Äntligen framme...

Pust... det är jobbigt att köra bil... Iallafall om det är 50 mil ;) Men nu är vi framme i Mariefred, skönt är det men imorgon är det begravning av min mormor... Det är skönt att hon gått somna in men alltid tråkigt att träffa släkten på dessa tillfällen, dop och bröllop t ex är ju mycket roligare :)

Tydligen ska jag inte blogga mer nu för nu fick jag en staffeklump i mitt knä.... :)
Gulle Minnie :)

Ha en underbar kväll
Over and Out

Att känna sig välkommen...

Jag har egentligen tänkt att jag inte ska blogga om mitt jobb... eller ja inte så utelämnande iallafall... men jag gör ett undantag idag...
Jag bytte ju arbetsplats i höstas, inom samma skola men till en annan enhet. Jag gjorde det för att sättet de jobbar på passar mig perfekt, mycket digitala hjälpmedel och i projektform... Det är en liten enhet och chansen att få jobba tätt inpå och verkligen lära känna eleverna är ju något som de flesta lärare drömmer om... eller ja, iallafall jag... Sagt och gjort, jag lämnade min "gamla" enhet och alla fantastiska elever och kollegor... Med mycket sorg i hjärtat, ska tilläggas, bytte jag enhet, jag saknar dem enormt ibland och önskar att jag hade mer tid att få åka och träffa dem... Men jag tänkte att det ändå är bra att lämna just när man trivs för att behålla en positiv minnesbild och dessutom gillade jag tanken på min nya arbetsplats.

Vi är två nya lärare på enheten och vi välkomnades med öppna armar av våra kollegor, det kändes helt suveränt!!! Även mötet med kidsen kändes helt rätt och att alla var med på noterna i skolan... Men, något har legat och skavt, något som inte känns helt ok... Visst det tar ju tid att lära känna varandra när det blir förändringar och det måste få ta sin tid... vi är alla osäkra i början och gör misstag, även jag gör massa misstag, men det har varit något mer... något som jag inte kunnat sätta fingret eller ord på, förrän idag.
Det har under en tid byggts upp en underton och känsla av missnöje och oro bland en del av eleverna.
Idag tog vi upp detta och det var inga nyheter som kom upp, många tycker det är jobbigt med förändringar och det var bättre förra året med det mesta. I år är det sämre och det är jobbigt med nya elever och lärare... Jag stod länge och försökte få dem att se alla bra saker i detta men några vill inte se detta utan är inne i en negativ inställning... Efter mötet slog det mig vad det är jag har känt... eller snarare inte känt... Jag känner mig inte välkommen här.... och detta av eleverna... Det fick mig att tänka och grubbla, om jag som är vuxen inte känner mig helt välkommen till denna plats hur sjutton känner sig nya elever då?
Det var ingen rolig insikt och jag funderade helt ärligt en stund på vad jag sysslar med... Jag har alltså lämnat en arbetsplats där jag trivts med mina kollegor... det gör jag nu oxå, verkligen så är mina kollegor heeelt suveräna... Jag har oxå lämnat alla fantastiska elever på KoM... jag får mail ganska ofta från dem att de saknar mig och vill att jag ska komma tillbaka... tack, alla ni, det värmer i mitt hjärta :)  allt detta för en plats där jag inte känner mig välkommen...

Jag hoppas att det inte är så här utan snarare att det är alla förändringar som gör att eleverna saknar sina "gamla" lärare... men kontenta blir tyvärr att jag som är ny inte riktigt vet hur jag ska göra åt detta... Jag är ju inte dem, jag är ju jag och jag valde att börja här för att jag trodde det var rätt och att jag skulle passa in... Jag hoppas verkligen inte att det är denna känsla som ni elever vill förmedla och att det är detta som "vår" lilla enhet ska byggas på utan tvärtom, detta ska ju vara en plats där alla är välkomna just för den goda stämningens skull. Här där alla ska trivas och må bra...

Jag vet även att det finns många som inte vill ha den här stämningen och som verkligen vill jobba bort detta... BRA!!! Men ni som är så himla missnöjda med hur det är iår... tänk er för hur ni gör och vad ni säger, tänk om ni hade fått det bemötandet som ni just nu ger alla nya...

Jag hoppas att jag har fel i mina tankar och känslor... för vet jag att det är helt fantastiskt underbara kids på min enhet... Men ni bestämmer hur andra ska känna sig när de träffar er... välkomna eller inte...

