Detta är några av de många tankar och frågor jag ställt mig under veckan på Classic L Ranch...
Jag har varit väldigt enkelspårigt i mitt tänkande och att lämna ifrån mig Ruban för att någon annan ska träna henne har aldrigt varit ett alternativ :)
Dessutom har jag oxå hela tiden hävdat att det blir myyyycket billigare i längden att köpa en redan "färdig" häst.
Jag tänkte nu reflektera och diskutera dessa två påståenden och ni får gärna lämna kommentarer om detta då jag nog inte riktigt vet än vad jag tycker... eller snarare jag vill gärna ha input av andras ideér om dessa tankar ;)
Det finns dock ett moment som jag gärna lämnar ifrån mig hästapållen till en tränare, som jag litar på, det är inridningen... Det finns få tidpunkter i en hästs liv som är så avgörande som just detta, blir det fel kan man få spendera mååånga år att reparera den "förtroendekris" som kan komma av fel hantering av inridningen... Visst, jag har ridit in och hjälpt till att rida in några hästar och det har alltid gått superbra men att få någon som gör det ofta och har gjort det mycket kommer förhoppningsvis stöta på mindre problem och kunna guida hästen genom denna process :)
Jag och Per diskuterade det här och hans tanke är att om ryttaren har problem med någonting så kan det vara lättare att komma förbi det om hästen kan detta. Jag förstår hur han tänker och kan delvis hålla med om det... men jag tror att det ultimata är just det jag gjorde förra veckan, var hos en tränare tillsammans med min häst :) Då kan jag och Ruby få hjälp att komma framåt fortare tack vare Pers erfarenhet :) Nu lyckades jag ju som sagt bli oförmögen att rida ett par dagar och istället för att jag red fick Per rida två pass, jag tror inte det på något sätt har varit till det sämre för vare sig Ruban eller mig men jag behöver ju oxå träningen och framförallt kotid.
Det allra bästa hade nog varit att ha två hästar, en erfaren som tränar ryttaren och en yngre häst att själv träna upp. Men det är ju inte alla som har möjligheten att ha det så. Jag inkluderat i den kategorin :)
Men jag håller nog ändå fast vid att jag inte vill lämna bort min häst i träning hos någon, inte bara för att jag tror att det finns andra sätt att utbilda oss men det finns andra aspekter oxå, såsom skaderisker utan det faktum att jag har faktiskt häst för att JAG vill rida :)
Det är en av de sakerna som förvånade mig när jag gick över till western att så många lämnade bort sina hästar på träning ;) I den klassiska ridningen utgår man mer eller mindre från att rida sin egen häst och på vägen till den färdiga tävlingshästen tränar man massor. I sällsynta fall är det någon som stundtals tränar och tävlar hästen för att hålla kvar den höga nivån hästen kanske är på.
Här kommer jag naturligt in på fundering nr 2, om att en "färdig häst" är mycket billigare än att köpa sig en unghäst...
Sen finns det många anledningar till att jag inte vill köpa en "färdig häst" och de kan vi ta längre ner... Men om man ponerar att jag skulle lägga dubbelt så mycket pengar på en häst som är tävlingsklar och dessutom har meriter så är det fortfarande mycket billigare än att köpa en grön unghäst.
Man kan ut och tävla direkt, hästen är färdigväxt och kan manövrarna så jag kan lära mig dem snabbare. Träningen hamnar på en högre nivå och förmodligen kommer ryttaren avancera snabbare i sin utbildningsnivå. Man behöver inte ta samma hänsyn till vilka klasser, tävlingar man vill tävla likaså, växtperioder och återhämtningsperioderna blir kortare, säsongen blir längre :)
Jag tar de 10 månaderna med Bosse som exempel, han är ju en färdig häst med bra meriter, bl a EM i cowhorse, reining och pleasure... Med honom kunde jag gå ut och tävla en vecka efter att han kom till mig... Visst så här i efterhand inser jag att jag inte hade en aning om vad sjutton jag höll på med men ändå, han kan allt så det var bara ut och ha skoj :) Jag åkte på clinics för Benjamin Johansson, Per Larsson och Todd Fitch, hela tiden så höjde jag MIN lägsta nivå med flera 100% varje gång. Jag kunde åka och tävla på klubbtävlingar, Bökeberg och Chappen utan att vara det minsta orolig över att det skulle gå åt skogen. Jag visste att jag kunde lita på att han gjorde sitt jobb :) I dessa fall var det jag som var den svaga länken och vi presterade inte bättre än min lägsta nivå. Med honom hade jag kunnat vara med och stridit om de högre platserna i SM...
