenom när jag sitter upp. Jag red mycket barbacka på Bosse förra vintern och det gav väldigt mycket i samspelet men ändå.. Den träningen är mer för min skull än för hästens, det blir på bekostnad av hästen till viss del just för att jag inte kan vara lika avslappnad och att jag inte har lika bra balans. Gör hästen en knyck så kommer jag ur balans... i flera steg även om jag inte åker av.
Kontentan av detta är att en BRA utpassad sadel är bättre och mer sk horsemanship än att rida barbacka eller med paddar och skit... Sen kan vi ju diskutera hurvida en sadel passar på alla hästar eller inte... Det finns tydligen vissa som tror det...

Nr två i utrustningskategorin och det sista jag tänker ta upp idag är tränset och bettet...

I dessa Horsemanship/NH/veva red/kommynizera med pinnar filosofier så verkar det som om att helst ska man rida utan träns eller bettlöst iallafall... hmmmmmmm...

Jo, även här tilltalar grundtanken mig och jag kan se poängen i hela sammanhanget... MEN...hehe... Det är inte vad du stoppar i eller runt hästens mun som spelar någon roll utan vad handen som ska hantera detta gör... Jag lovar att ex Kyra Kyrklund, Ryttmästarna från Spanska ridskolan etc har en lättare och känsligare hand och ställer till med mindre skada än Johansson som rider sin häst med repgrimma...eller för all del sidepull... När jag var liten fick jag alltid höra att ju smalare bett desto skarpare... idag säger jag BULLSHIT!!! Det är handen, Handen, HANDEN och dess inverkan som bestämmer hur skarpt ett bett är. Jag har ridit på allt från just repgrimma till Gags... och inte en enda av mina hästar har varit skadade i munnen... En häst jag hade Demolero, red jag alltid med gags för han trivdes med detta... Gags är ett bett som sitter i sidstyckena och skulle rent teoretiskt kunna hissas upp till öronen på hästen... Alltså ett ganska avancerat bett med mycket hävstångseffekt... Han gillade detta för han kunde höja och sänka bettet i munnen lite som han ville själv... Denna häst plockade jag även av nosgrimman på för han gillade helt enkelt inte den... Jag fick mååånga blickar på tävlingsbanorna då... men, det spelade ju ingen roll när vi vann klassen, tack vare att han trivdes och då gav allt :)
Även här är det många tokar som sitter och gnider med repgrimma/sidepull så hästarna har skav på nosryggen... jo, men det är ju mest naturligt... eller? Eller hästar som har så tjocka bett i munnen så de inte kan stänga den... men då drar vi ihop munnen med en nosgrimma.... hahahaha.... Patetiskt... Westernvärlden är ju inget undantag när det gäller bettkarusellen... I Cowhorsen måste betten vara utformade på ett visst sätt för att vara godkända... Snafflebitsen måste vara tvådelade för så säger reglerna... osv... osv...
Helt ärligt... är det inte bättre att lära sig rida så bra och bli så skolad i handen så det inte spelar någon roll vad fasen man trycker in i käften på hästen? Taggtråd, sytråd, bosal, hackamore, stång, snaffle, fast, tredelat, kedja eller kanske med äppelsmak :) Sen är det ju bara att testa vad hästen tycker om bäst... som sagt Ruban gillade det tredelade med tre kopparrullar på... men det gäller ju att vara väldigt lyhörd och fundera på varför hästen ev inte vill svänga till höger eller något annat som inte funkar... Vad gör jag som ryttare? Hur tacklar jag problemet, tjabbar jag emot eller är det helt enkelt så att hon inte förstår vad jag vill??? Men visst, är alternativet att alla har typ pessoabett, gramantyglar och hårt spända nosgrimmor... Ja då är även jag förespråkare för sidepulls och repgrimmor... Men inte förrän dessa personer först fått chansen att lära sig rida på riktigt med utrustning...