Jag skriver inte det här för att kritisera någon utan för att analysera och reflektera över det som händer runt mig... Jag vill inte peka ut någon heller, för detta är kanske något som händer utan att man själv är medveten om att det händer... Man kan bara se det som var bra förut och därför inte se hur man uttrycker sig... Ibland gör man ju så... ser det som inte är så bra och glömmer bort det som är bra... Det är ju typiskt för människan :)

Nu tänker jag ta helg och sen på onsdag tänker jag med glädje gå till mitt arbete igen... för nu vet iallafall jag vad det är som jag har känt varit fel... Den enda jag kan ändra på är mig själv och även om det finns visst missnöje över förändringar så tänker jag se möjligheterna med att få jobba med just dessa fantastiska kollegor och elever varje dag... nästan :)

Ha en underbar fullmånekväll därute i cyberrymden...

Äntligen fredag...

Huuuuj vad det är ruggigt ute nu, regnet smattrar mot rutan och det är alldeles mörkt ute fortfarande... Igår så mötte jag bilar med snö på taket när jag åkte till jobbet... shiiit... jag har ju fortfarande sommardäck på :( Till och med när jag körde hem från jobbet mötte jag bilar som fortfarande hade typ 10 cm snö på taket... Jag vill INTE!!! Jag vill ha sommar och värme...

Jag var på ett möte med en instans i samhället igår för jobbets räkning och satan vad besviken jag blir!!! Det spelar tydligen ingen roll vad man ser här på jobbet, ingenting verkar tas riktigt på allvar utan man får lite svävande svar som, oj, nämen det är nog inte så farligt...eller, nä det kan ju inte vi svara på.... Det första de började med var: Vi är ju inga pedagoger med en kristallkula att sia framtiden i... GRRRRRRRRRRRR!!!!! Satan vad arg jag blev... Mitt mothugg blev ju givetvis: Ja, vi är ju pedagoger och inga psykologer... Tydligen så måste det till en katastrof innan samhället reagerar och hjälper till :(
Jag blir bara sååååå matt... Nåja, de skulle iallafall fundera på saken och eventuellt kalla till möte igen... Får bara hoppas att katastrofen inte hunnit inträffa innan dess...

Nu till något roligare, min fantastiska Ruby <3 <3 <3
Hon är bara såååå sööööt, igår red jag ett litet pass på banan, vid sjutiden. Det var mörkt ute så jag fick ha lamporna tända... Hennes erfarenhetsbok är ju inte jättevälfylld och det var med spetsade öron och studs i stegen som hon slingrade sig runt banan de första varven :) Men hon är ändå cool...fast mycket bebis :) Vi jobbade på tempoväxlingar och lite av "five easy pieces" med fokus på ryggning, hon kopplade inte riktigt konceptet med att backa på volt :) men efter ett tag försökte hon iallafall :) typ tre steg bakåt och sen svänga, tre steg bakåt och sen lite sväng...

Lägger upp ett klipp från the Master himself när han demonstrerar detta :) Kanske inga nyheter för klassiska ryttare men ändå en bra checklista på vad som funkar...




Ha en bra dag därute :)

Olyckskorpen Olivia...

Jag har nog skrivit förut om vilka sanslösa sätt som min dotter lyckas skada sig på... Nu har det hänt igen... För en vecka sen kom jag till fritids för att hämta henne och personalen berättade att hon lyckats ramla ner från ett staket. Det hade brakat till ordentligt och givetvis hade hon stupt med huvudet först... Sin vana trogen så märktes ingenting av detta när jag hämtade henne eller senare på kvällen :)

I söndags lyckades hon igen... Hon slog upp hakan... Genom att ramla ner från toalettstolen, ta tag i handtagen på dörren så de halkade av och därigenom dunsade ner i golvet med hakan först... Lilla pluttan, det är helt sanslöst hur hon gör illa sig, av alla omöjliga sätt så lyckas hon råka ut för dem... Nu har hon ett snyggt sår och ett rejält blåmärke på sin haka... Jag vet att jag inte borde men det finns en viss komik i det hela och som sagt det är ju inte första gången som hon skadar sig på ett osannolikt sätt :)

Nä nu ska jag njuta av filmen....

Over and out...

Höst....

