Dagen började med ett besök i ishallen :) Olivia är ihärdig och trots att hon är lite typ som Bambi på hal is... det är fantistiskt skoj att titta på henne :) Men det är så oerhört kallt där inne i ishallen...brrr...trots varm dunjacka, mössa, vantar och halsduk var jag tvungen att gå ut en sväng. Jag hittade cafét och kunde köpa mig en varm kopp kaffe. Sen hittade jag pressläktaren och kunde sitta där och titta en stund i något mer behaglig temperatur.
Efter detta gav vi oss ut på en liten shoppingtur, det blidde bl a nya gardiner till köket. Tyvärr fick vi inte tag på rätt sorts gardinstänger så de kommer kanske upp i veckan... Men ändå, vi funderar även på att byta färg i vardagsrummet, just nu har vi grönt som accentfärg men jag lutar åt något annat, vi har två färger på förslag, turkost eller vinrött... Jag är mer åt det turkosa men vi får väl se vart det slutar.
I stallet gav vi oss ut på en härlig uteritt genom Vambåsa naturreservat, vi klättrade i lite backar och klev över trädstockar :) Jag fick till och med Ruban att ta ett skutt eller två över en trädstock... men hon kommer aldrig bli en hopphäst. Skoj är det och framförallt nyttigt för hästarna att hålla reda på sina fötter och ben. Det kommer bli nog med ridning på banan vart det lider ändå och det är i skogen man verkligen kan träna balans, styrka och kondition.
Idag har jag funderat lite på det där med tränare igen... eller snarare tränare som snackar skit...hehehe... Jag är ju en sån som alltid...nästan... jag har lärt mig att ibland hålla käften... men nästan alltid säger vad jag tycker och tänker... På gott och ont :) Mina närmaste vänner är oxå sådana, vilket är skönt, jag behöver aldrig gå och fundera på om de tycker saker och ting för de säger om det är något som stör dem... Jag har oxå varit väldigt kritisk till Svenska Westerntränare... av flera anledningar...
Den första som faktiskt är det som väger tyngst är deras brist på ödmjukhet gentemot sina elever...
Låt mig förklara... När jag sadlade om så mötte jag en och annan tränare inom western... Jag hade tur och mitt första möte var med Tommy Bäcklund, han är både ödmjuk och vänlig, dessutom har han hållit på i typ 100 år :) nä, men han har varit inne i svängen länge och ändå möter han sina elever med ödmjukhet och respekt.
I min lilla naiva värld trodde jag alla var som han...hehehehe... sååååå fel man kan ha :) Inte långt härefter när jag verkligen förstod att jag ville satsa på det här lyckas jag då och då träffa på de som jag kallar "elittränarna" skulle kunna vara smickrande men inte i min värld. Här finns det i mina ögon två kategorier...
De skitstövlarna som hållit på länge nog så de borde vid det här laget fatta att de inte är någon rockstar som kan behandla folk och hästar hur som helst...
Och de skitstövlarna som varit i USA i typ två månader och kommer hem och tror de är World Champion och då kan behandla folk och hästar hur som helst :)
När jag möter dessa människor så är det rätt komiskt att se att de verkligen lever i en fantasivärld och verkligen inte har en jäkla aning om vem jag är och vad jag kan... Man riktigt ser hur dollartecken dyker upp i ögonen och hur de arbetar ut en strategi över hur de ska kunna blåsa mig på pengar... Exempel är typ: Du, vilken trevlig häst du/ din vännina har... han/hon hade kunnat bli ännu bättre... ställ den hos mig så tränar jag och tävlar den åt dig... Då kommer den utvecklas!!
Min reaktion blir ju givetvis... ?????
Jo jag har köpt/lånat den här fina hästen för att betala dubbelt så mycket för att du...din loooser... ska kunna njuta av den och dessutom få ära och framgång helt gratis... NOOOT!!!
Det är inte det att jag inte behöver hjälp... eller är villig att betala för det... Det är bara den här förbannade...du kan inget jag är sååå mycket bättre än dig fast jag inte vet vem du är...attityden. I mina ögon har man då gjort bort sig...kapitalt. Dessa personerna kommer ALDRIG få rida, träna eller ens nästan klappa mina hästar... Varför? Jo, för jag är inte intresserad av att sponsra professionella ryttare... som inte vill att jag ska bli bättre än dem :)
Så, då kom vi till alla underbara tränare som man träffar på tävlingar och träningar. Jag har tack och lov inte förlorat hoppet helt :) Det finns de som jag skulle vilja lyfta fram, även om de är av blandad karaktär och erfarenhetsmässigt... Detta är ju bara en liten klick och jag vet att det finns många fler bra tränare där ute som jag inte haft nöjet att stifta bekantskap med och jag hoppas att jag får det nöjet :)
Men de som jag under förra året flera gånger sett göra saker som jag beundrar är: Benjamin Nilsson en ny tränare men ändå väldigt ödmjuk och trevlig att ha och göra med... Emelie Holmstedt, mycket sympatisk och ödmjuk som rider hästarna på ett trevligt sätt. Todd och Brody Fitch... ja vad ska man säga... dessa är World Champions och dessutom väldans duktiga på minigolf :) Tommy Bäcklund för att du alltid ser det positiva i alla. Och sen givetvis Per Larsson :) Hade du inte sett mig hade jag inte varit där jag är idag...
Tyvärr har många andra etablerade tränare massor av åsikter som tyvärr säger mer om dem själva än om dessa... Jag tänker inte gå in på detaljer igen men som vanligt delar jag med mig av mitt mantra de senaste åren...
You get what you pay for...
Jag ser såååå mycket fram emot helgens clinic med Per härnere och känner mig stolt och tacksam över att jag fått möjlighet att ordna detta. Lite pirrigt är det att få höra vad han tycker om Ruban nu :) Hon ser ju som sagt ut som en liten långhårig mamut...hehehe... men jag hoppas att han ändå tycker att hon har utvecklats framåt...
Nu är det snart dags för solsidan :) Thojoooooo!!!
Ha en fin kväll därute...