Anledningen till detta lilla inlägg är bl a att jag råkade hamna framför Ponnyakuten idag... och det gör ont i mitt hjärta när man ser hur hästarna blir behandlade från att kallas Den, till att vara någon jäkla My Little Pony som longerar sin ägare...

Så, nu är jag färdig för den här gången men tro mig det kommer mer... :)

Ha en underbar natt nu ska jag sova...

Födelsedagskalas

Har inte bloggat på ett par dagar. Olivia har varit sjuk och jag oxå lite krasslig :( Nu är vi piggare och vi är i Gaslunda och firar svärmor på födelsedagen :) Som vanligt är det gooooood mat och varmt... Jag njuter av att gå klädd i sommarkläder och dessutom tycka att jag är varm... Hehehehe... Det har ju inte svämmat över av sådana tillfällen den här vintern :)

Nu ska jag njuta av liveunderhållning :) Fanny är gryyyyym!!!




Jag bloggar mer imorgon :)
Ha en underbar dag/kväll därute...


-ofcourse I am using my iPhone for this...

Matnyttiga träningstips...

Jag har tittat runt lite på YouTube och hittat några klipp som jag tycker är bra. Man får ta alla tips som passar en själv och välja lite som på ett smörgåsbord :) Ibland är det bara bra att få ord på det man egentligen gör för att klargöra för sig själv vad man håller på med...hehehe...
Jag gör en hel del på bara känsla och erfarenhet numera och funderar kanske inte riktigt vad det har för inverkan. Därför är det så himla nyttigt att titta på olika tränare och då och då så får man en liten reminder om varför just det tygeltaget påverkar eller varför jag inte får eller får just den reaktionen jag var ute efter.

Jag tycker inte att det är jätteskillnad på den klassiska ridningen jag hållit på med jämfört med western. Visst det är ju några skillnader typ, neckreining, lägre arbetsform, de extrema stoppen och spinsen... men grunderna är desamma och allt går ut på att få en välgymnastiserad häst som driver på bakifrån och bär sig själv. När jag höll på med hoppning red jag mycket dressyr... hahaha... jag var till och med med och tävlade KM något år... Jag vann :) Mest kanske för att jag har en ganska avslappnad inställning och bara red... i hoppsadel... Jag har haft stora hästar och därför var jag tvungen att lära mig att rida smart. Jag kan inte inverka på en häst som en två meters karl... Men det var otroligt nyttigt när jag köpte Fernandos 174 cm och fick lära mig hantera denna älg :) I början älgade han bara omkring med mig men som sagt jag vann dressyr KM på honom efter ett tag...

Idag har jag enorm nytta av alla ridtimmar på stora hästar. Det är helt underbart att ha en häst som passar mig mer i storlek nu men min smarta ridning kommer alltid ligga till grund för hur jag vill att Ruby ska reagera... Jag skulle kunna säga att jag är lat, jag vill inte anstränga mig mer än nödvändigt när jag rider och hålla på att fippla, driva, dra och sånt... Jag vill helst bara sitta och njuta av att få fyra ben med 500kg muskler. Hästen är i mitt tycke en förfinad form av agility, power och intelligens... som jag får äran att ibland ta del av. De absolut häftigaste stunderna är när jag sitter på hästen och mer eller mindre tänker på vad jag vill göra och hästen är hundradels sekunden före mig och redan påväg... Det är lite läskigt för jag måste släppa kontrollen men grymt häftigt för då är vi verkligen in tune...

Just med Ruby tror jag...nej jag vet att vi kommer bygga ett sånt här nästan telepatiskt band... Hon är så otroligt känslig för sinnestämning och signaler, redan nu så känner jag att hon ofta redan har reagerat på det som jag tänker fram och det är så himla häftigt.
Igår hade jag ett utbrott angående Horsemanhip på Facebook och jag har funderat mycket kring detta idag... I mina ögon är riktig Horsemanship just detta... att var in tuned med hästen... Sen om man rider med utrustning eller inte är shit the same... Men tyvärr har det blivit så jävla hypat att vifta omkring med rep och pinnar... Som om det är en genväg till att lära sig rida ordentligt... Det krävs måååånga ridtimmar för att få känsla för hästen och kunna läsa av hur musklerna arbetar... Och är man oerfaren och dessutom ganska taskig balans är det förödande att tro att man kan jobba fram en välbalanserad häst... Dessutom är det farligt, hästen är ett stoooort flyktdjur... Och tyvärr är de flesta NH människor lite samma klientel som tror att alla hästar går att få att göra allt...