Nu har det slagit till med hösten, vått, kallt och blåsigt...brrrr... Helst vill jag bara ligga kvar i sängen på mornarna och sen smyga in till soffan med kudde och täcke för att kolla en riktigt bra film :) Men, men så ser ju verkligheten inte ut utan det är bara att gilla läget och gå upp när klockan ringer... Igår var en riktig skitdag då allt, mer eller mindre, som kunde gå fel gick fel... Nätet på jobbet strulade, hårddisken åkte i golvet osv... Blääää...
Efter jobbet blev dock dagen bättre, min goa väninna Evelina och hennes dotter Mira hängde med ut till stallet. Mira fick sin första ridtur...hehehehe... tyckte det var dags nu när hon är fyra månader gammal :) Hon satt en stund på Rubys rygg... Ruby brydde sig först inte alls utan fortsatte att äta, efter en stund kom hon  på att hon hade något på ryggen och såg rätt rolig ut när hon försökte se vad det var för något :) Men hon höll sig lugn och Mira fick sin första stund på en hästrygg :)  Har ett par goa bilder som jag ska lägga upp vid senare tillfälle :)

Ha det gott därute i rusket :)

Uppdatering...

Japp så springer dagarna förbi igen... Har verkligen inte hunnit blogga alls, har börjat på typ hur många inlägg som helst men helt enkelt inte hunnit skriva klart dem. Men här är en liten resumé av mitt liv sen in fredags... för er som är intresserade :)

Fick besök i fredags av Lina och Mattias :) Blev en superkväll med gamla sangriaminnen och en hejdundrande tournament i Caracassone... Jag vann av någon outgrundlig anledning, två av fyra gånger :) det brukar ju typ aldrig hända... Sista rundan kände jag mig lite trött och tänkte att shit vad jag har jobbat mycket och trist att jag blir så trött så tidigt... Det visade sig att klockan var 02.15...hehehe... kanske inte var så tidigt iallafall...

Ruby spetsar öronen :)

Lördagen bestod av Höstmarknad på Olivias skola, vi bakade äppelkakor... Olivias minnen av hembakat kommer se heeeelt annorlunda ut än mina :) Vi fuskade bara lite och köpte typ färdiga kakor som man bakade färdigt i ugnen... Oj, vad du är duktig mamma, som klarar av att klippa upp påsen och lägga kakorna på plåten... :D Men, shit the same de såldes och klassen fick pengar till sin klassresa, dessutom hade de ett loppisstånd där det såldes allt möjligt. Olivia gjorde sitt första framträdande i kören och hon var bara liiite blyg :) Men hon gjorde det och det är ju superbra!!!
På eftermiddagen åkte jag till stallet och red en stund på banan, Ruby kändes otroligt bra och nu börjar jag hitta knapparna och hon förstår mer och mer vad jag menar :) Hon är helt otrolig och redan nu känner jag att hon är med på sk "transitions" typ upp och ner växlingar i tempo, bara genom vikt och andning från mig...coooolt :) Hon känns oxå mycket bättre i munnen och jag tror att hon inte är störd av bettet... Men med tanke på att hon nog inte är riden mer än ca 40 ggr så känns hon super :)

Ruby i söndags morse :)

Söndag: Jag åkte ut bustidigt (kl 7.30)  till stallet och red ut, travade på lite och hon hade fullt upp med att vara rädd för saker och ting :) Det var bara att sitta och trycka på framåt....hahaha... emellanåt kändes det som att rida på en orm så som hon slingrade sig hit och dit över hela vägen :) Vi tog oss runt med en kosväng och en "hell of a" slidestop :) Vi mötte nämligen en liten dam ute på söndagspromenad med sitt skräp på snöret och jag bad om en liten avsaktning... Ruby, sin vana trogen gör ju inget halvdant utan hon låste bakbenen och tryckte ner arslet så det stod härliga till :) hahahaha... Sen spetsade hon öronen framåt så de nästan gick av, insåg att skräpet var en hund och frustade till... Sen suckade hon och fortsatte framåt.... Ingen överreaktion alls... Damen med skräpet på snöret såg lite skakad ut av Ferrarireaktionen... plockade upp skräpet i famnen och svarade med darrande röst, hej... på mitt käcka, goddag när jag passerade henne xD....