Nu visste jag redan från början att Bosse var tidsbegränsad...hehehe... Men shiiit vad glad jag är över att fått låna honom, återigen, det är tack vare detta jag kunde ta på mig en talangfull unghäst. Jag visste vad jag ville ha och vad jag skulle satsa på. Tack Fia!!! I år har jag tittat runt lite på de ryttare som satsat på mer välutbildade och erfarna hästar... De kommer som ett skott :)
Titta på vinnaren i Cowhorse Limited, Lisbet Jarnebrink på Gold Scotch Montana aka Barbie, det är deras första säsong och hon kniper en SM guldmedalj. Eller 10-åriga Annie Johansson på sin Brolötens Kenzo som fick ett härligt första SM med flera medaljer :) Tryggheten att veta hur hästen ska reagera och att den sköter sig är av stooor betydelse för ens eget lugn och "ha roligt" känslan.
MEN... jag tog beslutet att köpa unghäst av många anledningar och jag ångrar inte en sekund med Ruban :) Här är några av de anledningarna:
Jag anser mig själv vara en tillräckligt duktig ryttare för att klara av att utbilda en unghäst med hjälp av tränare. Jag tycker att; ju mindre erfarenhet/kunskap ryttaren har desto större erfarenhet/kunskap måste hästen ha, det värsta jag vet är en nybörjare som säger: Jag ska köpa mig en unghäst för att utvecklas tillsammans med...SUUUUCK... två nollor gör inte ett snille ;) Nä, men ska man köpa en unghäst måste man räkna med minst det dubbla i tid och pengar för att ta hjälp... är man själv nybörjare kan man gångra det med 10 direkt. Jag har träffat på en del som gjort på detta sätt och visst de har ju lärt sig massor genom åren men de har oxå satsat, tränare minst två gånger i veckan och massor med intensivhelger osv.
Det är lättare att lära en häst rätt från början än att lära om en fellärd sak... Lånar Annelis Lucky som exempel här, han har lärt sig att stoppa på bogarna och Anneli har slitit hårt för att bryta detta mönster. Minsta lilla det blir fel så tar han till gamla metoder och jag kan av egen erfarenhet säga att det är fasen inte lätt att sitta ner i stoppen på honom då ;)
Att veta vad och hur saker och ting har lärts in, vilka saker som hästen behövt längre tid för att reflektera över...osv
Och sen är det hanteringen av hästarna, metoderna för inlärning och hur man tacklat de problem som uppstått...
Detta är den viktigaste anledningen till att jag tyckte det var svårt att köpa en häst som var mer färdig, pg a att jag tycker att många tränare är rent av elaka och jag vet att de farit såå illa under utbildningen...
Så mina insikter och slutsatser efter veckan för egen del är:
Ruby hade gått fortare fram i sin utbildning om Per haft henne... Är det fel, nä, jag är tillräckligt duktig för att inte hämma hennes talang, det kommer bara ta lite längre tid... Fast med tanke på hennes växt/tand/mognad grad så är det väl inte helt fel att hon fått tagit det lugnt. Med hennes talang hade hon kunnat gå både Futurity och Spectacular klasser iår men hade hon haft en framtid som förhoppningsvis håller i 15 år till minst? Nä, jag tror inte det...
Hade jag kunnat hävda mig bättre med en mer erfaren häst? Absolut!!! och ibland saknar jag en välutbildad häst grymt mycket, att rida Bosse på Chappen var såå skoj, att bara sitta och byta galopp och spinna lite sådär bara för att man vill... men är det värt att stå tillbaka nu några år för att vänta på Ruby? JAAAAA!!! Hon är banne mig den bästa häst jag någonsin suttit på och när hon blixtrar till och bara gör saker så häpnas jag över hur sabla lätt hon har för sig :)
Kommer jag någonsin lämna iväg henne för träning?... Nope, sorry Per och alla som faktiskt förtjänar bra hästar men det gör jag inte :) Däremot kommer jag försöka få till sådana här veckor igen, då jag och Ruby åker på bootcamp och bara är.
Det, gav massor!!! Både rent utbildningsmässigt men oxå i min skalle att fundera över hur saker och ting funkar.
Undrar om jag varit tillräckligt rörig nu i mitt resonemang så ni inte fattar ett skvatt ;)
PS, jag tänker väldigt mycket ur en tävlingsryttares perspektiv... har man inte de ambitionerna kanske bilden ser helt annorlunda ut... vad vet jag?
Ha en underbar kväll därute och skriv gärna om hur ni tänker om detta :)
Men nu är det dags att börja titta på nästa års tävlingar och vad man ska satsa på. En tävling som jag verkligen tänker vara med på är Chappen... Ja, nu börjar tjatet om den igen ;) Men bara stämningen och hela miljön är så roligt och man bara njuter av att få vara i den bubblan. Sitta på läktaren och kolla på ridningen och bara ha Sveriges skitigaste fötter :)