Men det finns riktig duktiga "NH" tränare men jag skulle inte vilja stämpla dem i någon form utan helt enkelt vilja kalla dem för HorseMasters... Ex; Craig Stevens, Bent Branderup, Curt Pate, Kyra Kyrklund, John Witaker, Per Larsson, Hästmannen Stig- Anders, Ronny Åman, Klaus Ferdinand Hemphling, Malin Bayard och inte att förglömma Ryttmästarna på Spanska Ridskolan :) Det finns många fler och som ni ser har jag inte bara en kategori av grenar utan jag skulle gärna vilja vara ett år var hos dessa människor för att få russinen i kakan... Förmodligen finns det hur många som helst som aldrig varit offentliga som sitter på massor med kunskap efter ett helt liv ihop med hästar... hos dem skulle jag vilja gå i skola...

Jag tror man kan lära av alla... alltifrån de som ridit i en vecka och de som spenderat ett liv ihop med hästar... De som man föraktar... om inte annat kan man ju lära sig hur man absolut inte vill göra och de som man beundrar. Många gånger ser man kanske mer objektivt på de som man föraktar och det tar emot att erkänna när de faktiskt gör något bra...hehehe... men ändå...
Alla har sitt sätt att träna på och sitt sätt att rida på... Vi är alla unika och våra kroppar och sinnen likaså, därför gäller det att hitta de bitar som passar ens egen filosofi och tankesätt...

Visst tycker man att vifta med rep och kommunicera med pinnar så gör det för guds skull!!! Men bli inte fanatiska och tro att detta är den enda sanningen... Att alla andra inte har koll, utan då "plågar" hästarna med utrustning...hehehehe... som Anneli så väl uttryckte det igår... Tror fan att hästen vänder håll om nån petar den i ögat med en pinne... Det skulle jag oxå gjort :) Hahahaha!!!
För mig är repgrimman och dess övningar ledarskapsövningar som man applicerar om man har problem med detta... Repgrimman är skarp och korrigerande... inte tillåtande eller en positiv förstärkning... nej den straffar fel beteende. Jag red in min hopphäst Gemma med just repgrimma för att det passade just henne och hade den och bett samtidigt, typ tworein... men inte fasen hade jag en aning om att det var det jag gjorde :) Jag växlade ganska länge mellan bett och just repgrimma på henne för jag ville att hon skulle lära sig att reagera på trycket både från bettet och tryck på nosbenet... Tyärr föll denna teori ganska mycket i klassisk ridning när jag var tvungen att hänga på henne en nosgrimma... man får inte visa en häst på treårstestet utan detta... Hade jag vetat vad jag vet idag hade jag fortsatt på min linje och hon gick alltid super på hackamore :) Det är ju det som är så fantastiskt när det gäller hästar och ridning... jag blir aldrig fullärd och ju mer jag lär mig desto mer inser jag att jag har att lära... Det tog mig ungefär 25 år att inse att jag var nybörjare... nu 11 år senare inser jag ännu mer hur lite jag kan :)

Nåja... här är länken till en man som jag tycker har en del vettiga tankar när det gäller ridningens grunder och jag tycker han förklarar på ett vettigt sätt även om han ibland är lite grov typ "kick" osv... Sen håller jag inte med om hans syn på nosgrimma och hjälptyglar... De är av ondo tycker jag :)Men shit the same han har många bra tankar oxå...



Ha en bra kväll därute :)