På eftermiddagen var det dags för Olivias barnkalas och vi släppte lös sju vilda brudar på leklandet :) Det märkliga är att en inbjuden inte ens bemödade sig med att höra av sig om att inte komma... Dålig stil tycker jag men det är ju hennes förlust. Det var iallafall fullt pådrag och brudarna var helt slut efter partyt... Olivia öppnade alla sina presenter hemma och hon fick massor med fint pyssel och annat :) På kvällen gick vi upp till Evelina och Max en sväng, det var sååå mysigt för jag satt med Mira i famnen och bara myste :)

Måndag:

Jobb igen... fasen vad helgerna går fort... På morgonen körde jag Olivia till ishallen ute på Rosenholm :) Hon var lite skeptisk till att åka skridskor men efter en stund som Bambi på hal is hade hon skoj och nu kan hon åka :) Efter jobbet skjutsade jag Olivia och Ajje till simhallen, hon har simskola på måndagar, jag åkte till stallet och mockade :)

Tisdag: Jag åkte till stallet och fixade... sen skulle jag fånga Ruby för en ridtur i ösregnet :) Hon har fått för sig lite unghästfasoner och skulle minsann inte alls bli fångad i hagen :) Trots godis och fjäsk...hahaha... tillslut hotade jag med diverse tränare som hon skulle få åka till för att lära sig vett.... Men tyvärr reagerade hon inte alls på mina hot...hahaha... istället fick jag oväntad hjälp från Flizan, hon kom och kollade vad vi höll på med. När hon nosat på mig och konstaterat att jag inte ville något ont hjälpte hon mig att kommunicera med Ruby :) Varenda gång Ruby försökte söka skydd bakom eller nära henne körde hon bort henne....hahahaha... typ, nähä du lilla fjårtispålle, här får du inte hålla till, du ska gå till din Matte :) Sen kom Flizan och nosade på mig igen och jag klappade om henne... tillslut gav Ruby upp och jag fick ta in henne...detta tog bara ca 30 minuter. Det blidde ingen uteritt utan istället ett pass på banan. Jag körde igenom transmissions i skritt, trav och galopp. Hon kändes mjuk och följsam och börjar som sagt verkligen hajja det där med tempoväxlingar :) Även mycket övergångar, böjningar och rakriktning... Det där med rakriktning är så himla viktigt för en häst, många gånger fokuserar man på att få dem mjuka och böjliga men glömmer att de ska kunna rakrikta sig oxå. Gör man inte det får man en sån där slingerhäst som inte kan gå på ett rakt spår. I western rider man i en liten annan form, låg och lösa tyglar, så hästarna lär sig från början att bära sig bättre tycker jag men ibland behöver även en westernhäst stödas upp av tygel och bett :) Jag tror inte att ett sätt är den totala sanningen utan att man hela tiden ska ha ett mål med sina övningar, vad vill jag uppnå med detta... Varför vill jag att hon ska kunna öka/minska tempot? Hur vill jag att hon ska göra det? Genom sätet, benen, handen? Jag ställer mig hela tiden dessa frågor och i varje pass finns det en tanke på vad jag ska träna... Även när jag rider ut finns det en tanke med vad jag vill ha ut, du kan träna kondition och smidighet på samma gång... Tempoväxlingar och rakriktningar ute är ju ypperligt på grusvägar :) öppnor och slutor är andra övningar som funkar super, flytta in och ut på bog/bakdel på raksträckor... Ja listan kan göras hur lång som helst. Just nu håller jag fortfarande på att checka av vad hon är i sin utbildning men ju mer jag och hon lär känna varandra desto mer inser jag att hon kan... Och det är så jäkla häftigt... för hon kan omöjligt ha hunnit lära sig allt detta utan det är just grunderna som är så bra lagt att resten nästan kommer av sig själv... Ett ex, flytta sig i sidled, typ öppna, sluta, skänkelvikning... tack vare att hon från början lärt sig gå undan från tryck så är detta inget svårt för henne utan det handlar mer om att förfina hjälperna och precisionen från oss som ett team. Att hon alltid gör allting till 110% underlättar ju oxå en hel del... Det var nog Les Vogt som sa i en artikel att de bra hästarna nästan tränar sig själva... jag kan bara hålla med :) Det är verkligen en lyx och lycka att få rida en sådan häst....

Nope nu ska jag försöka övertala google domänen att sluta spionera på mig och istället jobba med mig så jag kan göra det jag ska :)

Ha en bra dag därute...själv önskar jag mest att den ska ta slut :)

En bra dag....

Nope idag är en skitdag, skitväder ute, skitnätet på jobbet funkar inte som det ska, skit hårddisken åkte i golvet, tycker lite synd om eleven som lyckades knuffa ner den... Så därför kan jag inte ha lektion som planerat för jag inte kommer åt det jag ska... Grrrrrrrr :( Kidsen får nu därför kolla på första avsnittet av the Tudors...

Suck och stön... Kan inte dagen bara snart vara över???

Ska uppdatera lite senare vad som hänt i helgen och i början av veckan då jag inte gjort det än...

Over and out


-ofcourse I am using my iPhone for this...

Ruby, ruby, ruby, ruby...

Från en tur på Tromtö...

Åååååh vad hon är underbar :) Jag är helt såld på henne... Jag är så tacksam över att jag fått möjligheten att äga henne, härom kvällen stod jag i stallet och det var nästan så det kom en tår när jag tänkte tillbaka på hur mycket jag önskat att hon skulle bli verklighet... och nu är hon det. Hon står faktiskt där i hagen när jag kommer, jag får rida och pyssla så mycket jag vill...på min egna häst :) Det är helt otroligt, för ett år sen kunde jag inte för min vildaste fantasi tro att detta skulle bli verklighet men nu är det så :) Och för varje dag som går blir jag mer och mer förälskad i henne... Återigen, att veta att vi har en lång och härlig framtid ihop och att det finns tid för att bli helt samspelta. Det är en lyx att åka till stallet och bara få vara nära henne...

Efter dagens ridpass

Idag red jag en sväng på banan, jag red med splitreins för första gången och hon var lite studsig när tyglarna kom åt henne på sidorna...hehehe... hon är förbaskat söt när hon blir lite konfys :) öronen åker fram och tillbaka och jag riktigt ser hur kugghjulen snurrar i skallen på henne :) Sen när hon förstår så är det precis som om hon suckar ut och tänker... jaha... var det så du menade :) Inget tjafs, inget gå emot utan bara en vilja att förstå och göra rätt. Sen visst är hon lite bebis och har lite bebisfasoner för sig men ändå... allt är så lätt :) Som sagt, hon kommer bli en grym häst när hon är färdig :) Och då jäklarns ska vi ut och tävla...och vinna :)

Nope nu ska jag gå och lägga mig, har sovit skitdåligt två nätter så jag måste verkligen få lite sömn inatt...
Ha det gott alla därute och ta hand om er.

Uppföljning av roliga personer...

Hahahahahaha... jag har fått en länk till en viss SD-ledamots hemsida :) Om denna är sann så överträffar verkligheten dikten totalt.... Frust, stön och kramp i magen av skratt :)

Levi


Här är även ett smakprov på denna grymma artist....MOAHAHAHAHAHAHAHA!!!!




Ha det gott :)

Underbart...

Igår var en sån där helt underbar dag... Efter jobbet gav sig hela familjen ut till stallet och till Tromtö naturreservat. Olivia, Pebbles och Ajje med bil och jag på Ruby. Vi möttes upp vid parkeringen och jag, Ruby och Pebblan tog oss runt Tromtö på skogsleden, det var helt magiskt... Boklöv över hela vägen och inte en människa så långt ögat kunde nå. Jag kunde trava och galoppa lite på leden och det enda som hördes var prasslet från löven när Rubys hovar tog mark. Åååååh...vilken energikick :) Ruby har ju ingen kondition så vi tog det lugnt men hon blev ändå ganska svettig, det var ju rätt varmt ute.... I like :) På andra sidan Tromtö mötte vi upp Ajje och Olivia igen, de tog med sig Pebblan ut till båtklubben och jag och Ruby började ta oss hem till stallet...

Hahahaha, en sak som är det läskigaste i världen, tydligen, är grindar... framförallt vitmålade sådana :) Hon, frustar och studsar förbi som om hon mött värsta dinosaurien... Sen helt plötsligt stod det dessutom en bänk inne i en trädgård... SHIIIIIT vilken kosväng hon gjorde, jag höll på att åka av :D... aldrig har hornet varit så bra...om man hade fått tag på det, vill säga. Lilla pluttan <3 det är inte lätt att vara liten... Jag tror nog att jag får hålla i mig när vi ska träna på kossor första gången, för vända med kraft det kan denna lilla Ferrari :)

Ajje tog några bilder och jag hoppas kunna lägga upp ett par här senare :)


Ha en bra dag därute i höstvädret...